Flexibel arbetskraft och rättens flexibilitet Företrädesberättigade arbetstagares rätt till återanställning, arbetsgivarens möjlighet att tillgodose arbetskraftsbehov genom inhyrd arbetskraft, den fackliga organisationens dispositionsrätt över individuellt intjänade rättigheter, företagsledningsrätten och det fria avtalet är samtliga viktiga och aktuella företeelser på den svenska arbetsmarknaden. SvJT 2010 s. 797 Av: CARIN ULANDER-WÄNMAN Ladda ner PDF
The Golden Victory — skadeståndsberäkning vid hävning och betydelsen av händelser efter hävningstidpunkten Huvudregeln vid beräkning av kontraktuella skadestånd är att den icke kontraktsbrytande parten ska kompenseras och försättas i samma ekonomiska ställning som om kontraktsbrottet inte begåtts. Det är inte klarlagt vilken betydelse händelser som inträffar efter tidpunkten för hävning får för skadeståndsberäkningen. SvJT 2010 s. 807 Av: FRIDE RAAMAN Ladda ner PDF
Hägerström och juridiken Jurister och filosofer har sällan känt sig manade att korsa gränsen mellan sina akademiska områden och det har nog inte berott på bristande intresse utan framför allt på den respekt som man har känt för varandras områden. Ett lysande undantag från denna försiktiga attityd var filosofen Axel Hägerström, som var verksam i början och mitten av förra seklet och som med friskt mod och stor beslutsamhet föresatte sig att göra sina tankar kända och accepterade inom den juridiska världen för att därigenom förändra samhällets regelverk i socialistisk riktning. SvJT 2010 s. 821 Av: REIDUNN LAURÉN Ladda ner PDF
Inverkandekrav vid skiljedomsklander För att en skiljedom ska kunna upphävas till följd av handläggningsfel krävs det enligt LSF att felet har inverkat på domslutet. Något motsvarande explicit inverkanderekvisit finns inte vid klander på grund av uppdragsöverskridande. Två avgöranden de senaste åren och syftet med klanderreglerna talar emellertid enligt författaren för att det uppställs ett implicit krav. SvJT 2010 s. 829 Av: NIKLAS ELOFSSON Ladda ner PDF
Lojalitetsplikten som rättsprincip Christina Ramberg ifrågasätter i ett tidigare häfte i tidskriften lojalitetspliktens självständighet.1 Ramberg tolkar NJA 2009 s. 672 om uppsägningstid i ett återförsäljningsförhållande som en varning till domare och ombud att enbart bygga på lojalitetsprincipen. Domen motsäger enligt min uppfattning inte lojalitetsplikten, utan bekräftar den. SvJT 2010 s. 837 Av: JORI MUNUKKA Ladda ner PDF
Några reflektioner över frågan om hovrätternas bevisprövning är konsekvent Brottmål rörande bland annat sexuella övergrepp mot barn inrymmer inte sällan betydande svårigheter för domstolarna när det gäller bevisvärdering och bevisprövning. Ofta saknas bevisning i form av vittnesmål av personer som gjort direkta iakttagelser av händelsen/händelserna liksom teknisk bevisning som kan binda en gärningsman till brottet. Att domstolar brustit i sin bevisvärdering och bevisprövning i denna typ av allvarliga brottmål har framhållits från skilda håll. SvJT 2010 s. 849 Av: PETRA LUNDH Ladda ner PDF
Avgöranden från EU-domstolen — första halvåret 2010 Här redovisas i sammanfattning ett urval av de domar som EUdomstolen har meddelat under första halvåret 2010. SvJT 2010 s. 858 Av: IDA OTKEN ERIKSSON, JAKOB LUNDSTRÖM, MARTIN MÖRK och ULF ÖBERG Ladda ner PDF
HENRIK MATZ, Begreppet domstol i EU-rätten. En studie av domstolsbegreppet i bestämmelserna om förhandsavgörande Den avhandling som här ska anmälas handlar om begreppet domstol, närmare bestämt som det uppfattas av EU-domstolen i samband med att den tar ställning till begäran om förhandsavgörande. SvJT 2010 s. 882 Av: Ulf Bernitz Ladda ner PDF
Anm. av Olsen Lundh, Att ransonera utsläppsutrymme EU:s system för utsläppshandel med växthusgaser — ”European Union Emissions Trading Scheme” (EU ETS) — skall bidra till att EU uppfyller Kyotoprotokollet till FN:s klimatkonvention, och mer än så. EU åtog sig i samband med klimatmötet i Köpenhamn 2009 (COP 15) att minska sin totala årliga tillförsel av växthusgaser med 20 procent (alternativt 30 procent, beroende på övriga industriländers åtaganden) till år 2020 jämfört med 1990. SvJT 2010 s. 887 Av: Jonas Ebbesson Ladda ner PDF
Anm. Av Ekstedt, Mitt liv hos Fru Justitia, del I Brevet var ställt till lagmannens — fackförening. Det säger en del om svenska domares självständiga och (o)rädda hållning på 80talet. Inte ens gentemot dem som förutsattes ta tillvara något slags yrkesintresse vågade man vara riktigt uppriktig; karriären kunde ju ta skada, även om man satt på en befordrad och grundlagsskyddad sluttjänst. Det var samtidigt som finansdepartementet myntade uttrycket: SvJT 2010 s. 893 Av: Krister Thelin Ladda ner PDF
Notiser Lilian Wiklund till justitieombudsman. Lilian Wiklund är född 1949. Hon har sin bakgrund bland annat i olika delar av domstolsväsendet. Sedan 2008 är hon kammarrättslagman i Kammarrätten i Stockholm. SvJT 2010 s. 895 Ladda ner PDF
