Häfte 2, 2019

När nazismen kom till HD: Judiska flyktingars tillgångar i svensk rättspraxis 1941–1942

Under åren och månaderna före andra världskrigets utbrott flydde många judiska företagare från det expanderande tyska riket. Deras företag försattes därvid under ”förvaltning” av de nazistiska myndigheterna. När de judiska flyktingarna i sina företags namn sedermera gjorde anspråk på tillgångar i Sverige, kom de i konflikt med dessa förvaltare, som påstod sig ha exklusiv behörighet att företräda bolagen. När dessa konflikter prövades rättsligt kom målens utgång att bero på huruvida företagets krav på de omtvistade tillgångarna hade uppstått före eller efter den dag då förvaltaren tillsattes. I det förra fallet vann de judiska ägarna framgång; i det senare, förvaltarna. Artikeln visar att denna utgång var väl förenlig med både tidigare och efterföljande praxis för internationella affärsförhållanden, och att den politiska utvecklingen i 1930-talets Europa inte förefaller ha spelat in i Högsta domstolens resonemang.

SvJT 2019 s. 89
Av: ANNA WALLERMAN
Ladda ner PDF

Statens utomobligatoriska skadeståndsansvar — några utvecklingslinjer

Den 1 april 2018 lagfästes statens skadeståndsansvar vid överträdelser av Europakonventionens fri- och rättigheter. Bestämmelsen, som återfinns i 3 kap. 4 § skadeståndslagen, markerar ett slags avslut för den rättsutveckling som knäsattes genom Högsta domstolens avgörande i NJA 2005 s. 462 och på allvar tog fart under hösten 2007 genom NJA 2007 s. 295 och NJA 2007 s. 584. Parallellt med statens skadeståndsansvar vid konventionsöverträdelser har också skadeståndsansvaret vid överträdelser av EU-rätten liksom ansvaret enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen utvecklats. Till detta kommer möjligheten till skadestånd vid överträdelser av regeringsformen i vissa fall. I artikeln diskuteras några utvecklingslinjer vilka, enligt författarens mening, i vissa stycken sammanfaller för respektive skadeståndsinstitut men mestadels löper på armslängds avstånd från varandra.

SvJT 2019 s. 103
Av: KARIN WISTRAND
Ladda ner PDF

Utvidgad rätt till vårdvägran i Norge?

I Norge har det sedan länge funnits en rätt för hälso- och sjukvårdspersonal att av moraliska eller religiösa skäl vägra att utföra viss vård (vårdvägran) och möjligheterna att eventuellt utvidga denna rätt har vid ett flertal tillfällen diskuterats. Nyligen har debatten kretsat kring frågan om norska allmänpraktiserande husläkare bör ges en rätt att vägra kvinnor spiralinsättning. Trots att det i Sverige inte finns någon motsvarande rätt till vårdvägran har frågan på senare tid aktualiserats efter det att flera svenska barnmorskor vägrat medverka vid abort av religiösa skäl. I denna framställning diskuteras rätten till vårdvägran i Norge, den senaste utvecklingen på området och dess eventuella påverkan på svensk rätt.

SvJT 2019 s. 144
Av: KAVOT ZILLÉN
Ladda ner PDF

Samebyars avtalsrätt — en replik

I artikeln ”Samebyars avtalsrätt”1 gör Eivind Torp bedömningen att den nuvarande rennäringslagen inte ger utrymme för att behandla renskötselrätten eller delar av rätten som ett civilrättsligt avtalsobjekt. Därför menar Torp att samebyarna saknar befogenhet att ingå avtal som innebär inskränkningar av renskötselrätten. Vi menar att Torp i sin analys av rättsläget bortser från den rättsutveckling som skett i tiden efter 1971 när den nuvarande rennäringslagen infördes. Dessutom är frågan om samebyarnas avtalsrätt mer komplex än vad den aktuella artikeln visar.

SvJT 2019 s. 165
Av: MALIN BRÄNNSTRÖM och CHRISTINA ALLARD
Ladda ner PDF