Grupprättegång — ett lagförslag under debatt Antalet tvistemål vid svenska domstolar steg från 84 842 år 1992 till 103 980 år 1993. Håller vi på att bli processlystna? Nej, det finns knappast anledning att befara det. År 1994 gick siffran ner till 91 352. SvJT 1995 s. 269 Av: Per Henrik Lindblom Ladda ner PDF
Något om 51 kap. 23 a § rättegångsbalken Införandet av det i 51 kap. 23 a § rättegångsbalken intagna stadgandet, vilket trädde i kraft den 1 september 1989, syftade till att förenkla och effektivisera hovrättsförfarandet. Detta syftemål skulle uppnås bl. a. genom att bestämmelsen skulle klargöra hur ingående HovR:n skall pröva skuldfrågan i ett brottmål, när — för att citera lagtexten — ”tingsrätten funnit att den tilltalade skall dömas för den åtalade gärningen” och domen överklagats ”bara beträffande annat än denna fråga” SvJT 1995 s. 288 Av: Peter Brogström Ladda ner PDF
Styckegodstransport enligt nya sjölagen Den nya sjölagen (1994:1009) antogs plötsligt, efter en lång tystnad följande på remissrundan med anledning av betänkandet SOU 1990:13. Proposition (1993/94:195) framlades utan buller och bång i mars 1994 och visade sig ha tagit mycket liten hänsyn till de kritiska synpunkter som framkommit i remissomgången, och sedan följde händelserna slag i slag: presentation och lagrådsbehandling i april, kommittébehandling i riksdagen i maj, antagande i början av juni och ikraftträdande den 1 oktober. SvJT 1995 s. 323 Av: Hugo Tiberg Ladda ner PDF
Litteratur Kurt Grönfors Avtal och omförhandling (Nerenius & Santérus 1995, 101 s.). Allmän avtalsrättslig studie om avtalsförändring som syftar till att underlätta avtalsuppfyllelse. Pensionsrättigheter och bodelning. Betänkande av utredningen om makars pensionsrättigheter vid bodelning (SOU 1995:8, 110 s.). Förslag om att rätt till pension i ökad utsträckning skall tas med i bodelning efter äktenskapsskillnad. SvJT 1995 s. 352 Av: Göran Regner Ladda ner PDF
Litteratur Produktansvarslagen (1992:18) utgör en viktig del av svensk skadeståndsrätt. Den bygger på ett EG-direktiv (85/374/EEC). Anders Kylhammar har kommit ut med en bok, ”The EEC Directive on Product Liability: Its Implementation in Sweden”, i vilken han beskriver hur EG-direktivet omvandlats till svensk rätt genom s. k. transformering. Framställningen är kortfattad. SvJT 1995 s. 353 Av: Anders Eriksson Ladda ner PDF
Litteratur Frågor om värdering och beräkning av försäkringsersättning vid egendomsskada har knappast uppmärksammats i den rättsvetenskapliga litteraturen i proportion till sin stora praktiska vikt. Sedan Ulf Persson år 1953 lade fram sin doktorsavhandling Skada och värde — berömd för sitt skarpsinne och sin svårlästhet — och ett par något lättillgängligare uppsatser i Skadestånds- och försäkringsrättsliga studier (1962), har på området egentligen bara förekommit en avhandling om ett mera speciellt ämne (Björn Lindquist, Försäkringsersättning vid skada på sjötransporterade varor, från 1974). SvJT 1995 s. 355 Av: Bertil Bengtsson Ladda ner PDF
Litteratur För tre år sedan utgav professor Ulf Bernitz kursboken EG-rättens grunder.1 Boken rönte redan från början uppskattning som en lättillgänglig och till formatet begränsad introduktion till EG och EG-rätten. Till populariteten bidrog, kan man förmoda, att bokens andra hälft upptog en konsoliderad version av Romfördraget i svensk översättning. SvJT 1995 s. 358 Av: Olle Abrahamsson Ladda ner PDF
Litteratur Även om det under senare år funnits ett växande intresse för EG-rätten i Sverige så var det först efter EES-avtalet och den svenska medlemsansökan som det utanför den trängre specialistkretsen uppstod en efterfrågan på litteratur om EG-rätten och dess olika grenar. Numera ges det ut allt fler böcker som rör detta komplexa rättsområde. SvJT 1995 s. 360 Av: Stefan Rubenson Ladda ner PDF
Litteratur Den för de flesta jurister välkända och uppskattade kommentaren till bostadsrättslagen av Knutsson & Lindquist har efter tillkomsten av 1991 års bostadsrättslag ersatts av en kommentar författad av Håkan Julius och Ingrid Uggla. Det skall omedelbart sägas att den nya kommentaren håller samma höga kvalitet som sin föregångare. SvJT 1995 s. 362 Av: Kent Källström Ladda ner PDF
Litteratur I avtalsförhållanden som pågår under en längre tid eller som träffas i situationer där många faktorer är osäkra, kan det finnas behov för parterna att förändra avtalets innehåll. I praktiken är omförhandling vanligt förekommande. Kurt Grönfors har beskrivit det praktiska behovet av omförhandling och den rättsliga kontexten i boken Avtal och omförhandling. SvJT 1995 s. 366 Av: Christina Hultmark Ladda ner PDF
Aktuell debatt I sin artikkel ”Havererad sjölag” i SvJT 1995, s. 89–111 har professor Hugo Tiberg rettet meget sterk kritikk mot bestemmelsene om reisebefraktning i den nye sjøloven. I hovedsak mener han at lovgiver har mislyktes i sitt arbeid, dels ved at målsettingen om å endre reglene i retning av engelsk rett og bransjepraksis er forfeilet, og dels ved at lovgiver ikke har lyktes i å skape et sammenhengende sett av regler egnet til å fylle den funksjon dekleratorisk rett bør ha. SvJT 1995 s. 369 Av: Trond Solvang Ladda ner PDF
Aktuell debatt I Svensk Juristtidning 1995 s. 1 ff. har professor Michael Bogdan på ett intresseväckande sätt analyserat 3 § i den föreslagna nya fastighetsmäklarlagen (prop. 1994/95:14).1 Enligt denna tillämpas bestämmelserna i fastighetsmäklarlagen oavsett var fastigheten är belägen, om en väsentlig del av mäklarens uppdrag utförs i Sverige. Bogdan kritiserar bestämmelsen som svårtolkad och ogenomtänkt och finner inte heller propositionsuttalandena bidra med någon klarhet. Enligt Bogdans uppfattning kan bestämmelsen tolkas på minst tre olika sätt. SvJT 1995 s. 374 Av: Maarit Jänterä-Jareborg Ladda ner PDF
Aktuell debatt Den liberala rättsideologin om individens tillgång till rättsmedel för att tillvarata sina rättigheter genomsyrar i stor utsträckning EG-domstolens senare rättspraxis. EG-rättens införlivande i nationell rätt har inneburit en klar ideologisk tyngdpunktsförskjutning i medlemsstaternas statsskick. SvJT 1995 s. 384 Av: Ola Wiklund Ladda ner PDF
Personalnotiser Lars Gunnar Lundh, 16 mars förordnat ass. i Svea hovr. Christina Weihe att vara dep.råd i dep:t, 6 april t. rättsråd i dep:t med placering vid den svenska EG-representationen i Bryssel utnämnt kanslirådet i dep:t, ass. i Svea hovr. Erik Göransson. Socialdepartementet. Dep. SvJT 1995 s. 400 Av: Personalnotiser Ladda ner PDF
