Svensk Juristtidning 100 år Fru Förkovran. Det här är läsaren som läser SvJT för att få förkovran och juridisk allmänbildning. Läsaren kan vara yrkesverksam och läsa tidningen på cirkulation t.ex. SvJT 100 år (festskrift) s. 9 Ladda ner PDF
Civilrätten i ett framtidsperspektiv I denna artikel skisseras civilrättens — särskilt förmögenhetsrättens — framtid med utgångspunkt såväl i civilrätten sådan den ser ut idag som i de samhällsförändringar, framförallt inom det ekonomiska livet, som man kan skönja. SvJT 100 år (festskrift) s. 23 Av: Boel Flodgren Ladda ner PDF
Köprättens divergerande innehåll Köplagen och konsumentköplagen från år 1990 har nu reglerat köp mellan näringsidkare, mellan privatpersoner och mellan näringsidkare och konsument under ca 25 år. Den internationella köplagskonventionen, CISG, har gällt under en något längre period. SvJT 100 år (festskrift) s. 53 Av: Johnny Herre Ladda ner PDF
Utmaningar inom familjerätten Den svenska familjerätten kommer i framtiden att ställas inför betydande utmaningar. SvJT 100 år (festskrift) s. 67 Av: Göran Lind Ladda ner PDF
Svensk obligationsrätt i det nya Europa För 20 år sedan begåvades civilrätten med ett nytt slags rättsligt material, kodifikationer, eller principsamlingar, utarbetade i internationell samverkan utan att syfta till något konventionsliknande. SvJT 100 år (festskrift) s. 87 Av: Jori Munukka Ladda ner PDF
Utvecklingslinjer i avtalsrätten — fördelning av oförutsebara risker mellan ömkansvärdhet, kontext och ekonomi I denna artikel behandlas frågan om oskälighet på grund av ändrade förhållanden kan återföras på förutsebara och transparanta kriterier. Författaren tror på ökad förståelse för vad risk och riskaversion innebär. SvJT 100 år (festskrift) s. 100 Av: Eric Runesson Ladda ner PDF
Skadeståndsrättens framtid Skadeståndsrätten har genomgått en dramatisk förändring sedan 1972 års skadeståndslag infördes. Inget tyder på att förändringstakten kommer att avstanna. SvJT 100 år (festskrift) s. 111 Av: Mårten Schultz Ladda ner PDF
Europeiseringen påverkar oss — hur påverkar vi? Europeiseringen är en kraft vars inverkan är mångfasetterad och långtgående. Effekterna på vår rättsordning är långsiktiga, varaktiga och delvis svåröverskådliga. SvJT 100 år (festskrift) s. 121 Av: Åsa Webber Ladda ner PDF
Immaterialrätten då, nu och i framtiden Immaterialrätten har utvecklats till ett starkt och viktigt rättsområde som representerar stora värden för både företagen och samhället i stort. Såväl företagens som statens uppmärksamhet på de värden som immaterialrätter står för har ökat kraftigt under senare år. SvJT 100 år (festskrift) s. 129 Av: Sanna Wolk Ladda ner PDF
Straffrätten — i går, i dag och i morgon I artikeln söker författaren, med utgångspunkt i det som är och har varit (och utan varje anspråk på fullständighet), peka på vissa centrala utvecklingslinjer i den svenska straffrätten. SvJT 100 år (festskrift) s. 138 Av: Petter Asp Ladda ner PDF
Ungdomspåföljder och barns rättigheter I denna artikel problematiseras rättsutvecklingen av ungdomspåföljderna ur ett barnrättsperspektiv, med fokus på påföljden ungdomsvård och dess föregångare. SvJT 100 år (festskrift) s. 162 Av: Monica Burman Ladda ner PDF
Reglerna för påföljdsbestämning — en juridik i förändring I uppsatsen behandlar författaren lagstiftningen och Högsta domstolens praxis på påföljdsbestämningsområdet. Reglerna för påföljdsbestämning har under hela 1900-talet och även efter millennieskiftet utvecklats påtagligt. Juridiken på området är också fortfarande i förändring. SvJT 100 år (festskrift) s. 176 Av: Martin Borgeke Ladda ner PDF
Är loppet kört för en reformering av påföljdssystemet? I artikeln diskuteras frågan om förutsättningarna för en långsiktig och hållbar reformering av påföljdssystemet. Diskussion förs mot bakgrund av de delvis nedslående erfarenheterna av effekterna av de utredningar som de senaste decennierna dryftat denna fråga. SvJT 100 år (festskrift) s. 190 Av: Fredrik Wersäll Ladda ner PDF
Perspektiv på EU- och internationell straffrätt Utan att göra anspråk på något hundraårsperspektiv görs i denna artikel vissa reflektioner kring samspelet mellan den nationella och den internationella straffrätten med särskild betoning på det materiellt straffrättsliga (alltså frågan om vad som utgör ett brott och vilket straff som... SvJT 100 år (festskrift) s. 201 Av: Mari-Ann Roos Ladda ner PDF
Rätt i tiden I en tid av snabb rättsutveckling ställs vi allt oftare inför frågan hur ett nytt rättsläge inom straffrättens och straffprocessrättens område ska förhålla sig till redan begångna gärningar och redan meddelade domar. SvJT 100 år (festskrift) s. 210 Av: Anders Perklev Ladda ner PDF
Straffbegreppet I artikeln diskuterar författaren hur begreppet straff har kommit att utvecklas de senaste etthundra åren. De straffrättsliga påföljderna har generellt sett kommit att bli alltmer lindriga samtidigt som brottsligheten minskar. SvJT 100 år (festskrift) s. 221 Av: Magnus Ulväng Ladda ner PDF
Fördel brottsoffret? Brottsoffrets roll i brottmålsförfarandet har under senare tid upplevt en renässans och hamnat allt mer i fokus. Utvecklingen har gått från att brottsoffret var den som hade rätt att hämnas en oförrätt till ett samhälle där staten utreder ett brott och för den misstänkte inför rätta. SvJT 100 år (festskrift) s. 237 Av: Lena Blixt Ladda ner PDF
Fridskränkningsbrotten i 4 kap. 4 a § brottsbalken — att fånga det svårfångade I artikeln diskuteras den utveckling inom straffrätten som kan sägas gå ut på att på vissa särskilda områden försöka fånga in något som inte fullt ut låter sig fångas i enskilda gärningar. Diskussionen utgår från brotten grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning i 4 kap. SvJT 100 år (festskrift) s. 245 Av: Malou Andersson Ladda ner PDF
Rättens gång — Vad är meningen? Av lagmannen Det är förfarandets gestaltning, som väsentligen bestämmer rättskipningens resultat. (Ernst Kallenberg i SvJT 1927 s. 250) Målet med rättsprocessen, såväl civil- som straffprocessen, angavs vid ikraftträdandet av rättegångsbalken 1948 vara att säkr... SvJT 100 år (festskrift) s. 253 Av: Mikael Mellqvist Ladda ner PDF
Rättspyramiden Den svenska brottmålsprocessen styrs av tänkesätt som tog form på 1930-talet. SvJT 100 år (festskrift) s. 291 Av: Hans-Gunnar Axberger Ladda ner PDF
Objektivitet i dömandet — på gott och på ont? En god och beskedlig domare är bättre än god lag, ty han kan alltid laga efter lägligheten. Där en ond och orättvis domare är, där hjälper god lag intet, ty han vränger och gör dem orätt efter sitt sinne. SvJT 100 år (festskrift) s. 303 Av: Moa Bladini Ladda ner PDF
Kvalitetssäkrade domstolsavgöranden — några tankar om effektivitet och kvalitet i våra domstolar Under senare år har domstolarna fått allt större effektivitetskrav på sig. Med detta krav har vi successivt blivit bättre på att kvantitativt mäta vad vi sysslar med. SvJT 100 år (festskrift) s. 313 Av: Petra Lundh Ladda ner PDF
Varför muntlighet? Sedan rättegångsbalken infördes bygger förfarandet i tvistemål och brottmål på principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. SvJT 100 år (festskrift) s. 322 Av: Cecilia Renfors Ladda ner PDF
Smörjmedel i tvistemålsprocessen — att effektivisera handläggningen Behöver rättegångsbalken moderniseras och behövs nya regler som effektiviserar förfarandet? Rättegångsbalken behöver fortsätta att moderniseras och effektiviseras, men innan man vidtar några drastiska åtgärder eller kommer med några oprövade nymodigheter bör rätten och parterna... SvJT 100 år (festskrift) s. 331 Av: Martin Wallin Ladda ner PDF
Ett skifte i politisk syn på den aktive domaren i tvistemål? Många domare ryggar nog inför tanken att domargärningen i tvistemål skulle och borde styras av att domaren anlägger en specifik politisk uppfattning till grund för sin handläggning och sitt dömande. SvJT 100 år (festskrift) s. 341 Av: Peter Westberg Ladda ner PDF
Svensk Juristtidning och statsrätten Artikeln inleds med en översiktlig tillbakablick på det statsrättsliga inslaget under tidningens hundraåriga historia. Därefter behandlas några aktuella frågeställningar på grundlagsområdet. SvJT 100 år (festskrift) s. 353 Av: Anders Eka Ladda ner PDF
Yttrandefrihet och konstitutionell kultur I uppsatsen diskuterar författaren yttrandefrihetens gränser genom en kritisk analys av en konkret begränsning av yttrandefriheten — nämligen kriminaliseringen av hets mot folkgrupp i brottsbalken. SvJT 100 år (festskrift) s. 385 Av: Thomas Bull Ladda ner PDF
Om Venedigkommissionen — uppdrag, arbetssätt och resultat I denna artikel presenterar vi Venedigkommissionen, som tillkom 1990. Kommissionen har Europarådets stater som medlemmar men där finns också med en del icke-europeiska stater. SvJT 100 år (festskrift) s. 403 Av: Iain Cameron, Johan Hirschfeldt Ladda ner PDF
JO:s tillsyn över privata utförare av offentlig förvaltningsuppgift — särskilt fristående skolor I denna uppsats diskuteras Justitieombudsmannens tillsynsområde ifråga om offentlig förvaltning som bedrivs av enskilda. SvJT 100 år (festskrift) s. 416 Av: Lotta Lerwall Ladda ner PDF
Förvaltningsrätt som konkretiserad författningsrätt Kan den svenska förvaltningsrätten numera betecknas som konkretiserad författningsrätt eller har de grundläggande konstitutionella utgångspunkterna för förvaltningen och förvaltningsrätten varit i stort sett beständiga, trots förvaltningens och förvaltningsrättens omfattande... SvJT 100 år (festskrift) s. 426 Av: Lena Marcusson Ladda ner PDF
Domarna som konstitutionella aktörer Om och i så fall på vilket sätt domarna är konstitutionella aktörer har varit föremål för omfattande debatter. SvJT 100 år (festskrift) s. 436 Av: Martin Sunnqvist Ladda ner PDF
Personuppgiftslagen och yttrandefriheten Hot och kränkningar via internet kan vara straffbara enligt personuppgiftslagen (1998:204). Personuppgiftslagen upplevs dock som komplicerad och svårtillämpad och enligt Brottsförebyggande rådet används den därför sällan för lagföring av brott som skett via internet. SvJT 100 år (festskrift) s. 447 Av: Kristina Svahn Starrsjö Ladda ner PDF
2 kap. RF, Europakonventionen och EU:s stadga om grundläggande rättigheter — en jämförelse I uppsatsen görs en jämförelse mellan RF, Europakonventionen och EU:s stadga: Flera rättigheter regleras parallellt och vissa regleras enbart i ett av instrumenten. Det finns också lite olika synsätt på hur man t.ex. SvJT 100 år (festskrift) s. 460 Av: Karin Åhman Ladda ner PDF
Författare Malou Andersson, doktorand Petter Asp, professor Hans-Gunnar Axberger, professor Moa Bladini, jur. dr Lena Blixt, hovrättsråd Martin Borgeke, justitieråd Thomas Bull, justitieråd Monica Burman, docent Iain Cameron, professor Anders Eka, justitieråd Boel Flodgren, professor Johnny Herre, ju... SvJT 100 år (festskrift) s. 479 Ladda ner PDF
