Från lagstiftningsarbetet

Lagstiftning i riksdagen hösten 2020

 

I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som antogs av riksdagen under hösten 2020. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig; bl.a. tas lagstiftning om skatt och tull inte upp. Om inte annat sägs trädde lagen eller lagändringen i kraft senast den 1 januari 2021.

 

Statsrätt
En ändring i lagen om författningssamlingar för riksdagsförvaltningen, Riksbanken och Riksrevisionen innebär att riksdagens ledamöter inte längre fortlöpande ska tillställas exemplar av Riksdagsförvaltningens författningssamling (RFS). Ändringen har gjorts bl.a. till följd av att RFS fr.o.m. november 2020 publiceras på riksdagens webbplats och webbplatsen lagrummet.se. Lagändringen trädde i kraft den 1 februari 2021 (SFS 2020:1293).

 

Yttrandefrihet och informationsfrihet m.m.
Ändringar i utlänningsdatalagen innebär att Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna i sin verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen får behandla känsliga personuppgifter för att t.ex. kontrollera att befintliga it-system fungerar på ett effektivt och rättssäkert sätt eller pröva och utveckla ny teknik för att kunna delta i det internationella samarbetet (SFS 2020:932).
    Riksdagen har beslutat om fortsatt giltighet av lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa. I lagen regleras personuppgiftsbehandling i register som är eller har utgjort underlag för viktig forskning om t.ex. cancer och hjärt-kärlsjukdomar och som planeras utgöra underlag för forskning om bl.a. covid-19. Lagen, som var tidsbegränsad till utgången av 2020 i avvaktan på en långsiktig reglering av forskningsdatabaser, ska fortsätta att gälla till utgången av 2023 (SFS 2020:980).
    Genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse har sekretess införts för vissa integritetskänsliga uppgifter hos Finansinspektionen, bl.a. uppgifter om anställdas innehav av finansiella instrument. Även uppgifter som kan avslöja identiteten på en person som har anmälts för överträdelser av vissa regler om kreditinstitut ska omfattas av sekretess och tystnadsplikt (SFS 2020:907 f.).
    Genom en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen har en möjlighet införts för myndigheter att i ett enskilt fall besluta att den som begär ut kopior av allmänna handlingar ska betala avgiften för kopiorna i förskott (SFS 2020:961).

Genom andra nya bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen ska sekretess gälla hos Statens tjänstepensionsverk och domstol för en uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ett ärende om statliga tjänstepensionsförmåner. Sekretessen ska dock inte hindra att en uppgift lämnas till en försäkringsgivare som behöver uppgiften för att utforma en pensionsförsäkring (SFS 2020:1064).
    Som en följd av att Datainspektionen har bytt namn till Integritetsskyddsmyndigheten har det gjorts ändringar i offentlighets- och sekretesslagen och ytterligare ett antal lagar (SFS 2020:1112 m.fl.).
    Det har antagits en ny lag om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter. Genom lagen får uppgifter som en myndighet lämnar till en tjänsteleverantör vid utkontraktering av ett uppdrag som är begränsat till endast teknisk bearbetning eller teknisk lagring samma sekretesskydd hos tjänsteleverantören som hos en myndighet som tillhandahåller motsvarande verksamhet (SFS 2020:914).

 

Associationsrätt
Ändringar i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar syftar till att stärka minoritetsskyddet i aktiebolag och ekonomiska föreningar, däribland bostadsrättsföreningar, samtidigt som missbruk av reglerna motverkas. Lagändringarna innebär bl.a. att en särskild granskare eller en minoritetsrevisor ska kunna utses av Bolagsverket utan att frågan först har behandlats på en bolags- eller föreningsstämma. En förutsättning är att ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget respektive minst en tiondel av medlemmarna i föreningen står bakom ansökan. I undantagsfall ska den som ansökt om att Bolagsverket ska utse en särskild granskare kunna bli ersättningsskyldig för bolagets respektive föreningens kostnader för den särskilda granskaren, vilket tar sikte på fall när granskningen har varit uppenbart obehövlig. Vidare får ägarna i ett aktiebolag större frihet att själva bestämma hur skiljeförfarandet ska utformas när en fråga om inlösen av minoritetsaktier ska prövas (SFS 2020:985 f.).
    Andra ändringar i bl.a. aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar avser ett nytt revisionskrav och följer av att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Formatet specificeras närmare i Europeiska kommissionens s.k. Esef-förordning. Det nya revisionskravet innebär att revisionsberättelsen för berörda företag ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen, och i förekommande fall koncernredovisningen, är upprättad i överensstämmelse med Esef-förordningens krav på formatet (SFS 2020:1105 f.).
    Riksdagen har beslutat om fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. Lagen syftar till att underlätta genomförandet av stämmor på ett sätt som minimerar risken för spridning av det virus som orsakar sjuk-

domen covid-19. Lagen, som gällde till utgången av 2020, ska fortsätta att gälla till utgången av 2021 (SFS 2020:1154).

 

Finansmarknadslagstiftning
I lagen om Sveriges riksbank har det införts en ny bestämmelse som ger Riksbanken rätt att, efter riksdagens godkännande, finansiera internationella organs verksamhet om denna har anknytning till Riksbankens verksamhet (SFS 2020:834).
    Med anledning av de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin har det gjorts en tillfällig ändring i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Fram till utgången av juni 2021 höjs den s.k. röstandelsbegränsningen, den högsta möjliga ägarandel som fonderna får ha i ett bolag, från 10 procent till 15 procent av aktierna under villkor att AP-fonderna deltar i en nyemission i bolaget (SFS 2020:851 f.).
    Till följd av ändringar i två EU-förordningar har ändringar gjorts i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning. Genom lagändringarna kan Finansinspektionen i fler fall än tidigare ta ut en särskild avgift av den som inte följer förordningen om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister. Finansinspektionen kan också ingripa mot en motpart som inte följer förordningen om transparens i transaktioner för värdepappersfinansiering och om återanvändning, även om motparten inte är en juridisk person (SFS 2020:909 f.).
    Genom ändringar i lagen om tjänstepensionsföretag och försäkringsrörelselagen har det införts lättnader i kraven för att en tjänstepensionskassa ska få tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som tjänstepensionsföretag. Syftet är att hindra att en i grunden långsiktigt livskraftig tjänstepensionskassa nekas tillstånd att driva verksamhet som tjänstepensionsföretag på grund av att kassan tillfälligt och till följd av det rådande marknadsläget i spåren av covid-19-pandemin inte kan uppfylla det riskkänsliga kapitalkravet (SFS 2020:934 f.).
    För att stärka konsumentskyddet på inlåningsmarknaden har lagen om inlåningsverksamhet upphävts. Inlåningsverksamhet får inte längre bedrivas med stöd av den lagen. Till följd av detta har ändringar gjorts i vissa andra lagar, bl.a. årsredovisningslagen. Ändringen i årsredovisningslagen trädde i kraft den 2 januari 2021. (Se SFS 2020:1026 f.)
Ett antal lagar som på olika sätt rör handel med värdepapper – lagen om handel med finansiella instrument, lagen om värdepappersmarknaden, lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden – har ändrats till följd av ändringar i flera av EU:s förordningar och direktiv på området. Genom lagändringarna har det bl.a. införts bestämmelser om handräckning och verkställighet av beslut om sanktionsavgifter och viten. Vissa av lagändringarna träder i

kraft den 1 januari 2022, beroende på när de olika EU-förordningarna och direktiven börjar gälla (SFS 2020:1156 f.).
    Ändringar i bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om kapitalbuffertar och lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag innebär att svensk rätt anpassas till nya bestämmelser i EU:s tillsynsförordning och att nya regler i EU:s kapitaltäckningsdirektiv genomförs i svensk rätt. Lagändringarna innebär bl.a. följande: Det ska fattas beslut om särskilda kapitalbaskrav som ska vara institutspecifika. Finansinspektionen ska underrätta instituten om skillnaden mellan de lämpliga kapitalbasnivåerna och kapitalbaskraven. Vidare ska systemriskbufferten och kapitalbuffertarna för systemviktiga institut läggas samman. Det införs också särskilda bestämmelser om ingripanden och restriktioner ifall kravet på bruttosoliditetsbufferten inte är uppfyllt. Dessutom införs det ett krav på godkännande för vissa finansiella holdingföretag och blandade finansiella holdingföretag. Det införs även ett krav på att grupper från länder utanför EES ska etablera intermediära moderföretag inom EES (SFS 2020:1212 m.fl.).
    Ändringar i lagen om stöd vid korttidsarbete innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser under den arbetsbefriade tiden ska få ersättning för sådana insatser. Staten ska kunna ersätta 60 procent av kostnaden, och arbetsgivaren ska stå för 40 procent (SFS 2020:1248).

 

Arbetsrätt
Till följd av covid-19-pandemin gjordes i april 2020 en tillfällig sänkning av kravet på antalet arbetade timmar för att uppfylla ett arbetsvillkor i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Riksdagen har nu beslutat att förlänga den tillfälliga sänkningen t.o.m. den 1 januari 2023. Med anledning av att Storbritannien och Nordirland har lämnat EU har det vidare gjorts en annan ändring i samma lag som innebär att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen även ska utfärda intyg till personer som uppfyller villkoren för rätt att med bibehållen ersättning söka arbete i Storbritannien och Nordirland (SFS 2020:1250 m.fl.).

 

Miljörätt och hälsoskyddslagstiftning
Det har införts ett nytt regelverk för handel med utsläppsrätter genom en ny lag om vissa utsläpp av växthusgaser, som ersätter lagen om handel med utsläppsrätter. Den nya lagen genomför nödvändiga ändringar i svensk rätt med anledning av EU:s utsläppshandelsdirektiv och ett ändringsdirektiv inför den fjärde handelsperioden i EU:s utsläppshandelssystem som inleddes den 1 januari 2021. Den nya regleringen innebär bl.a. att flera av de bestämmelser som tidigare funnits i lag förs över till förordningsnivå. Vidare tas bestämmelser som inte är aktuella för den fjärde handelsperioden bort, liksom bestämmelser som har en motsvarighet i EU-förordningar. Dessutom skärps straffskalan för brott mot lagen eller föreskrifter som har

meddelats med stöd av lagen från fängelse i högst ett år till fängelse i högst två år. En samtidig ändring i miljöbalken innebär att den som misstänks för brott inte får föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med brottsmisstanken. (Se SFS 2020:1173 f.) Mot bakgrund av den fortsatta spridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 har riksdagen beslutat om fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagen, som gällde till utgången av 2020, ska fortsätta att gälla till utgången av maj 2021 (SFS 2020:1192).

 

Straffrätt
Det har gjorts ändringar i lagen om straff för smuggling och lagen om
Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. Lagändringarna innebär bl.a. att Tullverkets rätt att inleda förundersökning utvidgas till att omfatta även brott som består i innehav eller bruk av narkotika, innehav av dopningsmedel och innehav av hälsofarliga varor (SFS 2020:835 f.).
    Det har antagits en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och beslut om förverkande samt gjorts följdändringar i några andra lagar. EU-förordningen är en del av en handlingsplan mot finansiering av terrorism och innehåller regler om att beslut om frysning och om förverkande som har utfärdats i en medlemsstat ska erkännas och verkställas i en annan medlemsstat. Den nya lagen syftar till att EU-förordningen ska kunna tillämpas effektivt i medlemsstaterna. Lagen ska tillämpas såväl när svenska beslut sänds över till en annan medlemsstat för erkännande och verkställighet där som när utländska beslut översänds till Sverige för erkännande och verkställighet här (SFS 2020:968 f.).
    Ändringar i bötesverkställighetslagen syftar till att utvidga möjligheterna att förvandla obetalda böter till fängelse. Genom ändringarna slopas kravet på att det ska vara uppenbart att den bötfällde av tredska inte har betalat sina böter, och det ålderdomliga ordet tredska byts ut mot trots. Böter ska alltså förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in och det beror på trots från den bötfällde (SFS 2020:1074).

 

Ordning och säkerhet
Det har antagits en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar. EU-förordningen syftar bl.a. till att skapa ett rättsligt ramverk för medlemsstaternas granskning av utländska direktinvesteringar i unionen med hänsyn till säkerhet eller allmän ordning. Enligt förordningen ska varje medlemsstat inrätta en kontaktpunkt för genomförandet av förordningen. Den nya lagen innehåller bestämmelser om att den myndighet som regeringen bestämmer ska vara kontaktpunkt enligt förordningen och att kontakt-

punkten ska ha rätt att förelägga utländska investerare eller berörda företag att tillhandahålla vissa uppgifter eller handlingar (SFS 2020:826).
    Med anledning av en ny EU-förordning om sprängämnesprekursorer har det gjorts ändringar i lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen och lagen om sprängämnesprekursorer. Sprängämnesprekursorer är kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men som också missbrukas för att tillverka sprängämnen. EU-förordningen innebär att ett antal listade ämnen inte heller i fortsättningen får tillhandahållas till eller införas, innehas eller användas av enskilda. Lagändringarna gäller svenska regler för tillstånd, kontroll vid försäljning, tillsyn av hur EUreglerna används och straffbestämmelser. Lagändringarna trädde i kraft den 1 februari 2021 (SFS 2020:860 f.).
    För att kommunala räddningstjänster ska bli mer effektiva har ändringar gjorts i lagen om skydd mot olyckor. Ändringarna innebär en starkare statlig styrning av kommunernas förebyggande arbete och räddningstjänst. Bland annat ska kommunernas handlingsprogram på ett tydligare sätt redovisa kommunens förmåga att möta risker för olyckor av olika typer. Kommunerna ska vidare ha ett ledningssystem för räddningstjänsten inom vilket en övergripande ledning ständigt ska upprätthållas. Kommunerna får till den 1 januari 2022 på sig att uppfylla de nya kraven (SFS 2020:882).
    Det har gjorts ändringar i bl.a. vapenlagen, lagen om straff för smuggling och lagen om brandfarliga och explosiva varor. Lagändringarna innebär bl.a. att kvalifikationsgrunderna för grova och synnerligen grova vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor utvidgas och att maximistraffen för de synnerligen grova brotten höjs från fängelse i sex år till fängelse i sju år. Det införs också en särskild reglering av smuggling av vapen och explosiva varor, och straffskalorna för de nya brotten motsvarar straffskalorna för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (SFS 2020:900 f.).
    Ändringar i utlänningslagen och lagen om Schengens informationssystem innebär bl.a. att en utlänning vid en in- eller utresekontroll eller en inre utlänningskontroll ska vara skyldig att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för att genom en sökning i Schengens informationssystem kunna identifieras, om identiteten inte kan fastställas på något annat sätt. Lagändringarna är en följd av ändringar i det EUrättsliga regelverket för Schengens informationssystem, SIS II (SFS 2020:1005 f.).
    Ändringar i säkerhetsskyddslagen syftar till att stärka skyddet för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Genom lagändringarna blir verksamhetsutövaren skyldig att göra en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning och att samråda med en samrådsmyndighet som ytterst kan förbjuda överlåtelsen (SFS 2020:1007).

Ändringar i polislagen, lagen om kvalificerade skyddsidentiteter och patientsäkerhetslagen syftar bl.a. till att förstärka medarbetarskyddet för polisanställda. Ändringarna innebär att en polisman i samband med förhör som hålls i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler får kroppsvisitera förhörspersonen för att söka efter vapen eller andra farliga föremål. Vidare ska ett beslut om en kvalificerad skyddsidentitet även kunna avse en annan anställd vid Polismyndigheten än en polisman. Dessutom utvidgas skyldigheten för hälso- och sjukvårdspersonal att lämna ut uppgifter om en enskild till att gälla för allt personskyddsarbete som Säkerhetspolisen ansvar för (SFS 2020:1050 f.).

 

Processrätt
Ändringar i bl.a. rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen och lagen om domstolsärenden syftar till att möjliggöra eller underlätta digital kommunikation i domstolsprocesser. Ändringarna innebär bl.a. följande. En stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken får göras digitalt. Ansökan ska i så fall skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Rättegångsfullmakter får utfärdas i digital form och skrivas under med en avancerad elektronisk underskrift. Ett ombud som är offentlig försvarare behöver inte ge in en fullmakt annat än om rätten anser att det behövs. Domstolsärenden får inledas digitalt, t.ex. genom e-post. Det införs enhetliga och teknikneutrala regler om bekräftelse av handlingar och handlingars ankomstdag. Parter behöver inte tillhandahålla papperskopior av handlingar för översändande till övriga parter annat än om rätten anser att det behövs (SFS 2020:918 m.fl.).

 

Medborgarskaps- och utlänningslagstiftning
Det har gjorts ändringar i utlänningslagen och lagen om svenskt medborgarskap som kompletterar utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU. Genom lagändringarna införs bestämmelser om berörda brittiska medborgares rätt att resa in, vistas och arbeta i Sverige. Det handlar främst om de brittiska medborgare med familjer som vid övergångsperiodens utgång bor och arbetar i Sverige med stöd av unionsrätten. De nya bestämmelserna innebär att personerna i fråga ska ansöka om en ny uppehållsstatus som medför rättigheter som följer av utträdesavtalet. Migrationsverket ska meddela beslut om uppehållsstatus och även utfärda dokument till de gränsarbetare som omfattas av rättigheter enligt utträdesavtalet. Den som har beviljats uppehållsstatus ska omfattas av samma bestämmelser om avvisning och utvisning i utlänningslagen som EES-medborgare (SFS 2020:939 f.).

 

Lagstiftning om hälso- och sjukvård
Genom ändringar i hälso- och sjukvårdslagen ändras definitionen av primärvård på så sätt att primärvården svarar för behovet av sådana

åtgärder i form av medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens. Vidare införs det en bestämmelse om vad som ska ingå i primärvårdens grunduppdrag. En samtidig ändring i patientdatalagen innebär att signeringskravet ändras på så sätt att journalanteckningar, förutom när det finns något synnerligt hinder mot det, inte heller måste signeras om det är obehövligt. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2021 (SFS 2020:1042 f.).
    Ändringar i lagen om register över nationella vaccinationsprogram innebär att lagens tillämpningsområde utvidgas till att även omfatta vaccinationer mot sjukdomen covid-19. Vidare ska den vårdgivare som har ansvarat för en vaccination mot covid-19 även lämna uppgift om vaccinationens dosnummer till vaccinationsregistret (SFS 2020:1194).

 

Socialrätt
Åldersgränsen för att kunna ta ut ålderspension inom riksdagens pensionssystem har höjts från 61 år till 62 år genom en ändring i lagen om ersättning till riksdagens ledamöter. Syftet är att anpassa åldersgränsen till vad som numera gäller för uttag av inkomstgrundad ålderspension enligt socialförsäkringsbalken (SFS 2020:962).
    Genom ändringar i socialförsäkringsbalken har det införts en ny särskild förmån vid ålderdom, inkomstpensionstillägg. Vidare har möjligheten till fortsatt utbetalning av garantipension till vissa personer som är bosatta inom EES-området, Schweiz och Storbritannien förlängts till utgången av 2021 (SFS 2020:1239 och 1241).
    Andra ändringar i socialförsäkringsbalken innebär att Försäkringskassan inte längre ska betala ersättning för kostnader för anställning för den som får tre fjärdedels sjuk- eller aktivitetsersättning och som får lönebidrag för anställning eller får en anställning hos Samhall. Det har samtidigt förtydligats att Försäkringskassan ska se till att särskilda insatser inleds för att den som får tre fjärdedels sjuk- eller aktivitetsersättning ska kunna få en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan och att sådana insatser ska inledas med den försäkrades samtycke (SFS 2020:1256).
    Ytterligare en ändring i socialförsäkringsbalken innebär att underhållsstödsbeloppet har höjts med 150 kr per barn och månad för barn som är 15 år eller äldre och med 100 kr per månad för barn som är yngre än 15 år. Lagändringen träder i kraft den 1 juni 2021 och tilllämpas första gången i fråga om underhållsstöd som avser juli 2021 (SFS 2020:1271).
    Det har gjorts ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga och socialtjänstlagen. Ändringarna innebär sammantaget följande. Det förtydligas vad socialnämnden särskilt ska beakta när nämnden, efter det att barnet eller den unge varit placerad i samma familjehem under tre år, överväger om det finns skäl att ansöka om

överflyttning av vårdnaden. Det införs också en skyldighet för nämnden att, efter det att familjehemsplaceringen pågått i tre år, överväga frågan om vårdnadsöverflyttning årligen. Vidare ska en vårdplan som gäller ett barn revideras senast när barnet varit placerat i två år, och vårdplanen ska vid denna tidpunkt särskilt avse barnets långsiktiga boende. Dessutom ska särskilda lämplighetskrav ställas på det offentliga biträdet för den unge i mål och ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagändringarna trädde i kraft den 1 mars 2021 (SFS 2020:1259 f.).

 

Lagstiftning om utbildning
En ändring i studiestödslagen innebär att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, vid extraordinära händelser i fredstid kan meddela föreskrifter om att ett högre belopp än normalt får lämnas i extra lån, s.k. tilläggslån. Syftet är att tillfälligt kunna underlätta för fler personer att studera, t.ex. vuxna med tidigare inkomster och högre levnadsomkostnader (SFS 2020:1237).

 

Kultur
Det har gjorts ändringar i radio- och tv-lagen för att genomföra ändringar i EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster (AV-direktivet) och för att modernisera lagen. Lagen har bl.a. fått ett nytt kapitel om videodelningsplattformar (t.ex. Youtube). Vidare har lagen utvidgats till att även omfatta beställradio (t.ex. poddradio) från public service. Ändringar har också gjorts i lagens bestämmelser om tv-sändningar och beställ-tv när det gäller skydd av barn, krav på program med europeiskt ursprung, tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt om reklam och produktplacering. Kravet på tillgänglighet och skyddet av minderåriga har utvidgats till att gälla beställ-tv. Följdändringar har också gjorts i ett antal lagar. (Se SFS 2020:872 f.)

 

Försvar
Totalförsvarets rekryteringsmyndighet har bytt namn till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. Detta har föranlett ändringar i bl.a. lagen om totalförsvarsplikt och flera andra lagar där myndighetsnamnet förekommer. Lagändringarna trädde i kraft den 1 februari 2021 (SFS 2020:1272 f.).

 

 

Lisa Gunnfors och Miriam Kantor