”Lagberedning — från ax till limpa” Den svenska lagberedningsprocessen anses ofta fungera väl i ett internationellt perspektiv. Det innebär emellertid inte att det saknas anledning att ständigt föra en diskussion om formerna för lagberedningen. Svensk Juristtidning har tidigare, tillsammans med juridiska fakulteter/institutioner och Justitiedepartementet, anordnat symposier om Lagrådet respektive kommittéväsendet (2008 respektive 2011 års Häringesymposium). Vid 2008 års Häringesymposium konstaterades bl.a. att det finns en risk för att lagar underkänns vid domstolarnas senare lagprövning om Lagrådets yttranden inte beaktas av lagstiftaren. Vid 2011 års Häringesymposium uttalades bl.a. att allt för detaljerade utredningsdirektiv kan leda till att den särskilda utredaren eller ordföranden inte vill ställa sig bakom förslaget samtidigt som allt för öppna direktiv kan leda till ineffektivitet i utredningsarbetet. Diskussionerna vid symposierna har i båda fallen utmynnat i artiklar som fyllt ett helt tidningshäfte.1 Under de år som har gått sedan de två nämnda symposierna har utredningar i flera fall getts snäva direktiv. Det har också kunnat noteras att remisstiderna i vissa fall har varit korta, att Lagrådets yttranden i flera fall inte har föranlett ändringar och att lagprodukter har kritiserats av domstolar. SvJT 2020 s. 1 Av: THOMAS PETTERSSON Ladda ner PDF
En betraktelse över symposiet ”Lagberedning — från ax till limpa” Under SvJT:s och Uppsala universitets symposium om lagberedningsprocessen hade justitiekansler Mari Heidenborg uppdraget att särskilt lyssna, fundera och anteckna något om vad som sades. I denna betraktelse över symposiet redogör hon dels för vad som anfördes under olika programpunkter, dels för hur dessa anföranden samspelade med varandra. Utifrån fyra sammanfattande spaningar konstateras att det finns all anledning att fortsätta diskussionen om tillståndet för den svenska lagberedningen. SvJT 2020 s. 5 Av: MARI HEIDENBORG Ladda ner PDF
Några reflektioner över lagberedning ur ett jämförande perspektiv Har den svenska lagberedningsprocessen försämrats, och i så fall varför? Det finns flera rationalitetskontrollpunkter i det svenska lagberedningssystemet, och systemet är fortfarande bra i en internationell jämförelse. Nedan diskuterar jag några moment i den svenska lagberedningen, samt ger några jämförande perspektiv på dessa. SvJT 2020 s. 14 Av: IAIN CAMERON Ladda ner PDF
EU-rättens påverkan på svensk lagberedning I det här inlägget diskuteras den svenska beredningen av lagstiftning som bygger på EU-rätt. Detta görs särskilt mot bakgrund av behovet av rättspolitisk input under olika stadier av lagstiftningsprocessen samt rättsvetenskapens roll i processen. I inlägget framförs tre allmänna synpunkter för vidare diskussioner. SvJT 2020 s. 26 Av: TORBJÖRN ANDERSSON Ladda ner PDF
Några tankar om kommittédirektiv och utredningsarbete Det talas ibland om ett utredningsväsendets förfall. Men finns det verkligen skäl till panik? Med ett genomtänkt uppdrag och ett välplanerat upplägg fungerar det enligt författarens mening i regel ganska bra. Däremot kan mottagningsfasen förbättras och passas in i en sammantagen tidplan för hela processen. SvJT 2020 s. 30 Av: STEN HECKSCHER Ladda ner PDF
Remissfasen och Lagrådets roll Utifrån samma koncept som radioprogrammet Spanarna i P1 — en spaning, tre exempel, en slutsats med riktning mot framtiden — behandlas remissinstansernas och Lagrådets möjligheter att påverka under lagberedningen. Författaren, som suttit två år i Lagrådet, tycker sig se en tendens till att förslag tas fram och låses fast till sitt innehåll i ett allt tidigare skede.1 SvJT 2020 s. 34 Av: ERIK NYMANSSON Ladda ner PDF
Universiteten och de juridiska fakulteterna som remissinstanser Kraven på beredning av lagstiftning är en central del i det svenska konstitutionella systemet. I ett större perspektiv kan man se dessa krav som ett uttryck för en mer allmän offentligrättslig princip om beredning av beslut. Mot denna bakgrund behandlar artikeln universitetens och de juridiska fakulteternas roll i lagberedningen som remissinstanser. Utifrån författarens erfarenheter lämnas några synpunkter, bland annat att det kan vara lämpligt att ställa remisser direkt till de juridiska fakulteterna i stället för till universiteten som helhet. Vidare konstateras att rollen som remissinstans förenar beredningstanken med universitetets uppgift att samverka med det omgivande samhället. SvJT 2020 s. 39 Av: HENRIK WENANDER Ladda ner PDF
Utredare i staten Utredningarnas sammansättning och rollfördelningen i utredningarna varierar i dag på ett sätt som inte verkar helt genomtänkt i alla avseenden. Att förändringar sker över tid är säkert både naturligt och önskvärt, men utredningsväsendets grundläggande syfte att bidra till allsidig beredning och fullgott beslutsunderlag får aldrig överges. SvJT 2020 s. 44 Av: LENA MARCUSSON Ladda ner PDF
”Speaking Truth to Power” — ett hotat ideal? Under senare år har frågan ställts om kvaliteten har försämrats på de underlag som regeringen fattar sina beslut på. I denna uppsats konstateras det att det saknas statsvetenskapliga studier av på vilket samlat underlag regeringen fattar sina beslut. Studier av kommittéväsendet och resultatstyrningen pekar dock mot att informationssystemens relevans för den politiska styrningen har minskat. Tjänstemännen har också blivit mindre benägna att säga ifrån till överordnade när de tycker att någonting är fel, vilket riskerar att leda till sämre beslut på alla förvaltningsnivåer. Förändringen i tjänstemannarollen förklaras av ett förvaltningspolitiskt reformarbete som gjort att myndigheterna och dess anställda kommit att betrakta sig själva allt mindre som traditionella myndigheter och allt mer som formella organisationer modellerade efter det privata företaget. SvJT 2020 s. 51 Av: GÖRAN SUNDSTRÖM Ladda ner PDF
Notiser Dag Victor 1944–2019 Dag Victor dog den 12 augusti2019, kort före sin 75-årsdag. När Dag pensionerades som justitieråd och domare i Högsta domstolen hade han hunnit med en synnerligen innehålls- och framgångsrik yrkeskarriär. Han lämnar ett stort tomrum efter sig men också varaktiga insatser som kan och bör stimulera många av oss. Han växte upp i Östersund och bevarade spår av sin dialekt genom hela livet. Han gjorde knappast några försök att utplåna den. Hans ursprung var viktigt för honom. SvJT 2020 s. 66 Ladda ner PDF
Den åtalade gärningen — några tankar om utformningen av gärningsbeskrivningar Gärning Aspelin har under de senaste trettio åren regelbundet författat texter med utkast till förändringar av det svenska rättssystemet. De olika gärningarna har i allmänhet fått den effekten att Sveriges Riksdag, helt i enlighet med Aspelins uppsåt, förmåtts att anta ny lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med utkasten. Som försvårande omständigheter må särskilt framhållas att gärningarna lett till omfattande effekter, att motivet för hans handlande varit en kritisk inställning till inslag i det svenska rättssystemet, att han genom skarpsinne och flit utnyttjat andras särskilda svårigheter att värja sig samt att gärningarna utgjort ett led i en verksamhet som varit särskilt noggrant planlagd, bedrivits i stor omfattning och i vilken Aspelin spelat en betydande och under senare år helt ledande roll. Gärningarna har sammantaget ett synnerligen högt samhällsvärde vilket inte förminskas av att Aspelin i sin verksamhet genomgående drivits av stark mänsklig medkänsla. SvJT 2020 s. 73 Av: DAG VICTOR Ladda ner PDF
SvJT 2020 s. 103 Kristina Svartz att vara generaldirektör och chef för Brottsförebyggande rådet. SvJT 2020 s. 103 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
