Krig eller fred: Om regeringsformens definition av krig Frågan om Sverige var i krig uppkom i flera riksdagsdebatter under tidigt 2000-tal med anledning av svenska truppers deltagande i FN:s ISAF-styrka i Afghanistan. Frågan kan uppkomma igen mot bakgrund av Sveriges allt intensivare internationella militära samarbeten och deltagande i internationella militära operationer av olika slag. Den här artikeln diskuterar begreppet krig i dess svenska författningsrättsliga bemärkelse med hjälp av officiella texter och juridisk doktrin. Frågan är om begreppet krig i regeringsformen behöver och kan definieras närmare. SvJT 2021 s. 261 Av: INGER ÖSTERDAHL Ladda ner PDF
Bedrägeri medelst tingsrätt? Då och då förekommer det att en ansökan om stämning rör anspråk som käranden vet är falska. Ibland kan också domstolen komma underfund med att ansökan rör ett uppsåtligen falskt anspråk. Ibland riktas sådana falska anspråk mot personer som redan har så många skulder att de aldrig skulle avge något svaromål. Civilprocessen är så starkt partsstyrd att domstolen verkar tvungen att ändå bifalla anspråket i tredskodom. Artikeln behandlar frågan om det ändå är möjligt att avvisa eller ogilla obestridda ansökningar om falska anspråk. SvJT 2021 s. 277 Av: SIMON GÖRANSSON Ladda ner PDF
Virtuella slutförhandlingar i skiljeförfaranden mot parts bestridande Pandemin och teknikutvecklingen har i många skiljeförfaranden fört med sig att parterna enas om att genomföra slutförhandlingen virtuellt. Den fråga som dryftas i denna artikel är om den rätt till ”muntlig förhandling” som part har enligt skiljeförfarandelagen på grund av de rådande förhållandena skall tolkas så, att skiljenämnden får besluta om en virtuell förhandling i stället för en ”fysisk”. Frågan besvaras nekande, eftersom det skulle innebära en omtolkning av lagen som är oförenlig med regeländamålet. Men när en ”fysisk förhandling” kan hållas först någon gång i framtiden kan det uppstå en kollision mellan den ene partens rätt till en sådan förhandling och den andre partens rätt till ett avgörande inom skälig tid. En sådan normkollision kan leda till att rätten till en ”fysisk” förhandling får vika. SvJT 2021 s. 293 Av: STEFAN LINDSKOG Ladda ner PDF
Accountability for International Crimes in Syria: Universal Jurisdiction and its Application The principle of universal jurisdiction — the legal foundation that enables states to establish and exercise jurisdiction over certain atrocious crimes of universal concern such as war crimes, genocide and crimes against humanity — is a noble albeit somewhat controversial instrument. So far, it seems to be more of a theoretical concept than a practical one. This is due to numerous reasons, many of which will be addressed in this article. Exercising universal jurisdiction can pose certain practical challenges, and there seems to exist a slight gap between principle and practice. However, as this article will try to show, the gap is nonetheless slowly closing, particularly in some Western SvJT 2021 s. 303 Av: MIKAEL SCHANTLI Ladda ner PDF
Äganderätten och egendomsskyddet (del I av II)* Äganderättsbegreppet används såväl i horisontella relationer mellan enskilda som i vertikala relationer mellan enskilda och statsmakten. Med en relationell och relativ förståelse av begreppet är en sådan användning inte alls märklig. Ett sådant sätt att använda äganderättsbegreppet kan emellertid föranleda funderingar i förhållande till regleringen av de grundläggande rättigheterna. Denna artikel (del I) handlar om förutsättningarna för en relationell hantering av civilrättsliga relationer där egendomsskydd görs gällande. Till förutsättningarna hör anspråken på de grundläggande rättigheterna som generella och överordnade, friktionen mellan olika synsätt och föreställningar om risker med rättighetstänkande. Dessa förutsättningar behandlas mot bakgrund av ett insolvensrättsligt exempel som tydliggör hur en och samma kontext kan rymma såväl horisontella som vertikala rättsliga frågor. SvJT 2021 s. 317 Av: CLAES MARTINSON Ladda ner PDF
Dolda handlingsklausuler Den 16 december 2020 fick försäkringsrättsentusiaster en tidig julklapp av Högsta domstolen (HD), då HD för första gången prövade om ett omfattningsvillkor utgjorde en ”dold handlingsklausul” (mål T 497-20, ”Mobilförsäkringen”). En dold handlingsklausul är ett omfattningsvillkor som inkräktar på försäkringstagarens biförpliktelser och därför som utgångspunkt inte ska tillämpas. Frågan när ett omfattningsvillkor utgör en dold handlingsklausul är komplex och har diskuterats från tid till annan sedan i vart fall SvJT 2021 s. 342 Av: JAKOB ANDERSSON Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2020. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2021. SvJT 2021 s. 354 Av: Lisa Gunnfors och Miriam Kantor Ladda ner PDF
Litteratur CATHARINA CALLEMAN, Genusperspektiv på arbetsrätten. En annan historia, 2 uppl., Iustus förlag, Uppsala, 2020 (90 s.). Den bästa sammanhållna svenska arbetsrättshistoriken sedan länge, tilllika enda läroboksmässiga genusperspektive... SvJT 2021 s. 363 Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 367 anför, uttalar, uppger, påtalar, framställer och yrkar man saker i juridiska texter, i stället för att säga mena, ange, framföra, påstå och begära samma saker. SvJT 2021 s. 367 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 370 Sofia Östmark att vara departementsråd i Regeringskansliet (2021-04-01). SvJT 2021 s. 370 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
