Rättegångsbalken 1948–1998 Med anledning av att Rättegångsbalken 1998 varit i kraft i 50 år hölls i Stockholm den 24 och 25 november 1998 ett jubileumssymposium kring balken. Initativet till symposiet hade tagits av Institutet för rättshistorisk forskning. Inbjudare var, förutom institutet, Justitiedepartementet, Domstolsverket, Riksåklagaren och Sveriges advokatsamfund. SvJT 1999 s. 397 Av: Stefan Strömberg Ladda ner PDF
Inledningsanförande Jag vill inledningsvis tacka för att jag fått tillfälle att komma hit och inleda detta symposium, tillägnat en jubilar som under de gångna årens lopp utövat stort inflytande på oss alla. Om jag säger Särö tror jag att flera av er kommer att le igenkännande. Varför då kan kanske någon undra, men säkerligen inte så många i det här sällskapet. SvJT 1999 s. 398 Av: Laila Frevialds Ladda ner PDF
Den stora reformen De unga jurister, som under efterkrigstiden skolades in i vår reformerade rättsordning, fick lära sig att vårt processuella regelverk inrymdes i ”Nya Rättegångsbalken”. Ibland kommer jag på mig själv, att jag fortfarande använder denna beteckning. Studenterna ser något förvånat på professorn som envisas med att kalla en 50 år gammal lagstiftning för ny. Några tror måhända, att jag avser Nya testamentet. SvJT 1999 s. 400 Av: Kjell Å Modéer Ladda ner PDF
Om reformer under 50 år av RB Egentligen misstänker jag att det verkliga skälet till att jag står här är att man velat på något illustrativt sätt visa hur gammal RB är. Jag är nämligen som jur. kand. nästan årsbarn med RB, i övrigt är jag naturligtvis mycket äldre. Under mina år i Uppsala behövde jag aldrig lära mig gamla balken utan kunde under Per Olof Ekelöfs ledning helt koncentrera mig på den nya balken. SvJT 1999 s. 428 Av: Ingvar Gullnäs Ladda ner PDF
Om rättegångsbalken Ingvar Gullnäs och jag fick samma uppslag till inledning av våra anföranden, nämligen att ta fram våra tentamensböcker. Jag tentade i processrätt den 13 januari 1950 för Per Olof Ekelöf. Nya RB var då i kraft sedan två år tillbaka. Tillåt mig att göra detta inlägg också till en ”Hommage à Ekelöf”. SvJT 1999 s. 436 Av: Göran Luterkort Ladda ner PDF
Åklagarreflektioner kring rättegångsbalken Att få delta i att högtidlighålla 50 årsminnet av rättegångsbalkens tillkomst känns i viss mening som att fira jubileum med en gammal studiekamrat. Det är nämligen i dessa dagar exakt 50 år sedan propedeutläraren Mischa Carlo Emanuel Markendag, oförgätlig för var och en som passerat juridiska fakulteten i Lund någon gång under decennierna efter andra världskriget, invigde oss då nyinskrivna studenter i balkens regler. SvJT 1999 s. 440 Av: Eric Österberg Ladda ner PDF
Utvecklingslinjer i den nordiska processrätten — Finland Trots att Finland år 1809 skildes från Sverige och blev ett autonomt storfurstendöme under Rysslands tsar, blev RB i 1734 års lag — i likhet med de övriga svenska lagarna — alltjämt gällande i Finland. Först i slutet av 1800-talet inleddes arbetet på en reform av domstolsorganisationen och rättegångsförfarandet i tvistemål och brottmål. År 1900 avgavs ett förslag till reform av rättegångsväsendet som utarbetats av en därtill förordnad kommitté. SvJT 1999 s. 445 Av: Gustaf Möller Ladda ner PDF
Utviklingstrekk i norsk straffe — og sivilprosess i de siste 50 år Utviklingstrekk i norsk straffe — og sivilprosess i de siste 50 år1 Av høyesterettsdommer Min oppgave er i løpet av 20 minutter å beskrive hovedtrekk i utviklingen i sivilprosessen og straffeprosessen i Norge i de siste 50 år. På en så begrenset tid rekker man ikke mye. SvJT 1999 s. 453 Av: Tore Schei Ladda ner PDF
Rättssalens aktörer, förändrade roller och uppgifter Ämnet för dagens diskussion är framtidsinriktat. Diskussionsämnet har formulerats utifrån synen på rättegången som ett rollspel. När jag närmar mig det förelagda ämnet gör jag så från ett speciellt perspektiv. Jag är affärsjurist och arbetar företrädesvis med dispositiva tvistemål handlagda i domstol och inför skiljenämnder. Mina synpunkter avser således inte brottmål eller indispositiva tvistemål. SvJT 1999 s. 459 Av: Claes Lundblad Ladda ner PDF
Rättssalens aktörer. Förändrade roller och uppgifter När rättegångsbalken nu firar sin högtidsdag är det på sin plats att det hålls ett anförande även av en representant för dem som använder balken mest. För i varje fall bland domarna är det vi i tingsrätterna som är de flitigaste brukarna av födelsedagsbarnet rättegångsbalken. Vi är flest och vi har flest rättegångar. Allt som kommer till hovrätterna och Högsta domstolen har passerat genom oss. Så det är vi som är mest bekanta med födelsedagsbarnet. SvJT 1999 s. 467 Av: Lars Lindström Ladda ner PDF
Rättegångsbalken och alternativa tvistlösningsmetoder Rättegångsbalken utgjorde en synnerligen välgenomtänkt lagstiftningsprodukt som till stora delar präglades av en strävan att på ett konsekvent sätt genomföra olika processprinciper, t. ex. om omedelbarhet, koncentration och muntlighet. SvJT 1999 s. 476 Av: Lars Heuman Ladda ner PDF
Europakonventionens betydelse för den svenska rättegångsordningen Sverige har varit anslutet till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna sedan 1953 och varit underkastad Europadomstolens jurisdiktion sedan 1966. Liksom för flertalet konventionsstater blev konventionen inte någon viktigare rättskälla i Sverige förrän i början av 1980-talet. SvJT 1999 s. 486 Av: Carl Henrik Ehrenkrona Ladda ner PDF
Rättegångsbalken 50 år ”Vi lever i teorins skugga ... Också teorins skugga ser oss” Göran Sonnevi, Klangernas bok, 1998 SvJT 1999 s. 496 Av: Per Henrik Lindblom Ladda ner PDF
Något om en reformering av rättegångsbalken Alla förefaller vara överens om att rättegångsbalken var en högtstående lagstiftningsprodukt redan vid sitt ikraftträdande för drygt 50 år sedan. Ändå har balken behövt ändras vid ungefär 200 tillfällen efter införandet. SvJT 1999 s. 514 Av: Peter Fitger Ladda ner PDF
