Är civilkurage något att lagstifta om? Sverige är ett av få länder i Europa som i sin lagstiftning inte har inskriven en allmän medborgerlig skyldighet att bistå nödställda personer. I artikeln beskrivs den rättsfilosofiska bakgrunden till detta förhållande. Frågan om det är befogat att införa generella regler om räddningsplikt behandlas från moralfilosofiska, politiskt filosofiska och slutligen också juridiska utgångspunkter. SvJT 2011 s. 1 Av: OLLE ABRAHAMSSON Ladda ner PDF
En modernare rättegång — hur har det gått? Sverige är ett av få länder i Europa som i sin lagstiftning inte har inskriven en allmän medborgerlig skyldighet att bistå nödställda personer. I artikeln beskrivs den rättsfilosofiska bakgrunden till detta förhållande. Frågan om det är befogat att införa generella regler om räddningsplikt behandlas från moralfilosofiska, politiskt filosofiska och slutligen också juridiska utgångspunkter. SvJT 2011 s. 18 Av: STAFFAN LEVÉN och FREDRIK WERSÄLL Ladda ner PDF
En ny avtalslag Det är angeläget att Sverige får en ny avtalslag med regler som är anpassade till det moderna näringslivets behov och som ger praktiskt verksamma jurister möjlighet att enkelt bilda sig en uppfattning om vad som gäller. Det finns tyvärr ingen anledning att förvänta sig en modern avtalslag innan 2030. I syfte att återge innehållet i nu gällande rätt har den befintliga moderna avtalsrätten kodifierats i Avtalslagen 2010. SvJT 2011 s. 32 Av: CHRISTINA RAMBERG Ladda ner PDF
En modern yttrandefrihetsgrundlag? Bör nättidningar ha sämre grundlagsskydd än papperstidningar? Ska det vara tillåtet att lämna hemliga uppgifter ur brottsutredningar till bloggare som har skaffat utgivningsbevis? Kan man avgränsa en ny yttrandefrihetsgrundlag genom att säga att ”yttranden med vissa ändamål” skyddas av grundlagen, medan andra inte skyddas? Detta är några av de frågor som berörs i denna artikel, vars främsta syfte annars är att presentera Yttrandefrihetskommitténs tre modeller för en möjlig ny yttrandefrihetsgrundlag. SvJT 2011 s. 57 Av: GÖRAN LAMBERTZ Ladda ner PDF
Straffvärdebedömningen av allvarliga våldsbrott Bör nättidningar ha sämre grundlagsskydd än papperstidningar? Ska det vara tillåtet att lämna hemliga uppgifter ur brottsutredningar till bloggare som har skaffat utgivningsbevis? Kan man avgränsa en ny yttrandefrihetsgrundlag genom att säga att ”yttranden med vissa ändamål” skyddas av grundlagen, medan andra inte skyddas? Detta är några av de frågor som berörs i denna artikel, vars främsta syfte annars är att presentera Yttrandefrihetskommitténs tre modeller för en möjlig ny yttrandefrihetsgrundlag. SvJT 2011 s. 71 Av: MARTIN BORGEKE, STEFAN REIMER, MAGNUS ULVÄNG och FREDRIK WERSÄLL Ladda ner PDF
Ett snabbt och kompetent domstolsförfarande för alla typer av mål I betänkandet Mål och medel — särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) behandlar Målutredningen en rad förändringar som utredningen bedömer ger domstolarna bättre förutsättningar att avgöra samtliga mål inom rimlig tid och med hög kvalitet. I denna artikel behandlas särskilt frågan om ett generellt krav på prövningstillstånd i hovrätt och kammarrätt samt frågan om förkortad instanskedja för vissa typer av mål. SvJT 2011 s. 82 Av: KATHRIN FLOSSING och HENRIK FERNQVIST Ladda ner PDF
Hägerström och juridiken — en kommentar Med publikationen av Reidunn Lauréns artikel Hägerström och juridiken (SvJT 2010, s. 821–828) har SvJT presterat ett svårslagbart bottennapp. De sedvanliga schablonerna om Hägerströms påverkan på juristerna presenteras på ett sätt som möjligen skulle kunna accepteras hos en seminarieuppgift skriven av en jur.stud. Artikelns kvalitet ligger avsevärt under vad man kan förvänta sig i en seriös juridisk tidskrift. SvJT 2011 s. 94 Av: ÅKE FRÄNDBERG Ladda ner PDF
Om vådan av lagstiftning genom förarbeten — en kommentar till artikeln Inverkandekrav vid skiljedomsklander I SvJT 2010 s. 829 tecknar Niklas Elofsson konturerna av en rättsutveckling som innebär att en skiljedom skall åsidosättas så snart det kan konstateras att skiljemännen gått utöver uppdraget, utan att någon egentlig bedömning görs av om uppdragsöverskridandet inverkat på utgången. SvJT 2011 s. 96 Av: FREDRIK SJÖVALL Ladda ner PDF
The Pirate Bay — en kommentar I artikeln kommenterar författarna Svea hovrätts dom i det s.k. Pirate Baymålet. Bland de frågor som kommenteras märks bl.a. tillämpligheten av svensk lag, omfattningen av det straffrättsliga ansvaret för medhjälp till (medhjälp till) upphovsrättsintrång samt frågan om skadestånd. SvJT 2011 s. 103 Av: PETTER ASP och JAN ROSÉN Ladda ner PDF
PER-OLA JANSSON, Banksekretess och annan finansiell sekretess, Den svenska banksekretessen har anor ända från 1600-talet, men den första någorlunda moderna föreskriften om banksekretess kom till i samband med 1911 års banklag där det föreskrevs att ”enskildas förhållande till bankbolag må ej i oträngt mål yppas”. I stort sett samma regel gäller fortfarande enligt 1 kap. 10 § första stycket lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, där det heter ”Enskildas förhållanden till kreditinstitut får inte obehörigen röjas”. SvJT 2011 s. 120 Av: Johan Munck Ladda ner PDF
Notiser Helena Jäderblom till justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Helena Jäderblom är sedan 2007 kammarrättslagman i Kammarrätten i Stockholm. SvJT 2011 s. 124 Ladda ner PDF
