Måste man verkligen följa reglerna? Skärningen mellan redovisnings- och revisionsrätt utgör ett område som juridiskt inte fått den uppmärksamhet som det förtjänar. Framför allt vore det välkommet med ett tydligare juridiskt perspektiv byggt på rättsdogmatisk metod inom detta område. Jag ska i denna artikel argumentera för att avsaknaden av juridisk metod kan medföra tveksamma rättsliga utfall. Argumentationen utgår från ett aktuellt fall där begreppet rättvisande bild givits en juridisk innebörd som inte förefaller vara förenlig med implementering av EU-direktiv och heller inte förefaller ha stöd utifrån en rättsdogmatisk analys. SvJT 2018 s. 735 Av: JESPER FAGERBERG Ladda ner PDF
Samebyars avtalsrätt I artikeln diskuteras frågan om samebyars befogenhet att ingå avtal beträffande renskötselrätten. Frågan är aktuell mot bakgrund av ett ökat intresse från olika exploatörers sida om att ingå avtal med samebyar som innebär en begränsning av renskötselrätten. Det har etablerats en praxis där samebyar, efter att ett beslut om tillstånd har fattats, ingår avtal med markexploatörer i syfte att begränsa skador för renskötseln. En sådan praxis kan ha betydelse med tanke på att olika uppfattningar om samebyars avtalsrätt har utvecklats. SvJT 2018 s. 749 Av: EIVIND TORP Ladda ner PDF
Rättigheter (del I av II) Rättigheter används alltmer som politiska och juridiska argument. För svensk rättstradition var detta länge främmande, men med EUinträdet och inkorporeringen av EKMR slog rättighetstänkandet rot. Mänskliga rättigheter i FN:s tappning förespråkas nu på samma sätt som när de europeiska rättigheterna fördes fram och ställdes mot svensk rättspraxis. Samtidigt som det internationellt inspirerade rättighetstänkandet vitaliserat vårt rättsliv har det åstadkommit oreda och oklarhet. Vi har numera fyra skilda rättighetsdoktriner att förhålla oss till. Sammantagna bildar de ett rättighetsgytter som borde kunna benas ut i redigare former. Tesen här är att den nationella rättsordningen bör bilda utgångspunkt både för inhemsk rättstillämpning och vårt internationella samarbete. Inte för att svenska lagar skulle vara mer högtstående, utan för att de utgör rotsystemet i en under lång tid framvuxen stabil och fredlig samhällsordning, som i sin tur behövs om något motsvarande ska kunna åstadkommas på internationell nivå. SvJT 2018 s. 759 Av: HANS-GUNNAR AXBERGER Ladda ner PDF
EU:s arvsförordning Inledning EU:s arvsförordning (650/2012) trädde i kraft 2015-08-17. Samma dag trädde även den svenska kompletterande lagen (2015:417) om arv i internationella situationer (IAL) i kraft. Det har nu börjat komma en del rättspraxis avseende arvsförordningen från EU-domstolen. De tre fall C-218/16 (Kubicka), C-558/16 (Mahnkopf) och C-20/17 (Oberle), som hittills avdömts, refereras och kommenteras nedan.1 Ytterligare två fall, ligger i EU-domstolen för avgörande C-658/17 (WB) och C-102/18 (Brisch). Då dessa fall ännu (1 juli 2018) inte avgjorts, kommenteras de inte i denna artikel. SvJT 2018 s. 787 Av: Ulf Bergquist Ladda ner PDF
Litteratur Idrottsjuridisk skriftserie Nr 22, Artikelsamling 2017, 220 s. 2017 års artikelsamling från Svensk Idrottsjuridisk Förening tillägnas en av giganterna i svensk idrottsjuridik, skattejuristen Jerker Löfgren, som avled i slutet av december 2016, endast 66 år gammal. Jerker Löfgren hade många framträdande befattningar i svensk idrott (Riksidrottsstyrelsen, Sveriges Olympiska Kommitté och han var under lång tid ordförande i Riksidrottsförbundets juridiska kommitté). SvJT 2018 s. 798 Av: Peter Danowsky Ladda ner PDF
Litteratur W. HARTZOG, Privacy's Blueprint. The Battle to Control the Design of New Technologies, Harvard University Press 2018, 366 s. SvJT 2018 s. 799 Av: Dan Hanqvist Ladda ner PDF
Notiser Liten roddjuridik Inledning Upphovet till denna korta framställning är en presentation för Akademiska Roddföreningen våren 2018. Diskussion och ställda frågor gav anledning att publicera materialet i åtkomlig form. Föredraget hölls på engelska, men för en större publik här i landet förefaller det att lämpligen publiceras på svenska. De anförda rättsfallen finns refererade, mestadels på engelska, i en parallellversion åtkomlig på Stockholms sjörättsinstituts hemsida http://www. sjorattsbiblioteket.se. SvJT 2018 s. 814 Ladda ner PDF
