Lagrådet i går, i dag och i morgon — Häringesymposiet 2008 2008 års Häringesymposium behandlade frågan om rättslig normkontroll i allmänhet och det svenska Lagrådets funktion i synnerhet under det övergripande temat ”Lagrådet i går, i dag och i morgon”. Symposiet är ett regelbundet återkommande inslag i ett samarbete mellan Justitiedepartementet, de juridiska fakulteterna/institutionerna och Svensk Juristtidning och genomfördes detta år av rättscheferna Dag Mattsson och Agneta Bäcklund och ämnesrådet Patrik Örnsved. SvJT 2009 s. 137 Av: OLA ZETTERQUIST Ladda ner PDF
Jurister som politikernas kontrollanter Denna historik börjar med en biografisk oral history-prolog. Scenen är Justitiedepartementet i gamla Kanslihuset. Det är en vårmorgon 1968. Dåvarande kanslirådet Nils O. Wentz sitter vid skrivbordet i sitt tjänsterum. Plötsligt gör rättschefen Carl Lidbom entré. På sitt typiskt bohemiska, lätt nonchalanta sätt slår han sig ner i en stol och säger med sin karakteristiska staccatoröst: SvJT 2009 s. 150 Av: KJELL Å MODÉER Ladda ner PDF
Lagrådets politiska betydelse I denna artikel redogör jag först för de teoretiska utgångspunkterna för analysen. Därefter följer en översikt över Lagrådets historia. Sedan försöker jag systematisera argumenten kring lagrådsgranskningen. Vidare diskuteras problemet om Lagrådet i sina yttranden tagit ställning till ”politiken”. Därefter framför jag några normativa synpunkter angående förhållandet mellan lagrådsgranskning, demokrati och konstitutionalism. Till slut går jag in på frågan om EU-tillhörighetens betydelse för lagrådsgranskningen. SvJT 2009 s. 165 Av: KARL-GÖRAN ALGOTSSON Ladda ner PDF
Laggranskningen i Norge Den norske ordningen for forhånds gjennomgåelse — eller kontroll — av lovforslag må med svenske øyne fremtre som minimalistisk og nokså formløs. Iallfall gjelder det når man ser på hvordan den er organisert. Det finnes ikke noe særskilt organ med slike funksjoner som Lagrådet har. Forhåndskontrollen har ingen grunnlovmessig forankring. Oppgaven ligger i hovedsak til Justisdepartementets lovavdeling. SvJT 2009 s. 177 Av: INGE LORANGE BACKER Ladda ner PDF
Laggranskning i Finland Vi har i Finland för närvarande inget särskilt organ för laggranskning utanför justitieministeriet. Justitieministeriet har dock en central ställning när det gäller lagstiftningskvalitet. Enligt bestämmelser1 hör det till justitieministeriets uppgifter att utveckla lagberedningen i statsrådet och ge råd i EU-rättsliga ärenden. Ministeriet sköter den här uppgiften närmast på tre sätt, dvs. genom att: SvJT 2009 s. 185 Av: PEKKA NURMI Ladda ner PDF
Lagrådet från en forskares perspektiv Normprövningsrätten (eller lagprövningsrätten) tillkommer å den ena sidan domstolar och myndigheter enligt regeringsformen 11 kap. 14 § och å den andra sidan Lagrådet enligt regeringsformen 8 kap. 18 §. De första ägnar sig åt konkret prövning (i ett enskilt fall) av en ikraftträdd lag och den andra instansen ägnar sig åt abstrakt prövning av en föreslagen lag. SvJT 2009 s. 191 Av: KARIN ÅHMAN Ladda ner PDF
En sorts avdömning? ”Vi försöker få slut på tjafsandet och få upp frågan på bordet för att få en sorts avdömning i Lagrådet så att vi därefter kan gå vidare med utformningen av en proposition.” SvJT 2009 s. 195 Av: PATRIK ÖRNSVED Ladda ner PDF
Hur uppfattas Lagrådets roll av Lagrådet självt? Regler om Lagrådet finns i 8 kap. 18 § RF. Det betyder att Lagrådet statsrättsligt sett räknas som en del av lagstiftningsmaskineriet. Ibland kan man hos vissa författare märka att Lagrådet tilldelas rollen av ett konstitutionellt kontrollorgan, men detta är inte i överensstämmelse med det grundläggande synsättet i RF. Om så varit fallet, skulle Lagrådet ha upptagits tillsammans med konstitutionsutskottet, justitieombudsmännen och Riksrevisionen i 12 kap. RF. SvJT 2009 s. 200 Av: RUNE LAVIN Ladda ner PDF
Hur granskar Lagrådet? Det har fallit på min lott att säga några ord om Lagrådets granskning. Min redogörelse här grundar sig på de erfarenheter av arbetet som jag fått tidigare som föredragande i Lagrådet och numera som ordförande på en lagrådsavdelning. SvJT 2009 s. 204 Av: NINA PRIPP Ladda ner PDF
Hur granskar Lagrådet? Mot bakgrund av den fylliga historiska genomgången koncentrerar jag mig på aktuell tid. Som underlag använder jag yttranden under 2000-talet. Bäst kunskap har jag naturligtvis om den tid jag själv satt i Lagrådet, under 2003–2005, vare sig jag varit med om ett yttrande eller detta avgetts av en annan avdelning. SvJT 2009 s. 210 Av: TORGNY HÅSTAD Ladda ner PDF
Departementen och Lagrådet Uppsatsen behandlar departementens sätt att hantera Lagrådets yttranden vid propositionsarbetet, med en rad exempel från de senaste 40 åren. SvJT 2009 s. 216 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Betydelsen av Lagrådets yttranden vid riksdagsbehandlingen av regeringens lagförslag Lagrådets mest omfattande uppgift är givetvis granskningen av lagförslag från regeringen. I riksdagsarbetet kommer emellertid Lagrådets betydelse till synes också på andra sätt. Det kan vara på sin plats att inledningsvis kort peka på några sådana. Riksdagens utskott kan under beredningen av riksdagsärenden begära att Lagrådet skall yttra sig över lagförslag. SvJT 2009 s. 256 Av: BERTIL WENNBERG Ladda ner PDF
Lagrådet och rättstillämpningen Lagrådets uppgift är att avge yttrande över lagförslag som remitterats dit av regeringen eller, i vissa fall, av ett riksdagsutskott. Omfattningen och inriktningen av Lagrådets synpunkter på det remitterade förslaget kan variera. Ibland tillstyrks förslaget ”blankt”, dvs. utan att Lagrådet har någon erinran. I andra fall lämnas omfattande och inte sällan kritiska synpunkter som också kan innebära att Lagrådet avstyrker det remitterade förslaget. SvJT 2009 s. 261 Av: ANDERS EKA Ladda ner PDF
Lagrådets roll — idag och imorgon. I denna korta artikel analyseras Lagrådets ställning och betydelse ur ett institutionell-ekonomiskt, eller rättsekonomiskt, dynamiskt perspektiv. Även förväntade effekter av Grundlagsutredningens förslag diskuteras. En slutsats är att de steg mot stärkt konstitutionalisering som föreslås med största sannolikhet kommer att förstärka Lagrådets betydelse, särskilt som ett viktigt inslag i en mekanism varigenom grundlagens normer blir implementerade i rättsordningen. En sådan utveckling vore positiv såväl ur ett demokratiskt och rättsstatligt perspektiv, som ur ett ekonomiskt. Väsentligt är att Lagrådets ledamöter, liksom för övrigt ledamöterna i de högsta domstolarna, är beredda att axla detta ansvar. SvJT 2009 s. 269 Av: NILS KARLSON Ladda ner PDF
Lagrådet imorgon: Kan eller bör Lagrådet och lagrådsgranskningen förändras? Eftersom jag bor i Norge sedan flera år ser jag svenska institutioner, reformförslag etc. med en andra ögon, större distans och på ett lite annat sätt än mina kolleger som lever mitt i det svenska systemet. Därför tillåter jag mig några inledande ord om en utlandssvensk syn på Lagrådets betydelse. SvJT 2009 s. 277 Av: CAROLINE TAUBE Ladda ner PDF
Kan eller bör Lagrådet och lagrådsgranskningen förändras? När jag fick frågan om jag vid rättssymposiet på Häringe slott den 25 och 26 november 2008 ville säga några ord om huruvida Lagrådet och lagrådsgranskningen kunde eller borde förändras i något avseende, utgick jag från att jag — om jag bara funderade — skulle finna ut en hel del. Så blev det inte. Jag har tvingats medge att nuvarande ordning faktiskt fungerar rätt bra. SvJT 2009 s. 282 Av: KARIN ALMGREN Ladda ner PDF
Kan eller bör Lagrådet och lagrådsgranskningen förändras? Enligt ett inte sällan citerat yttrande av Winston Churchill har det sagts ”att demokrati är den sämsta styrelseform som prövats, bortsett från alla andra former som har prövats genom tiderna”.1 Citatets popularitet kan vara ägnat att förvåna då det ju inte utstrålar någon större vördnad för vår oomtvistade ideologiska grund för hur ett samhälle bör vara uppbyggt. Ändå känns det som citatet träffar något väsentligt när det gäller demokrati som styrelseform. SvJT 2009 s. 287 Av: DAG VICTOR Ladda ner PDF
Lagrådet i morgon Lagrådets roll och legitimitet har under senare år kommit att förändrats och kommer framgent att behöva utvecklas ytterligare. Förutsättningarna har ändrats. Lagrådsgranskningen är i Sverige en integrerad del av lagstiftningsprocessen. All lagstiftning är i någon mening uttryck för politik. Lagstiftningen har dock, enligt många iakttagare, på senare år kommit att bli allt mer politiserad i den meningen att den blivit mer populistisk och händelsestyrd, främst genom ökad politisk styrning tidigare i processen, smalare direktiv, som i vissa fall närmast kan betecknas som beställningsarbeten, riktat urval av remissinstanser, samt inte minst genom en ökad användning av departementspromemorior som beredningsunderlag. SvJT 2009 s. 294 Av: ANNE RAMBERG Ladda ner PDF
En prognos om Lagrådets framtid Lagrådet har ingen vetorätt eller andra maktmedel till sitt förfogande. I kraft av sin egen auktoritet har det likväl en viktig konstitutionell roll att fylla. Så länge Lagrådets yttranden åtnjuter allmän respekt tvingas regering och riksdag betala ett politiskt pris för att gå emot Lagrådet. Priset kan bli högt om statsmakterna väljer att bortse från Lagrådets synpunkter i fråga om föreslagen lagstiftnings förhållande till grundlagen och till rättssäkerhetens krav. SvJT 2009 s. 303 Av: OLLE ABRAHAMSSON Ladda ner PDF
Intressant men oväntat normprövningsförslag från Grundlagsutredningen Den eniga Grundlagsutredningens den 17 december 2008 framlagda förslag En reformerad grundlag (SOU 2008:125) har redan hunnit ge upphov till åtskillig debatt. Den blev exempelvis bedömd på totalt olika sätt på olika tidningars ledarsidor, vilket denna gång knappast kan förklaras främst med politiska bevekelsegrunder; medan vissa tidningar var snabba med att döma ut föreslagna förändringar som marginella och betydelselösa så pekade andra på att resultatet egentligen var rikare och annorlunda än förväntat. SvJT 2009 s. 313 Av: JOAKIM NERGELIUS Ladda ner PDF
Inlägg vid Häringesymposiet För att hålla den snäva tidsramen gör jag mina fem synpunkter mycket kortfattade: 1 Min utgångspunkt är att Lagrådet genom sin verksamhet har lämnat bra formuleringsbidrag för att hålla uppe standarden på föreslagen lagstiftning. SvJT 2009 s. 319 Av: HANS STENBERG Ladda ner PDF
Kvalitetssäkring av lagar — Lagrådets möjligheter och begränsningar Lagrådet har diskuterats ingående. Ett vanligt argument är att Lagrådets ställning bör stärkas. Flera skäl anförs. Den granskning som Lagrådet kan utföra är ofullständig, dess yttranden är inte bindande och det finns undantagsbestämmelser som medför att inte alla lagförslag granskas. I anslutning till detta har såväl grundlagsändringar som utökade kansliresurser föreslagits. SvJT 2009 s. 320 Av: PETER WAHLGREN Ladda ner PDF
