Kan man styra tvistelösning i internationella anställningsavtal? I internationella avtal kan man i princip styra tvistelösningen till antingen ett visst lands domstolar (prorogation) eller till ett skiljeförfarande i ett visst land. Vad gäller anställningsavtal är dock möjligheten för parterna att välja behörig domstol begränsad på grund av EU:s domsrättsregler. Eftersom de reglerna inte omfattar skiljeförfaranden, blir det en fråga för varje EU-medlemsstats egen rättsordning att avgöra hur skiljeklausuler i anställningsavtal ska behandlas. I svensk rätt är inställningen till skiljeklausuler i anställningsavtal liberal, vilket i viss mån kontrasterar mot det arbetstagarskydd som finns i EU:s domsrättsregler. I denna artikel belyses de olika möjligheterna att styra tvistelösning i internationella anställningsavtal i ett svenskt internationellt process- och privaträttsligt perspektiv.1 SvJT 2016 s. 173 Av: Erik Sinander Ladda ner PDF
Mot ett funktionellt domstolsbegrepp I denna artikelserie i två delar argumenterar vi för att det formella svenska domstolsbegreppet bör överges till förmån för en funktionell begreppsbestämning. Med utgångspunkt i domstolarnas samhällsfunktion — att skipa rätt under rättssäkra former — utvecklar vi ett antal materiella domstolskriterier. I syfte att konkretisera diskussionen applicerar vi dessa kriterier på den så kallade Försvarsunderrättelsedomstolen (FUD). I den första artikeln i serien (SvJT 2016 s. 100) anlade vi ett nationellt perspektiv på problemet. I denna uppföljande artikel skiftar vi perspektiv genom att redogöra för de domstolsbegrepp som har utvecklats inom konventions- respektive unionsrätten. Vår slutsats är att inrättandet av FUD såsom en ”domstol” avviker från den europarättsliga begreppsbildningen. Avslutningsvis antyder vi ett antal legitimitetsproblem som FUD ger upphov till. SvJT 2016 s. 191 Av: Tormod Otter Johansen Ladda ner PDF
Litteratur i stället för saklighet. Retorik ses då som en form av kuliss som döljer en (annan) verklighet. Något, men inte mycket, mer seriöst ses retorik som vältalighet i största allmänhet. Retoriken har emellertid med fog varit kritiserad av den naturvetenskapligt orienterade filosofin. SvJT 2016 s. 233 Av: Mikael Mellqvist Ladda ner PDF
Notiser de lege lata eller de lege ferenda (i den mån det är givande att försöka upprätthålla någon skarp gräns inom detta komplexa och delvis politiskt laddade område). SvJT 2016 s. 243 Av: Vilhelm Persson Ladda ner PDF
Notiser Hases Per Sjöblom, föreningens ordförande Ett amerikanskt original: Antonin Scalia (1936–2016) Antonin Scalia, en av de nio domarna i den amerikanska högsta domstolen, avled hastigt den 13 februari 2016, 79 år gammal. SvJT 2016 s. 246 Ladda ner PDF
