H. M:T KONUNGENS TAL VID INVIGNINGEN AV HOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND. H. M:T KONUNGENS TALHOVRÄTTEN FÖR ÖVRE NORRLAND. 》Land skall med lag byggas», säger ett gammalt visdomsord, som en av mina företrädare upptagit till sitt valspråk och som bevarar sin giltighet genom tiderna. SvJT 1937 s. 1 Av: ??
SVENSK RÄTTS INFÖRANDE I DE UNDER 1600-TALET MED SVERIGE INKORPORERADE DANSKA OCH NORSKA PROVINSERNA. INSTALLATIONSFÖRELÄSNING VID LUNDS UNIVERSITET DEN 17 OKTOBER 1936. INSTALLATIONSFÖRELÄSNING VID LUNDS UNIVERSITET DEN 17 OKTOBER 1936. SvJT 1937 s. 3 Av: JAN ERIC ALMQUIST.
OM INDRIVANDE AV RÄTTEGÅNGS-FULLMÄKTIGS ARVODE. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@18.rörande tolkningen av 15: 12. SCHREVELIUS1 och BROOMÉ2 återgiva endast lagens stadgande, och WREDE3 har ej heller någon vidlyftigare utläggning av detsamma. SvJT 1937 s. 15 Av: ÅKE HASSLER
OTILLRÄKNELIGHETSPROBLEMET. moralisk pliktkänsla i samhället.1 I den mån denna verkan icke är tillfyllest, verkar hotet om det lidande, som straffet innebär och som är avsett att följa på den brottsliga handlingen, avskräckande på dem, vilkas moraliska pliktkänsla icke blivit tillräcklig för att avhålla... SvJT 1937 s. 36 Av: GUSTAF LINDSTEDT.
Reform af Forfatter- og- Kunstnerretten. omfattende Karakter som Ejendomsretten til de ydre materielle Genstande, altsaa gøre den til en Ret, ikke blot som den nu i Landene raadende Forfatter- og Kunstnerret, til en enkelt særlig Raadenover Værket, nemlig til Offenliggørelse eller Mangfoldiggørelse, men til en Ret til en... SvJT 1937 s. 44 Av: Vinding Kruse.
Avgifterna för den akademiska kurs-undervisningen. om de juridiska fakulteterna skulle kunna ernå löneförbättringar genom obligatoriska avgifter av deras samtliga, ej i möjligen stadgad ordning befriade, studerande, torde det inte komma att dröja så särdeles länge, innan liknande anordningar påyrkas också från de andra... SvJT 1937 s. 47 Av: C. A. Reuterskiöld.
Torsten Kreugers resningsansökan. dels, till gendrivande av det i Kungl. Maj:ts utslag gjorda antagandet om obligationsköparnas eller deras rådgivares motiv, vissa nya utlåtanden och intyg, dels, mot det i utslaget förekommande omdömet att den pantsatta egendomen ej kan anses hava innefattat betryggande... SvJT 1937 s. 50 Av: Ivar Strahl.
Angående rätt att uppsäga intecknad gäld. enligt den intecknade förbindelsen skulle bibehållas. Intet tyder på, att lagberedningen sökt gå längre. Walin synes hava missförstått lagberedningens uttalanden om omslagsreverser. SvJT 1937 s. 54 Av: Otto Lagerström.
Invigningen av hovrätten för Övre Norrland. Rosén höll därefter ett inledningsanförande, i vilket han bl. a. berörde den utveckling Övre Norrland undergått under de sista årtiondena. SvJT 1937 s. 58 Av: ??
Sveriges domareförbund Folke Wetter, som i ett föredrag belyste det ifrågavarande problemet och redogjorde för det till lagrådet remitterade förslaget i ämnet (se Ss. 382). SvJT 1937 s. 67
Förslag till ny jaktlagstiftning. Den av chefen för jordbruksdepartementet för utredning rörande jaktlagstiftningsfrågor tillkallade utredningsmannen, revisionssekreteraren G. A. Bouveng, har d. 30 sept. 1936 avgivit betänkande med förslag bl. a. SvJT 1937 s. 75 Av: G. A. B.
Frivillig sterilisering av rättskapabla personer regleras? Befolkningskommissionen har avgivit betänkande (statens offentl. utredn. 1936: 46) angående sterilisering. Betänkandet innehåller till en början förslag till en helt ny lag om frivillig sterilisering av rättskapabla personer d. v. s. SvJT 1937 s. 76 Av: G. W.
Revisionen av 18 kap. 13 § S. L. O. B. Revisionen av 18 kap. 13 § S. L. Befolkningskommissionen har d. 4 dec. 1936 avgivit infordrat yttrande över den utredning om revision av 18 kap. SvJT 1937 s. 77 Av: H. Z.
Förslag till ny utlänningslagstiftning. De för revision av utlänningslagstiftningen tillkallade sakkunniga (SvJT 1936 s. 661 m. fl.) föreslå i ett d. 12 dec. 1936 avgivet betänkande (statens offentl. utredn. 1936:53), att1927 års utlänningslag med en del ändringar skall fr. o. m. 1 jan. SvJT 1937 s. 78 Av: O. G. T.
Reformen av hyreslagstiftningen. K. G. Westman efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet följande. »De allmänna stadgandena om hyra äro till huvudsaklig del sammanfattade i 3 kap. lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom. SvJT 1937 s. 79
Kyrkolagstiftningens kodifiering. Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anförde chefen för justitiedepartementet, statsrådet K. G. Westman, tdl statsrådsprotokollet d. 16 okt. 1936 följande. »Kyrkomötet har i skrivelse d. 3 dec. SvJT 1937 s. 82
Revision av förvarings- och interneringslagarna. Till justitieministern har av tillkallade sakkunniga (se Ss. 516 m. fl.) överlämnats ett d. 2 jan. 1937 dagtecknat betänkande med förslag till revision av förvarings- och interneringslagarna (statens offentl. utredn. 1937: 3). SvJT 1937 s. 83
Lagförslag till 1937 års riksdag. justitiedepartementet, bl. a. följande lagförslag: om internationella rättsförhållanden rörande arv, testamente och boutredning (jfr Ss. 613 och 1936 s. 382); om befordran med luftfartyg (jfr Ss. SvJT 1937 s. 84 Av: I. S.
Donation till Stockholms högskola. Till förmån för Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga avdelning har framlidne justitierådet Edvard Cassel verkställt en testamentarisk donation enligt följande bestämmelser: Sedan förordnanden om legat och därå belöpande... SvJT 1937 s. 85 Av: Karl Benckert.
Baltiska institutet i Stockholm har innevarande termin anordnat en juridisk kurs för ett mindre antal av institutet stipendierade jurister från Balticum och Finland. SvJT 1937 s. 86 Av: Ph. H.
Föreningen svensk avdelning av International Law Association. NOTISER. 87 Praktisk kriminalistisk fortbildningskurs för juris kandidater. Vid Stockholms högskolas stats- och rättsvetenskapliga fakultet kommer under vårterminen 1937, med början d. 15 jan. och avslutning c:a d. SvJT 1937 s. 87
Föreningen Sveriges hovrättsdomare Svea hovrätt presidenten Birger Ekeberg, hovrättsråden Anders Renström, Viktor Petrén och John Sjögren samt assessorn Hjalmar Nordfelt med hovrättsråden frih. SvJT 1937 s. 88
Föreningen Sveriges stadsdomare Föreningen Sveriges häradshövdingar höll d. 16 okt. 1936 sitt ordinarie årsmöte under ordförandeskap av häradshövdingen Carl Arhusiander. SvJT 1937 s. 89
Västra avdelningen av Sveriges advokatsamfund Sveriges advokatsamfunds förhandlingar vid årsmötet d. 5 juni 1936 (se Ss. 391) ingå i decemberhäftet av Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund, s. 181—290. Huvudparten av utrymmet ägnas åt överläggningarna ang. SvJT 1937 s. 90
Östra avdelningen av Sveriges advokatsamfund Norrköpingsavdelningen av Sveriges advokatsamfund har under verksamhetsåret d. 1 dec. 1935—d. 30 nov. 1936 hållit tre sammanträden, å vilka åtskilliga föreningsangelägenheter behandlats. SvJT 1937 s. 91
Norra avdelningen av Sveriges advokatsamfund Stockholmsavdelningen av Sveriges advokatsamfund har under år 1936 hållit sex sammanträden, varvid förutom föreningsärenden förekommit föredrag och diskussioner rörande olika frågor av intresse för advokatverksamheten. SvJT 1937 s. 92
August Goll †. Ragnar Bergendal. I Dagens Nyheter för d. 2 jan. 1937 skriver prof. SvJT 1937 s. 93 Av: N. S—g.
Dödsfall. Charles Robert Dickson omkom genom flygolycka i London 9 dec. 1936. Han var född 1876 i Kristianstad, avlade jur. kand. ex. i Uppsala 1900 och tjänstgjorde därefter bl. a. i Svea hovrätt, där han uppnådde adjunktion. SvJT 1937 s. 94
Häradsrätterna. Bertil Hagström, Maths Heüman och Ivar Strahl att fortfarande under första kvartalet 1937 biträda å justitiedepartementets lagbyråer med de utredningsuppdrag som av departementschefen till dem överlämnas; s. d. revisionssekreteraren Olof Thulin att fr. o. m. SvJT 1937 s. 95
Polisdomstolarna. Axel Fagerlin avsked från borgmästarämbetet med utgången av år 1936; s. d. fastställt ny arbetsordning och lönestat för rådhusrätten och magistraten i Visby (SFS nr 611). Bonastyrelsen. K. M:t har 4 dec. SvJT 1937 s. 96
HÖGBROFORSMÅLET. NÅGRA REFLEXIONER I ANLEDNING AV MÅLET SAMT ETT BEMÖTANDE AV PROFESSOR LUNDSTEDTS SKRIFT: »TORSTEN KREUGER OSKYLDIGT DÖMD». SvJT 1937 s. 97 Av: ERIK BERGENDAL.
ERSTATNINGSRETTENS UDVIKLING I NUTIDEN, SÆRLIG SPØRGSMAALET, OM ANSVARET BØR INDSKRÆNKES. Culparegel, der allerede i Romerretten havde fundet meget vid Anvendelse. Det var vistnok det 19. Aarhundredes Tendens til at opstille almindelige Principer, der førte et Slægtled ind paa den Anskuelse, at Culpareglen burde gennemføres ganske almindeligt. SvJT 1937 s. 115 Av: HENRY USSING.
Svenska landskapslagar. Danmarks gamle Landskabslove med Kirkelovene. landskapslagar: lagar för Västergötland, Östergötland, Uppland, Västmanland, Dalarna, Hälsingland, Södermanland, Småland, Skåne och Gotland. Vi erinra oss också, att lagar för andra landskap en gång funnits men nu gått förlorade, såsom för Närke och Värmland. SvJT 1937 s. 135 Av: Sven Tunberg
Bidrag till kännedomen om häradsrättsnämnden enligt gällande rätt i Finland och Sverige J. H. SANDELIN. Bidrag till kännedomen om häradsrättsnämnden enligt gällande rätt i Finland och Sverige. Vasa 1936. F. W. Unggrens boktryckeri. 302 s. Fmk 100.00. SvJT 1937 s. 137 Av: Nils Edling
Författarens rätt till sitt verk. allmänheten, vare sig det sker mot ersättning eller gratis. — — — Förrän författaren tillerkännes skydd icke blott för mångfaldigande och föredragning utan även för@@PAGEBREAK@@140 LITTERATURNOTISER. SvJT 1937 s. 139 Av: Åke Holmbäck.
Kommunalrätt. HALVAR G. F. SUNDBERG. Allmänna delen. Andra häftet. Sthm 1936. Norstedt. XVI + s. 285—507. Kr. 15.00. Innan prof. Sundberg lämnade sin lärostol, hann han lyckligtvis fullbordasitt stora arbete »Kommunalrätt». (Betr. SvJT 1937 s. 141 Av: Eric Törngren
Tidsskrift for Rettsvidenskap. E. A. Deutsche Juristen-Zeitung har upphört med utgången av förra året. Dess verksamhet har övertagits av Zeitschrift der Akademie für deutsches Recht. SvJT 1937 s. 143 Av: I. A.
Ugeskrift for Retsvœsen Nordisk Tidsskrift for Strafferet. Ii Helsingfors, i anslutning till sina uppskattade undersökningar rörande frekvensen av brotten mot liv m. m. i skilda länder, metoden vid jämförande undersökning av brottsfrekvensen. SvJT 1937 s. 144 Av: B. W.
Tidskrift, utg. av Juridiska föreningen i Finland (1936 h. 5, 6). Prof. ERIKbehandlar i femte häftet finska lagberedningens föreliggande förslag till revision av lagstiftningen om arv och testamente, vilket i mycket företer likheter med den nya svenska lagstiftningen på dessa områden. Till@@PAGEBREAK@@TIDSKRIFTSÖVERSIKT. SvJT 1937 s. 146 Av: E. A.
Statsvetenskaplig tidskrift (1936 h. 4—5). I en längre uppsats med titeln »Var det von Engeströmska författningsförslaget reaktionärt?», upptager professor FREDRIK LAGERROTH, Lund, till behandling de ur författningshistorisk synpunkt betydelsefulla förslag till författningsrevision, som... SvJT 1937 s. 147 Av: G. B.
Bör dämningsskada uppskattas årsvis? Anm. a) Här förutsättes återställningsarbete för 5 kr. per hektar. b) Det förutsättes återställningsarbete för 35 kr. per hektar. c) Här erfordras återställningsarbete för 60 kr. per hektar. SvJT 1937 s. 148 Av: Folke Löwing.
Juristutbildningen i England . 1 skiljer sig högst avsevärt från motsvarande utbildning i andra väst- och nordeuropeiska stater. Den mest grundläggande skillnaden är, att den teoretiska utbildningen icke är förlagd till universiteten. SvJT 1937 s. 155 Av: Gudmund Silfverstolpe
Domen över lord Kylsant. Som ett apropå till det stora bedrägerimål, vilket under de senaste åren väckt mycken uppmärksamhet i vårt land och som belyses i detta häfte, kan det vara av intresse att erinra om det år 1931 avgjorda engelska målet mot lord Kylsant. SvJT 1937 s. 159 Av: I. S.
De kungl. kommittéerna 1935—1936. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@162 NOTISER. Enligt riksdagsberättelsen 1937 hava följande kommittéer och sakkunniga inom samma departement slutat under 1936: 1933 års sjölagstiftningskommitté (se SOU 1936:17), sakk. SvJT 1937 s. 161
Bankjuristernas förening J. O:s framställningar till K. M:t. Enligt JO:s till 1937 års riksdag avgivna ämbetsberättelse har JO under år 1936 gjort följande framställningar till K. M:t, nämligen d. 16 sept. SvJT 1937 s. 164
Jönköpings juridiska förening NOTISER. 165 Försäkringsjuridiska föreningens styrelse utgöres av följande personer: försäkringsdirektören William Hemberg, ordf., doc. Phillips Hult, v. ordf., avdelningschefen H. Enell, sekr. SvJT 1937 s. 165
Malmö—Lunds juristförening 166 NOTISER. Föreningen Yngre jurister under Göta hovrätt har under år 1936 sammanträtt fem gånger. Vid sammanträde d. 24 april höll greve Arvid Wachtmeister föredrag över ämnet »Vittnespsykologi och rättegångsreform». Vid ett d. 26 sept. SvJT 1937 s. 166
Västmanlands juristförening NOTISER. 167 Nordvästra Skånes juristförening höll d. 21 nov. SvJT 1937 s. 167
Västerbottens juristförening 168 NOTISER. Dalarnas juristförening har haft två sammanträden under år 1936, ett ordinarie d. 13 juni och ett extra d. 21 nov. Vid det förra behandlades stadgeenliga ärenden, bland annat val av styrelse, varefter f. d. justitierådet N. SvJT 1937 s. 168
Den nya professuren i civilrätt vid Stockholms högskola. NOTISER. 169 Norrbottens juristförening höll sitt ordinarie årsmöte i Luleå d. 29 aug. 1936, varvid assessorn O. Knöös höll ett föredrag över »Några huvudpunkter i lagen om skuldebrev». SvJT 1937 s. 169
Lombrosopriset till prof. Kinberg. Mario Carrara, prof. i rättsmedicin och antropologi samt utgivare av Lombrosos tidskrift Archivio di Antropologia Criminale, Psichiatria e Medicina Legale, vilken alltjämt är en av de förnämsta kriminologiska tidskrifterna i världen; Ruggero Romanese, prof. SvJT 1937 s. 171
Justitiedepartementet. Oscar William Dann avled 14 jan. 1937. Han var född 8 maj 1852, avlade hovrättsex. i Lund 1880 och blev vice häradshövding 1883. År 1887 blev han andre stadsfogde i Sthm, från vilken tjänst han avgick med pension 1917. F. d. SvJT 1937 s. 172
Tingslagsreglering. Knut Elliot. Högsta domstolen. K. M:t har 29 jan. 1937 beviljat justitierådet Sigfrid Skarstedt avsked från justitierådsämbetet fr. o. m. 20 februari 1937. (Det ledigblivna justitierådsämbetet skall jämlikt lagen 15 mars 1935 ang. SvJT 1937 s. 173
Juridiska examina höstterminen 1936. Sture Brück. Juris kandidatexamen har under höstterminen 1936 avlagts: vid Uppsala universitetd. 15 september av: Carl-Gustaf Mauritz Asplund, Sthm, f. i Sthm 8/4 13, student där 13/5 31. — Gustaf Lennart Asplund, söderm. SvJT 1937 s. 174
LAGRÅDET. har nedannämnda dagar avgivit utlåtande över följande lagförslag. 1936 Dec. 3 Förslag till lag om verkställighet och förvandling av bötesstraff m. m. Föredragande: hovrättsassessorn Nils Regner.Dec. SvJT 1937 s. 176
ERIK MARKS VON WÜRTEMBERG †. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@178frågor, dels för internationellträttsliga ärenden av högsta vikt. Sålunda blev han 1918 ordförande i kommittén för utredning av frågan om de neutrala staternas intressen vid och efter krigets slut. SvJT 1937 s. 177 Av: Birger Ekeberg.
ERIK MARKS VON WÜRTEMBERG †. O. Hj. Granfelt. Få svenske jurister har vært så kjent og høiaktet i Norge som Erik Marks von Würtemberg. Vi føler hans død ikke bare som et tap for Sverige, men også som et tap for oss. SvJT 1937 s. 187 Av: Ragnar Knoph.
ERIK MARKS VON WÜRTEMBERG †. Med Erik Marks von Würtemberg er en af Nordens rankeste og ædleste Skikkelser gaaet bort. For de Danske, der er kommet i Berøring med svensk Retsliv, stod han som Føreren indenfor sit Slægtled. SvJT 1937 s. 188 Av: Henry Ussing.
OM AVVIKELSE FRÅN ÄGOBELOPP SOM ENLIGT DELNINGSGRUND TILLKOMMER ÄGOLOTT. arealinnehåll genom gradering enligt 11 kap. JDL till ett visst uppskattningsinnehåll, detta i ändamål att till godheten olika ägor kunna med varandra jämföras och gå i utbyte genom en därefter lämpad tillökning i areal för sämre jord. SvJT 1937 s. 189 Av: HUGO ERICSSON.
SVENSK RÄTTSPRAXIS. PROCESSRÄTT 1931—1935. Bland det betydande antalet rättsfall å förevarande område under de ovan nämnda åren har av utrymmesskäl ett urval måst göras. Rättsfall rörande frågor om res judicata hava utelämnats, enär det ansetts lämpligast att dessa behandlas i särskild artikel. SvJT 1937 s. 210 Av: ÅKE HASSLER.
Internationales Privatrecht. Internationales Privatrecht. Private International Law. Lærebok i Millomfolkeleg privatrett. MARTIN WOLFF. Internationales Privatrecht. Berlin 1933. GUSTAV WALKER. Internationales Privatrecht. Fiinfte Auflage.Wien 1934. C. G. CHESHIRE. Private International Law. Oxford 1935. NIKOLAUS GJELSVIK. Lærebok i Millomfolkeleg privatrett. Andreutgåva. Oslo 1936. SvJT 1937 s. 222 Av: F. Schjelderup.
Vidneudsagnets Upaalidelighed. riktigt, om upplevelsen riktigt inpräglat sig i hennes minne, om hon kan reproducera det upplevda riktigt, och om hon är i stånd att delgiva andra reproduktionen på sådant sätt, att de bilda sig samma uppfattning av det upplevda, som hon själv har, eller om hon t. ex. SvJT 1937 s. 230 Av: Pehr Cederschiöld.
Rechtsgeschichte der schwedischen Herrschaft in Vorpommern. usus modernus pandectarum jämte äldre lybsk rätt. Snarast har härutinnan ett inflytande i motsatt riktning gjort sig gällande, i det att bl. a. SvJT 1937 s. 232 Av: I. W. S.
Ur staternas liv. Studier över antikt och modernt stats-liv. NILS STJERNBERG. Ur staternas liv. Studier över antikt och modernt statsliv. Uppsala & Sthm 1936. Almqvist & Wiksell (i distr.). 217 s. Kr. 6.75. SvJT 1937 s. 233 Av: E. A.
Förvärv och förlust av svenskt medborgarskap. ROBERT MALMGREN. Sveriges författning. En lärobok i svensk statsrätt. Tredje häftet. Malmö 1936. Nordiska bokh. Sthm (i distr.). 201 s.Kr. 6.00. Tredje häftet av detta arbete, vars första och andra häften redan anmälts i denna tidskrift (SvJT 1930 s. SvJT 1937 s. 234 Av: C. G. Bruno.
Lagstiftningen om förenings- och förhandlingsrätt. Förenings- och förhandlingsrätt. ARNOLD SÖLVÉN. Lagstiftningen om förenings- och förhandlingsrätt. Historik och kommentar. Sthm 1936. Tidens förlag. 130 s. Kr. 1.75. NILS HOLMSTRÖM. Förenings- och förhandlingsrätt. SvJT 1937 s. 236 Av: Nils Beckman.
Kollektivavtalslagen och arbetsdomstolen. LODE WISTRAND. Sthm 1036. Tidens förlag. 210 s. Kr. 3.75. Förf. SvJT 1937 s. 237 Av: Emil Sandström.
Äktenskapsbandet. SVERKER GROTH. En översikt av äktenskaps rättsverkningar enligt gällande svensk rätt. Sthm 1936. Fritze. 141 s. Inb. kr. 3.75. Förf. SvJT 1937 s. 238 Av: E. A.
Svensk Juristtidnings 20-årsjubileum I. S. har under förra året uppmärksammats även i andra tidningar och tidskrifter än de i Ss. 283 nämnda. I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning för den 15 maj 1936 har fil. SvJT 1937 s. 239
"Med hand å bok". Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@242 I några laghandskrifter1 finnas upptecknade vissa edsformulär, som utvisa, att dessa i praktiken varierat högst väsentligt med hänsyn till sakens vikt och betydelse. SvJT 1937 s. 240 Av: J. E. Almquist.
Ändrade regler om resning? evangelium, ty att evangelii kunskap är sådane i synnerhet fördolt. Men allt övrigt, som i eden finnes, behålles och dem förestavas.» Jfr även D. NEHRMAN, Inledning til then swenska processumcivilem (1732), s. 239. SvJT 1937 s. 246 Av: Karl Olivecrona
Uppläggandet av nya fastighetsböcker. tjänsteplikt att övervaka@@PAGEBREAK@@UPPLÄGGANDET AV NYA FASTIGHETSBÖCKER. 251och främja arbetet med bokuppläggningen. SvJT 1937 s. 249 Av: K. J. S.
Anslutningsrätt till fullföljd av talan i H.D. Då principen om summa revisibilis genom ändring av 30 kap. rättegångsbalken år 1915 infördes i svensk rätt, skedde det som ett led i strävandena att minska Högsta domstolens arbetsbörda. SvJT 1937 s. 253 Av: Åke Eckerström.
Angående rätt att uppsäga intecknad gäld. ägare av fastighet är berättigad att, oavsett innehållet i omslagsrevers utfärdad av föregående ägare, vända sig mot inteckningshavaren med yrkande att få lösa åter inteckningen å den i inteckningshandlingen angivna förfallotid. Jag vill för min del bestrida sådan rätt. SvJT 1937 s. 255 Av: Gösta Walin
Högsta domstolen och riksdagens opinionsnämnd. Enligt Regeringsformen § 103 och Riksdagsordningen § 69 tillsätter riksdagen vart fjärde (tidigare vart tredje) år en nämnd av 48 personer, som har att »döma, huruvida högsta domstolens och regeringsrättens samtliga ledamöter gjort... SvJT 1937 s. 259 Av: K. J. S.
Andra huvudtiteln behandlades, med undantag för vissa utbrutna partier, däribland avlöningsanslaget till häradsrätterna, vid kamrarnas plena den 17 februari 1937. Tidigare beslutad tillfällig ökning av justitierådens antal från 24 till 28 skall fr. o. m. 1 sept. SvJT 1937 s. 260 Av: G. A. E.
Revision av vissa straffsatser m. m. För riksdagen har i proposition nr 187 framlagts ett tämligen omfattande förslag till lag om ändring i vissa delar av strafflagen, grundat å det 1934 avgivna betänkandet rörande revision av gällande lagbestämmelser om nödvärnsrätt m. m. SvJT 1937 s. 261 Av: G. L.
Från riksdagen. första lagutskottet: 17 febr.: nr 5 med förslag till lag om befordran med luftfartyg, m. m. (just. dep.; se Ss. 191, 405 och 610; uti. 4), bifallen; nr 6 med förslag till lag om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo, m. m. SvJT 1937 s. 262 Av: I. S.
De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok lösen fortfarande utgår med samma belopp som före inskrivningsreformen är icke korrekt. Vad som avsetts är emellertid att av allmänheten fortfarande uttages samma avgift som förut. SvJT 1937 s. 263 Av: Kjs.
Dansk Kriminalistforening K. H. afholdt sit 27:e Aarsmøde i København d. 24. Nov. 1936. Formanden, fhv. Rigsadvokat Aug. SvJT 1937 s. 264 Av: J. Hartvig Jacobsen.
Juridiska Föreningen i Finland. Sverre Riisnœs. Juridisk Forening i København. SvJT 1937 s. 265 Av: Bo Palmgren.
Den Norske Sakførerforening N. A. Lang. Den Norske Dommerforening hadde ved utgangen av år 1936 155 medlemmer. Styret består av lagmann F. Nygaard (formann), høiesterettsdommer Eyvind Andersen, byrettsdommer Johs. Koefoed, sorenskriver T. Lundevall og sorenskriver S. Wichstrøm. SvJT 1937 s. 266 Av: O. F. H.
De mindre städernas jurisdiktion. Johan Arvid Lilliesköld avled i Värnamo 21 febr. 1937. Han var född 1849 i Östersund, avlade jur. kand. ex. i Uppsala 1881 och blev 1883 vice häradshövding. Efter tjänstgöring som t. f. SvJT 1937 s. 267
Hovrätternas divisionsindelning. Första huvudavdelningen. Hovrättsrådet Arsells div.: hovrättsråden O. Arsell, ordf., E. Drangel, v. ordf., A. V. Rosengren, E. Hörstadius och assessorn B. Unger*. Hovrättsrådet frih. von Rosens div.: hovrättsråden frih. H. von Rosen, ordf., S. Bjurner, v. SvJT 1937 s. 268
Hovrättsstatistik. adjungerade ledamöter utan att vara assessorer tjänstgjorde (»ströadjunkter» vilka ej föredrogo som fiskaler medräknade) 14 3 4 32. Bland de som fiskaler tjänstgörande hade adjunktion innehafts av — 1 2 —3. SvJT 1937 s. 269 Av: Kjs.
Stockholms rådhusrätt. börjat tjänstgöra vid rådhusrätten; beteckningen »t. f. ass.» jämte årtal angiver det år då vederbörande erhöll sitt första assessorsförordnande vid rådhusrätten. Egentliga domaraspiranter: amanuenserna S. Petri, J. K. 26, b. 26, t. f. ass. SvJT 1937 s. 270
Malmö rådhusrätt. Ordinarie (som pläga förordnas till vikarier å domaretjänst): Gösta Wilkens, f. 00, J. K. 23, v. krigsdomare och auditör 35, extr. not. 27, amanuens hos stadsaktuarien 35, ass. f. g. 28; Karl Wessman, f. 98, J. K. 22, extr. not. 29, amanuens hos konkursdomaren 36, ass. f. g. 30. SvJT 1937 s. 271
LAGRÅDET. 272 NOTISER. har nedannämnda dagar år 1937 avgivit utlåtanden över följande lagförslag: Febr. 18 Förslag till lag. ang. ändring i vissa delar av lagen d. 8 nov. 1912 om avlösning av vissa frälseräntor. Föredragande: kammarrådet Harald Skoglund. SvJT 1937 s. 272
VIGGO BENTZON †. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@274Arveret. Ur hans penna hava även flutit många större och mindre uppsatser i Ugeskrift for Retsvæsen och andra tidskrifter. SvJT 1937 s. 273 Av: Einar Stenbeck.
DÖDSRÄTTSHANDLINGAR OCH LIVSRÄTTSHANDLINGAR. testamente — eller avtal — arvsavtal; enligt svensk rätt är emellertid arvsavtal, varigenom någon tillförsäkras rätt till andel i kvarlåtenskapen (adkvisitivt arvsavtal), ogiltigt. SvJT 1937 s. 277 Av: HÅKAN NIAL.
Åndsretten. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@306 ANM. AV RAGNAR KNOPH: ÅNDSRETTEN.hans ret, der får den virkelige beskyttelse, det er den handlende eller industridrivende, som har fået den overdraget. SvJT 1937 s. 305 Av: Karsten Meyer.
Om påföljderna av säljares mora. dels om köparens rätt att vid säljarens mora häva köpet, resp. hans rätt att kräva godsets avlämnande dels säljarens skadeståndsskyldighet, både med hänsyn till förutsättningarna för dess inträde och beträffande skadeståndets belopp och dess beräknande. SvJT 1937 s. 307 Av: Hjalmar Karlgren.
Postala rättsförhållanden. I. S. ÅKE HOLMBÄCK. Sthm 1936. Postverkets tryckeri. 204 s. Inb. kr. 1.50. Den första upplagan av detta arbete recenserades i Ss. 39 av prof. BJÖRLING. Förf. SvJT 1937 s. 309 Av: I. S.
En celeber förlikning. åt Hall själv beredas. Att framställningen av en dylik proposition skulle mötas med avslag är klart, då man känner de engagementer vari han inlåtit sig med en mängd främmande personer, alla av den vidd och beskaffenhet att de icke tillfridsställas genom vad på berörde... SvJT 1937 s. 310 Av: Birger Wedberg.
De rättspsykiatriska undersökningarna. negativ uppgift genom att kontrollera undersökningens kvalitet och eventuellt förordna om ny undersökning, men en positiv uppgift kan den icke fylla. SvJT 1937 s. 317 Av: Torsten Sondén.
Strafflösförklaring vid ämbetsbrott. Red.@@PAGEBREAK@@324 C. A. REUTERSKIÖLD.gjort fullt klart för sig förhållandet. SvJT 1937 s. 323 Av: C. A. Reuterskiöld.
Den nya tryckfrihetsprocessen. Den nya tryckfri-hetsprocessen. Frågan om en reform av tryckfrihetsprocessen, som vid flera tillfällen och sedan lång tid stått på dagordningen, framlades genom proposition till 1936 års riksdag av dåvarande justitieministern, presidenten Schlyter. SvJT 1937 s. 326 Av: N. Gärde.
Svensk-schweizisk konvention om verkställighet av domar och skiljedomar. förpliktelse för fördragsslutande stat att erkänna rättskraften hos det andra landets domar. Detta innebär, att även beslut på grund av fastställelsetalan och domar, som innefatta ogillande av ett anspråk, skola tillerkännas bindande verkan. I 4 art. SvJT 1937 s. 329 Av: Sigurd Dennemark.
Fångantalet i olika länder. The Howard League for penalreform, vari föreningen hemställde om utredning genom N. F:s försorg rörande antalet fångar i olika länder. I skrivelsen framhölls, att fångantalet under senare år torde ha varit större än någon gång tidigare. SvJT 1937 s. 333 Av: Hardy Göransson.
Dansk lovgivning 1935—1936. retsplejeloven, og i SvJT 1932 (s. 577) findes omtalt lovforslagets skæbne. SvJT 1937 s. 334 Av: Johannes Faurholt.
Norsk lovgivning i 1936. sakførere er det ved en lov av 1. februar om forandringer i domstolsloven bestemt at de må stille sikkerhet for å kunne drive sakførervirksomhet (se nedan s. 340). Om blodprøver som bevismiddel i civile saker har man tidligere ikke hatt særlig lovregler. SvJT 1937 s. 338 Av: Ole F. Harbek.
Om sikkerhetsstillelse for advokater og sakførere i Norge. Ved lov nr. 1 av 1. februar 1936 om forandringer i domstolsloven er det bl. a. SvJT 1937 s. 340 Av: Marius Nygaard.
Nihil sub sole novum. I novembernumret (1936) av »Canadian Bar Review» bringar dekanus för juridiska fakulteten vid Alberta Universitet, J. A. WEIR, fram ur glömskan följande citat från GAIUS, som återfinnes i Corpus Juris (D. SvJT 1937 s. 341 Av: Peter A Fries
Reform av BGB. S. D—k. Statssekreteraren i tyska justitieministeriet dr SCHLEGELBERGER höll den 25 januari 1937 i Heidelberg ett föredrag över den tyskacprivaträttens omarbetning. SvJT 1937 s. 342 Av: M. Hallenborg.
Sovjetunionens nya författning. G—ll. De olika sovjetstaterna bildade till år 1923 ett ur rättslig synpunkt tämligen löst sammanfogat förbund av republiker och autonoma områden. SvJT 1937 s. 343 Av: G. B.
Förslag till lag om aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser. Frågan om tryggande av privatanställdas pensionsrätt, varöver 1927 års pensionssakkunniga på sin tid avgåvo utlåtande (SOU 1929:3), har i olika sammanhang varit föremål för uppmärksamhet. Sedan 1935 års riksdag i skrivelse till K. SvJT 1937 s. 345 Av: E. H.
En form av gårdsarvingelagstiftning i Sverige? dels att en av arvingarna — den som enligt träffad överenskommelse utsetts till gårdsarvinge eller, där sådan överenskommelse ej kunnat träffas, den som enligt företrädesordningen står i främsta rummet — tillerkännes laglig rätt att ensam övertaga gården mot... SvJT 1937 s. 346 Av: R. D.
Yttrande av befolkningskommissionen i abortfrågan. NOTISER. 347 Befolkningskommissionen har den 29 januari 1937 efter remiss avgivit yttrande i abortfrågan (SOU 1937:6). Enligt det kommittéförslag, som befolkningskommissionens yttrande avser (se Ss. SvJT 1937 s. 347 Av: H. Z.
Semaine internationale de droit. Tillströmningen till juristbanan. SvJT har sedan länge varje år plägat lämna uppgifter om antalet nyinskrivningar och antalet examina vid de juridiska fakulteterna (senast 1936 s. 223, se även 1934 s. 316 och 1935 s. 406). SvJT 1937 s. 348
Stockholms högskolas juridiska förening Juridiska föreningen i Uppsala har under år 1936 sammanträtt åtta gånger, varvid föredrag hållits av jur. kand. SvJT 1937 s. 349
Från riksdagen. före d. 15 maj 1937 till vederbörande lokalstyrelse. Avgiften för mötet, 15 kr., skall inbetalas till lokalstyrelsen senast d. 1 aug. 1937. Den svenska lokalstyrelsens adress är Rosenbad 2 IV, Stockholm. Postgiro 53077. SvJT 1937 s. 350
Carl Lundqvist †. Carl Lundqvist †. Den 4 april 1937 avled advokaten Carl Lundqvist, Stockholm, 57 år gammal. SvJT 1937 s. 351 Av: C. Lj.
LAGRÅDET Nils Arvid Johannes von Zweigbergk avled i Marstrand 2 april 1937. Han var född i Jämshög, Blekinge, 1860. Efter mogenhetsex. i Jönköping 1878 och hovrättsex. i Lund 1886 blev han vice häradshövding 1889. SvJT 1937 s. 352
TAL VID SVERIGES ADVOKATSAMFUNDS HÖGTIDSSAMMANTRÄDE Å RIDDARHUSET DEN 28 MAJ 1937. TAL VID SVERIGES ADVOKATSAMFUNDS HÖGTIDSSAMMANTRÄDE Å RIDDARHUSETDEN 28 MAJ 1937. AV STATSRÅDET Bonden, häradshövdingen, lagmannen, konungen börja den svenska rättens historia. SvJT 1937 s. 353 Av: K. G. WESTMAN.
KRIMINALPOLITIKENS CENTRALA ORGANISATION. förklarade straffria och dömts att intagas på centralhospitalet. F. n. är det principiellt statshospitalen som har till uppgift att vårda detta klientel vilket också i stort antal befinner sig på dessa sjukhus. Hela antalet s. k. SvJT 1937 s. 356 Av: OLOF KINBERG.
SVENSK RÄTTSPRAXIS. INTERNATIONELL PRIVATRÄTT 1931—1935. Ordre public. I främmande stat företagen »nationalisering» av bolag äger ej rättsverkan beträffande bolagets egendom utanför denna stats territorium; NJA 1931 s. 351, 1932 ss. 217 o. 225 (jfr 1929 s. 471). SvJT 1937 s. 374 Av: FOLKE MALMAR.
SVENSK SAKRÄTT. rättshistoriskt innehåll, som här och var inströtts i arbetet. Fastighetsrätten är ju ett område, där rättshistorien ännu äger, i någon mån, betydelse för tolkningen av gällande rättsregler. SvJT 1937 s. 383 Av: HJALMAR KARLGREN.
Ejendomsret og Ejendomsovergang. Med særligt Hen-blik paa dansk Retspraksis. ALF ROSS. Ejendomsret og Ejendomsovergang. Med særligt Henblik paa dansk Retspraksis. København 1935. Levin & Munksgaard. 368 s. Kr. 10.00. SvJT 1937 s. 396 Av: Åke Malmström.
Tidsskrift for Rettsvidenskap. — I första häftet av den med år 1937 påbörjade 50:e årgången tillkännagivas vissa förändringar i tidskriftens redaktion, delvis också i dess yttre framträdande. Förutvarande huvudredaktören, prof. Stang, har dragit sig tillbaka och efterträtts av prof. Knoph. SvJT 1937 s. 398 Av: Ph. H.
Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Nordisk Tidsskrift for Strafferet. Hom könet som kriminalitetsfaktor vid våldsbrott. SvJT 1937 s. 400 Av: T. G—l.
Ugeskrift for Retsvœsen (h. 1—20). Ugeskrift for Retsvœsen (h. 1—20). Dkritik av Ragnar Knophs Åndsretten (h. 10). Redan uppsatsens rubrik är en stridssignal: Til den aandelige Ejendomsret — ty karakteristiken av immateriell rätt som äganderätt är just vad R. K. främst angriper i V. SvJT 1937 s. 401 Av: B. W.
Juristen inleder sitt första häfte för innevarande år med en av Justitsminister K. K. STEINCKE författad uppsats, betitlad »Samfund og Fosterdrab». Uppsatsen, som återger ett av förf. SvJT 1937 s. 404 Av: N. D—n.
Tidskrift, utgiven av Juridiska föreningen i Finland (1937 h. 1, 2). Den nya årgången inledes med tvenne nekrologer, den ena över förvaltningsrådet Filip Grönvall (av presidenten K. SÖDERHOLM) och den andra över den bekante schweiziske civilrättsprofessorn Carl Wieland (av prof. A. W. GADOLIN). I h. SvJT 1937 s. 405 Av: E. A.
Nulla poena sine lege. Förhållandet mellan lag och rättstillämpning, när det gäller bestämmandet i detalj av de kriminaliserade handlingarnas område, tilldrager sig måhända det största intresset. SvJT 1937 s. 406 Av: Ivar Agge.
"Bedrägeri mot allmänheten." brott mot allmänheten (vilket uttryck han hellre vill använda än det likvärdiga »brott mot det borgerliga samhället») i motsats till brott mot enskild och mot staten. SvJT 1937 s. 411 Av: Sven Larsson.
Ur den nya tyska straffrätten. varje straffvärt förfarande också skall finna sin välförtjänta lön, så att ingen skall lyckas slinka genom maskorna i lagens nät. SvJT 1937 s. 415
Nya lagar i Finland 1936. barnskydd och kommunala vårdnämnder, varav föranleddes särskilda ändringar i 1898 års förmynderskapslag, 1922 års lag om barn födda utom äktenskap, samma års fattigvårdslag och gällande strafflag. SvJT 1937 s. 421 Av: O. Hj. Granfelt.
Ny militär strafflag i Danmark. I mitten av förra året framlades i Danmark ett kommittébetänkande med förslag till militär strafflag, avsedd att ersätta strafflagen för krigsmakten av år 1881. SvJT 1937 s. 423 Av: C. G. Hellquist.
Sinnessjuka straffångar i England. giudice de esecuzione, blivit mer och mer aktuell. Det har därför synts undertecknad kunna äga något intresse att erinra om att England sedan nära hundra år på ett särskilt område äger en institution som har möjlighet att i vissa fall korrigera domstolsutslag. SvJT 1937 s. 424 Av: Olof Kinberg.
Ärekränkning per radio. Enligt engelsk och nordamerikansk rätt gäller såsom huvudregel att endast ärekränkning i skriftlig form (libel) är straffbelagd, medan muntlig ärekränkning (slander) blott ger den kränkte rätt till skadestånd. SvJT 1937 s. 425 Av: Kurt Holmgren.
Talan mot Kronan enligt anglosaxisk rätt. Kanadas advokatsamfund har i dagarna framlagt ett lagförslag med syfte att avskaffa den immunitet mot rättsliga åtgärder, som »Kronan» av gammalt åtnjutit inom den engelska rätten. SvJT 1937 s. 426 Av: Peter A. Fries.
Ett amerikanskt initiativ i fråga om pressens domstolsreferat. Rannsakningen med Bruno Hauptmann, anklagad och slutligen fälld för kidnapping av nationalidolen Charles Lindbergs son, följdes i den amerikanska pressen med ett utomordentligt intresse. SvJT 1937 s. 427 Av: K. H.
Nedgång i brottsligheten i Italien. Enligt den belgiska tidskriften »Revue de Droit Pénal et de Criminologie» (1936 s. 697 ff.) har under de sista tio åren kriminaliteten i Italien undergått en ganska betydande minskning. SvJT 1937 s. 428 Av: K. H.
Strafflagsändringar 1 juli. 5 kap. 10 §. Nödvärnsrätt skall inträda även mot den som efter att ha lovligen inkommit i annans hemvist vägrar att därifrån efter tillsägelse sig begiva. 5 kap. 12 §. SvJT 1937 s. 429 Av: I. L.
Upphävande av verkningarna av ställande på framtiden och av straffpåföljderna. Upphävande av verkningarna av ställande på framtiden och av straffpåföljderna. SvJT 1937 s. 430 Av: Th. M. af R.
Åtgärder mot lösdrivare och arbetsskygga brottslingar. brottslighet på grund av lättjefullhet.... SvJT 1937 s. 431
Från riksdagen. första lagutskottet: 21 april: nr 209 med förslag till lag ang. ändrad lydelse av 3 § lagen d. 1 juli 1898 innefattande vissa bestämmelser om beräkning av strafftid m. m. (just.dep.; utl. SvJT 1937 s. 433 Av: I. S.
Sveriges Advokatsamfund högtidlighöll d. 28 maj 1937 femtioårsminnet av sin tillvaro. Nämnda dag hade nämligen ett halvt sekel förflutit sedan samfundet valde sin förste ordförande, advokaten v. häradshövdingen C. E. Ljunggren. Kl. 1.30 e. m. SvJT 1937 s. 436 Av: G. S—e.
Kalmar läns Juristförening Föreningen Sveriges Hovrättsdomare höll för första gången ett årsmöte utanför Stockholm d. 22 maj 1937, då föreningen tillsammans med Jönköpings Juridiska förening sammanträdde å Stora Hotellet i Jönköping. SvJT 1937 s. 437
Rättsvetenskaplig världskongress i Haag 4—11 augusti. Rättsvetenskaplig världskongress i Haag 4—11 augusti. Den första rättsvetenskapliga världskongressen hölls för fem år sedan i Haag. SvJT 1937 s. 438
Nordiskt kriminalistmöte i Helsingfors. De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok 1936... SvJT 1937 s. 439
Sir Frederick Pollock F. S. avled den 18 jan. 1937. Han tillhörde en känd engelsk juristfamilj och föddes 1845. SvJT 1937 s. 440 Av: R. B.
Dödsfall. Hilding Carl Gustaf Espersson avled i Kristianstad 13 maj 1937. E. var född där 1866. Han avlade mogenhetsex. i sin födelsestad 1885 och hovrättsex. i Lund 1889. Han blev vice häradshövding 1892 och tjänstgjorde därefter i Skånska hovrätten, där han 1895 blev notarie. Fr. o. SvJT 1937 s. 441
Försvarsdepartementet. Kaarlo Arvi Eliel Ahmavaara. Denne är född 1886, blev filosofie kandidat 1910, avlade rättsexamen 1912 och högre förvaltningsexamen 1913 samt erhöll vice häradshövdingetitel 1915. Åren 1912—17 var han advokat i Rovaniemi och från 1919 i Uleåborg. SvJT 1937 s. 442
Häradsrätterna. Sven Strömberg att vara sekr. vid utredningen rörande yrkesinspektionens effektivisering (f. d. yrkesinspektrisen led. av II kamm. Kerstin Hesselgren ordf.). Finansdepartementet. Chefen för finansdepartementet har 28 jan. SvJT 1937 s. 443
Den nya professuren i civilrätt vid Stockholms högskola. Harald Löwenberg; 28 maj 1937 fastställt ny arbetsordning och lönestat för rådhusrätten och magistraten i Kalmar, enligt vilken rådhusrätten skall bestå av borgmästare och två lagfarna rådmän, benämnda förste rådmannen och andre rådmannen, med skyldighet... SvJT 1937 s. 444
VIKARIERANDE OCH BITRÄDANDE DOMARE, SEKRETERARE SAMT RÄTTSBILDADE BITRÄDEN i RIKETS DOMSAGOR UNDER ÅR 1936. Förteckningen har uppgjorts av aktuarien G. S. GROTH med ledning av dels uppgifter som av red. införskaffats från hovrätterna rörande vikarierande domare och biträden för uppläggande av nya fastighetsböcker (Fastighb.), dels uppgifter i de från domsagorna till Statistiska centralbyrån avlämnade arbetsredogörelserna rörande biträdande domare, sekreterare och rättsbildade biträden. Vikarierande domare, som, då de erhöllo vikariatförordnande, innehade anställning såsom biträdande domare, sekreterare eller rättsbildat biträde i den domsaga förordnandet avsåg, hava icke upptagits i förteckningen liksom icke heller vikarier för biträdande domare eller sekreterare. Biträden, som icke innehaft förordnande för uppläggande av nya fastighetsböcker eller såsom förste eller andre notarie, betecknas såsom Övr. I fall då en person innehaft samma anställning såsom biträdande domare, sekreterare eller biträde i en domsaga under flera perioder under redogörelseåret, har vid angivande av anställningstiden hänsyn tagits allenast till första dagen i den första perioden och sista dagen i den sista perioden. Datum inom parentes vid förste eller andre notarie avser tidpunkt, då han börjat tjänstgöra såsom extra notarie under året. SvJT 1937 s. 445
LAGRÅDET har nedannämnda dagar år 1937 avgivit utlåtanden över följande lagförslag: April 20 Förslag till lag ang. ändring i vissa delar av 2 § lagen d. 26 maj 1909 om K. M:ts regeringsrätt. Föredragande: lagbyråchefen Ernst Leche. SvJT 1937 s. 456
BRISTER ATT AVHJÄLPA I NYA GIFTER-MÅLSBALKEN. positiva åtgärder, t. ex. utgifter för det förestående bröllopet, uppsägningav en plats i anledning av det blivande giftermålet eller dylikt. 30—Svensk Juristtidning 1937. SvJT 1937 s. 457 Av: GEORG STJERNSTEDT.
SVENSK RÄTTSPRAXIS. OBLIGATIONSRÄTT 1931—1935. SvJT 1932 s. 69. — I SvJT 1934 s. 34 ansågs ett hembiträde icke äga ställningsfullmakt att i större utsträckning köpa matvaror på kredit. SvJT 1937 s. 471 Av: HÅKAN NIAL.
UNIVERSITETET OG DEN JURIDISKE STAND. Festskrift i Anledning af Tohundrede Aars Dagen for Indførelsen af Juridisk Eksamen ved Københavns Universitet. Udgivet af Juristforbundet under Redaktion af ERIK REITZEL-NIELSEN og CARL POPP-MADSEN. Tilegnet det rets- og statsvidenskabelige Fakultet ved Københavns Universitet. København 1936. Nyt Nordisk Forlag, Arnold Busck. 534 Sider. Kr. 15.50. SvJT 1937 s. 481 Av: VINDING KRUSE.
Drag ur Åbo hovrätts äldre historia och ur rättslivet i Finland under förra hälften av 1600-talet. K. R. MELANDER. Drag ur Åbo hovrätts äldre historia och ur rättslivet i Finland under förra hälften av 1600-talet. Helsingfors 1936. 221 s. — Juridiska föreningens i Finland publikationsserie n:o 3. Bihang till JFFT 1936 h. 5. SvJT 1937 s. 491 Av: Gunnar Bendz.
Den norske strafferet. Bd 1. Den almindelige del. JON SKEIE. Oslo 1937. Olaf Norlis forlag. 759 s. Kr. 32.00. Relativt kort tid har förflutit sedan prof. Skeie avslutade sin omfattande framställning av den norska civilprocessen (se SvJT 1935 s. SvJT 1937 s. 494 Av: Ivar Agge.
De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok 1936. De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok 1936. Annuaire des associations de criminalistes nordiques 1936. Sthm 1937. VII + 320 s. Kr. 6.00.1 Den framlidne danske riksadvokaten AUG. SvJT 1937 s. 495 Av: K. J. S.
SVENSKA KOMMITTÉBETÄNKAN DEN 1935 OCH 1936. Ju. 1935: 4.Lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m. Norstedt. vj, 211 s. Ju. 1935: 14.Promemoria ang. avveckling av bestående fideikommiss. Marcus. iv, 60 s. Ju. 1935: 50. SvJT 1937 s. 497 Av: ERNST LECHE.
UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1936. Eek, Hilding. Sovjetryska rättsvårdsfrågor. SvJT s. 123—126.Eek, Hilding. Juridiskt reportage från Balticum. SvJT s. 554—560.Ekeberg, Birger. Domareutbildningen. SvJT s. 20—29.Ang. samma ämne BJÖRN ZETTERSTRAND s. 29—39, EDWARD PI. OMAN s.39—50 och C. SvJT 1937 s. 504 Av: ERIK ALEXANDERSON.
Domareregler från den yngre landslagens tid. Med inledning och kommentar utgivna. domarregler (så även Sv. Ak:s ordlista) och reformatorns förnamn Olaus, eller med A. domareregler och Olavus?@@PAGEBREAK@@LITTERATURNOTISER. 511 Förutom en normalupplaga av O. P:s domarregler har A. SvJT 1937 s. 510 Av: B. W.
Obligationenrecht, Finnland. Y. J. HAKULINEN. Berlin 1936. Weidmannsche Buchhandlung. VIII + 114 s. RM 12.00. — Die Zivilgesetze der Gegenwart. Bd X: Das Zivilrecht der nordischen Länder. T. I, Lief. 2 a. SvJT 1937 s. 512 Av: Å. M.
Schwedisches Sachenrecht. GUSTAF CARLSON. Berlin 1936. Weidmannsche Buchhandlung. VIII + s. 141— 231. RM 10.00. — Die Zivilgesetze der Gegenwart. Bd X: Das Zivilrecht der nordischen Länder. T. I, Lief. 3 b. SvJT 1937 s. 513 Av: Hjalmar Karlgren.
Om fartygsbefälhavarens rättsliga ställning. RUDOLF BECKMAN. I. Åbo 1936. Åbo tidnings och tryckeri A. B. 270 s. Kr. 10.00. — Juridiska föreningens i Finland publikationsserie, n:o 1. Vid sidan av sin domaretjänst har hovrättsrådet Beckman sedan länge ägnat sjörätten ett starkt intresse. SvJT 1937 s. 514 Av: E. Hagbergh.
Om ansvarighetsförsäkring. ERIK LÖFGREN. Sthm 1936. Ivar Hæggströms Boktryckeri A.B. 111 s. Inb. kr. 2.00. — Svenska Försäkringsföreningens studiehandböcker III. SvJT 1937 s. 515 Av: E. H—s.
Olyckor vid trafik med motorfordon år 193 5. Av Statistiska centralbyrån. Sthm 1937. Norstedt. 35 + 30 s. Kr. 0.50. — Statistiska meddelanden ser. A. bd V: 2. Från 1935 års början ha polischeferna till statistiska centralbyrån kvartalsvis avlämnat uppgifter rörande sådana motortrafikolyckor som föranlett polisundersökning. SvJT 1937 s. 516 Av: O. G. T.
Finsk kriminalstatistik. Den finska kriminalstatistiken, benämnd »Brottsligheten», utkommer i tre band, det första omfattande brott, som kommit till polisens kännedom, det andra åtalade personer (kriminalstatistiken i ordets trängre bemärkelse) samt det tredje personer, som... SvJT 1937 s. 517 Av: V. V.
Hyreslagstiftningen. Bland de många praktiskt betydelsefulla frågor, som voro föremål för behandling vid sjuttonde nordiska juristmötet i Helsingfors, förekom även spörsmålet om lagstiftning rörande hyra. SvJT 1937 s. 518 Av: Thorwald Bergquist.
Är ungdomsbrottsligheten i stigande? Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@522 HARDY GÖRANSSON.tid ökade ungdomsbrottsligheten samt lämpliga åtgärder för att i görligaste mån förebygga och minska densamma. SvJT 1937 s. 521 Av: Hardy Göransson.
Om fastare anställning av hovrätternas fiskaler. varje aspirant på adjunktion, utgör en för den blivande hovrättsjuristen utomordentligt värdefull utbildning, som det allmänna har igen i de unga hovrättsdomarnes större mognad och livserfarenhet. SvJT 1937 s. 525 Av: K. Schlyter.
"Missräkning är ingen betalning." vel transactio non intervenit, explorati iuris est. Sed et siper errorem calculi velut debitam quantitatem, cum esset indebita, promisisti, condictio liberationis tibi competit. SvJT 1937 s. 529 Av: Åke Holmbäck.
Trafikförsäkringsanstalternas nämnd. Trafikförsäkringsanstalternasnämnd. För trafikförsäkringsanstalterna fastställde K.M:t i juni 1935 nya koncessionsvillkor att gälla fr. o. m. d. 1 jan. 1937. Dessa villkor innefatta bl. a. SvJT 1937 s. 531 Av: Edward Henning.
Pressuttalanden om den nya tryckfrihetsprocessen. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning d. 28 aug. 1937 framhåller fil. SvJT 1937 s. 533 Av: Kjs.
SJUTTONDE NORDISKA JURISTMÖTET I HELSINGFORS DEN 17—19 AUGUSTI 1937. tisdagen d. 17 aug. kl. 10 i Universitetets solennitetssal, inärvaro av Republikens President, av ordföranden i lokalstyrelsen i Finland f. d. justitierådet prof. O. Hj. SvJT 1937 s. 537 Av: ??
Revision av förmögenhetsbrotten. Birger Ekeberg, ordf., prof. Folke Wetter och assessorn i Svea hovrätt Ivar Strahl. Att på kallelse deltaga i överläggningar med de sakkunniga har justitieministern utsett advokaten Harald Bauer, prof. Ragnar Bergendal, revisorn Herman Egnell, rådmannen Halvar Lech, led. SvJT 1937 s. 551
Lönereglering för häradshövdingarna. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@554 NOTISER. Med stöd av detta bemyndigande har justitieministern d. 3 juli 1937 såsom sakkunniga tillkallat generaldirektören Erik Stridsberg, ordf., häradshövdingen Björn Zetterstrand, ledamöterna av riksdagens I kamm. SvJT 1937 s. 552
Ny utredning om auktorsrätten. E. L—e. Enligt K. M:ts uppdrag har f. d. hovrättsrådet fil. dr Hj. Himmelstrand utarbetat en promemoria angående grunderna för en reform av lagstiftningen om rätt till litterära och musikaliska verk (se SvJT 1936 s. 478; Statens offentl. utredn. SvJT 1937 s. 554 Av: Hj. H.
Omorganisation av åklagarväsendet i Stockholm. Strafflagens konkurrensregler. En genomgripande omläggning av strafflagens regler om sammanträffande av brott föreslås av prof. Ragnar Bergendal och assessorn i Skånska hovrätten Nils Regner i ett betänkande som de d. 14 aug. SvJT 1937 s. 556 Av: E. L—e.
Från riksdagen. kungl. propositioner: nr 125 med förslag till lag ang. åtgärder för att förhindra frivilligas deltagande i inbördeskriget i Spanien m. m. SvJT 1937 s. 557 Av: I. S.
Målet angående Vänerns reglering. Den 19 juni 1937 meddelade Västerbygdens vattendomstol slutlig dom i målet angående Vänerns reglering. Detta mål hade då varit handlagt vid vattendomstolen i något över 12 år. Kungl. SvJT 1937 s. 558 Av: N. L.
Första nordiska kriminalistmötet NOTISER. 559 Den fjärde internationella kriminalistkongressen, anordnad av Association internationale de droit pénal (se Ss. 402), avhölls i Parisd. 26—31 juli 1937. Kongressen öppnades i Palais de Justice d. 26 juli under presidium av M. SvJT 1937 s. 559
Tore Alméns minnesfond. Ingående balanskonto.Debet. Kredit.1936 1936Jan. 1 Jan. 1An Grundfondens konto Dispositionsfondens konto Kr. 109,890: 21 Kr. 14,820:19 Per Obligationers konto Å kapitalräkning i Skand. Kredit AB. innestående Kr. 109,915: — Kr. 14,795:40Kr. 124,710:40 Kr. 124,710:40Grundfondens konto.Dec. SvJT 1937 s. 560 Av: ??
Harry Axelson Iohnsons fond för rättsvetenskaplig forskning. Ur revisionsberättelsen för åren 1926—1936, avgiven av professorerna Gösta Eberstein och Thore Engströmer, må här återgivas följande. »Under år 1926 har till engelska översatts och utgivits A. SvJT 1937 s. 561
Åke Hammarskjöld. ln memoriam. Domarstipendier för studium av muntlig rättegång. Föreningen Sveriges hovrättsdomare har hos K. M:t gjort framställning om att vid nästa års riksdag måtte begäras anslag till resestipendier åt domare och domaraspiranter. SvJT 1937 s. 562 Av: Östen Undén.
Dödsfall. Anna-Lisa Ericson avled i Alingsås 17 juni 1937. Hon var född i Göteborg 1907, blev student där 1928 och avlade jur. kand.-ex. i Lund 1934. S. å. SvJT 1937 s. 563
Justitiedepartementet. Jöran Sahlgren att såsom sakkunnig inom departementet utarbeta förteckning med förslag å lämpliga nya släktnamn; 1 sept. 1937 dels såsom ytterligare ledamot i kommittén för utredning ang. åtgärder mot lösdrivare och arbetsskygga brottslingar (se Ss. SvJT 1937 s. 564
Häradsrätterna. Hugo Wikander att biträda inom departementet med beredning av fråga om lagstiftning angående tullverkets ansvarighet för gods i dess vård. Högsta domstolen. K. M:t har 25 juni 1937 beviljat justitierådet Pehr von Seth avsked fr. o. m. SvJT 1937 s. 565
Juridiska examina. Folke Lundquist, varefter magistraten 25 aug. till förste assessor förordnat andre assessorn vid rådhusrätten Sven Nordlund. K. M:t har 14 aug. 1937 beviljat rådmannen i Stockholm Wilhelm Sebardt avsked; 24 sept. SvJT 1937 s. 566
ERNST TRYGGER 80 ÅR. grand old man. Det har småningom gått upp för litet var, i de mest skilda läger, vilken nationell tillgång hans skarpt utmejslade personlighet under decennier varit i vårt offentliga liv. SvJT 1937 s. 569 Av: Nils Alexanderson
RÄTTEGÅNGSREFORMEN I FINLAND. EN SKISSERAD FRAMSTÄLLNING AV REFORMFÖRSLAGENS DOMSTOLSORGANISATION. RÄTTEGÅNGSREFORMEN I FINLAND. EN SKISSERAD FRAMSTÄLLNING AV REFORMFÖRSLAGENSDOMSTOLSORGANISATION. AV F. D. SvJT 1937 s. 578 Av: O. HJ. GRANFELT.
DANSK PROCESRET EFTER RETSPLEJELOVEN AF 1916. Retsplejeloven af 11. April 1916 gældende Ret i Danmark den 1. Oktober 1919. SvJT 1937 s. 590 Av: STEPHAN HURWITZ.
OM DE SIDSTE FORANDRINGER I DEN NORSKE CIVILPROCES. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@602grund av feil i retsanvendelsen eller saksbehandlingen. Til retsanvendelsen skal ogsaa henregnes fortolkningen av viljeserklæringer; likesaa bedömmelsen av sedvaners tilværelse og indhold, naar en kjendsgjernings retslige betydning avhænger derav. SvJT 1937 s. 601 Av: JON SKEIE.
STRAFFPROCESSENS KONSTRUKTION OCH BROTTMÅLSUTSLAGETS RÄTTSKRAFT. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@618stämmandet av utslagets rättskraft. SvJT 1937 s. 617 Av: IVAR AGGE.
»HÄRADSHÖVDING LYSE TING OCH TINGSFRID». Sedan lyse häradshövding ting och tingsfrid. SvJT 1937 s. 635 Av: JAN ERIC ALMQUIST.
HANDLANDES RÄTTEGÅNGS-FÖRMÅN. Litteratur: AFZELIUS, Om parts ed, andra uppl. 1915, ASK, De allmänna underrätternas inbördes behörighet i tvistemål, 1896, BACKMAN, Ny lagsamling, h. 2, 1837, h. 5, 1847, h. 6, 1850, h. SvJT 1937 s. 641 Av: HADAR BERGLUND.
PROCESSREFORMER UTAN LAGÄNDRING. PROCESSREFORMER UTANLAGÄNDRING. AV ADVOKATEN Det sedan länge pågående arbetet på en reformering av vår ålderstigna och i vissa avseenden jämväl föråldrade rättegångsordning synes nu ha fortskridit så långt, att man kan hysa en viss förhoppning om att inom en... SvJT 1937 s. 666 Av: GUNNAR BOMGREN.
OM SKILJEKLAUSUL VID OGILTIGT HUVUDAVTAL. kunna vara beroende av varandra men icke med logisk nödvändighet behöva vara det. SvJT 1937 s. 674 Av: NILS DILLÉN.
MUNTLIGHET I HOVRÄTT. DEN NYA LAGSTIFTNINGENS FÖRSTA ÅR. MUNTLIGHET I HOVRÄTT. DEN NYA LAGSTIFTNINGENS FÖRSTA ÅR. SvJT 1937 s. 695 Av: BIRGER EKEBERG.
OM PROTOKOLLFÖRING I MUNTLIG PROCESS. OM PROTOKOLLFÖRING I MUNTLIGPROCESS. AV PROFESSOR Varje allvarlig vän av en rättegångsreform här i Sverige börjar nu med glädje finna, att en sådan reform icke längre behöver blott hägra i ett avlägset fjärran utan ligger inom den krets av praktiska... SvJT 1937 s. 711 Av: THORE ENGSTRÖMER.
OM UPPTAGANDE AV VITTNESBEVISNING. lätt skönjbart, att inte heller domaren är vidare intresserad av en fortsättning på sitt förhör. Däremot förhåller det sig ingalunda så, att ett vittne, som förhörts av advokaterna, därefter är förbrukat för domaren. SvJT 1937 s. 718 Av: TOM FORSSNER.
INSTANSORDNINGEN. NÅGRA REFLEXIONER. INSTANSORDNINGEN. NÅGRA REFLEXIONER. AV F. D. JUSTITIERÅDET Det torde få anses som ett processrättsligt axiom, att en processordning måste organisatoriskt sett bygga på domstolar av högre och lägre ordning. SvJT 1937 s. 733 Av: N. GÄRDE.
OM TILLÄMPNINGEN AV 191 OCH 192 §§ UTSÖKNINGSLAGEN. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@746gäst eller utestängt honom från den förhyrda lägenheten. SvJT 1937 s. 744 Av: ÅKE HASSLER.
NÅGOT OM PROCESSLEDNINGEN VID MUNTLIG RÄTTEGÅNG. förhandlings- och ej inkvisitionsmetod ställer nya eller förändrade uppgifter för domarens processledande verksamhet, vilka svårligen kunna fyllas med användning av nu vanliga förhörsmetoder. SvJT 1937 s. 759 Av: ELIEL LÖFGREN.
OM FÖRMÅNSRÄTT I KONKURS FÖR LÖNEFORDRAN. och löpande tjänsteåret» och motiverar detta sålunda:@@PAGEBREAK@@ 777 »Enär det ofta kan uti ett gäldbundet bo inträffa, att tjenstehjon uttjent ett år, utan att bekomma sin lön, och ändock qwarblifwer i tjensten påföljande året; samt den wördnad... SvJT 1937 s. 771 Av: LARS RABENIUS.
DET BESLUTANDE ORGANET I LÖSDRIVARMÅL. arbetsanstalten skulle den där intagne kunna kvarhållas under en relativt obestämd tidslängd, därvid allt efter de olika fallens beskaffenhet borde fastställas en minimitid av ett eller två år och@@PAGEBREAK@@ 785en maximitid av resp. SvJT 1937 s. 784 Av: K. SCHLYTER.
ETT SPÖRSMÅL OM HAAGDOMSTOLENS BEHÖRIGHET. ETT SPÖRSMÅL OM HAAGDOMSTOLENS BEHÖRIGHET. AV UNIVERSITETSKANSLERN I den mån det internationella domstols- och skiljedomsväsendet når en viss utveckling, kan man tala om en internationell processrätt. SvJT 1937 s. 797 Av: ÖSTEN UNDÉN.
EN RESNINGSFRÅGA. 1841. Sven Svensson Strand dömdes, under falskt namn, av Aspelands HR för första resan tjuvnad till straff som blev verkställt. SvJT 1937 s. 802 Av: BIRGER WEDBERG
SVENSK RÄTTSPRAXIS. Svensk Juristtidning 1937.@@PAGEBREAK@@810.i hans kvarlåtenskap, dock högst hälften. SvJT 1937 s. 809 Av: NILS BECKMAN
DANSK JURIDISK LITTERATUR 1935—1936. Civilrettens Omraade skal fremhæves Professor O. A. BORUM'S» Familieretten, I, Forældre, Børn, dansk Navneret» (Kbh. Gad 1936), hvis Systematik afviger en Del fra den tidligere i dansk Litteratur anvendte, og hvis 1. SvJT 1937 s. 837 Av: Frantz Dahl
NORSK JURIDISK LITTERATUR 1936. norsk rettstenkning,uansett hvad den måtte være i dansk). Det vesentlige må vel allikevel være om sammenstillingen er egnet til å kaste lys over rettsstoffet. SvJT 1937 s. 840 Av: Carl Jacob Arnholm
JURIDISK LITTERATUR I FINLAND 1936. Rättshistoria. I sitt arbete Drag ur Åbo hovrätts äldre historia och ur rättslivet i Finland under förra hälften av 1600-talet (221 s.) skildrar prof. K. R. SvJT 1937 s. 843 Av: Erik af Hällström
Tjuvnad och fornæmi. rättsfilologi». I enlighet härmed definierar han rättsfilologin som »den gren av språkvetenskapen, som sätter som sitt mål att tolka våra äldre lagtexters ord och mening samt därvid som medel främst betjänar sig av filologi, juridik och rätts- och kulturhistoria. SvJT 1937 s. 850 Av: Ragnar Hemmer
LAGSTIFTNINGSFRÅGOR VID 1937 ÅRS RIKSDAG. internationella rättsförhållanden rörande dödsbo. SvJT 1937 s. 862 Av: CARL ROMBERG
Den danske Svangerskabslov af 1937. Sygdom eller andre Forhold »begrundet Fare for Kvindens Liv eller Helbred. SvJT 1937 s. 871 Av: Stephan Hurwitz
Engelska reformförslag inom civilrätten. T. S. 1 Law Revision Committee— se Ss. 597 — har under de tre år, som förflutit sedan dess tillkomst, pålagts uppgiften att undersöka behovet av reformer på ett flertal rättsområden mestadels hörande till civilrätten. SvJT 1937 s. 874 Av: G. S—e
Engelsk lagstiftning å lufträttens område. Genom Air Navigation Act, 1936, har i Storbritannien å lufträttens område tillkommit en ny lagstiftning (jfr Annual Survey of English law 1936), varigenom avses att underlätta den civila luftfarten. SvJT 1937 s. 875 Av: E. H.
Fransk krislagstiftning om handelsrörelse. the Voluntary Euthanasia (Legislation) Bill», avsåg att under vissa omständigheter berättiga läkare att på patients egen begäran giva patienten en smärtfri död, »euthanasia». SvJT 1937 s. 876 Av: K. H.
Ny civillagbok i Lettland. Den 28 jan. 1937 utfärdades en ny lettisk civillag. SvJT 1937 s. 878 Av: K. H.
Juristyrkets dekadans. I. A. I den ansedda amerikanska tidskriften Harpers Magazine1 har professorn i statsvetenskap vid Londonuniversitetet HAROLD LASKI publicerat en intressant sociologisk studie, kallad »The decline of the Professions». SvJT 1937 s. 879 Av: K. H.
De amerikanska domstolarnas rekrytering. Den allmänt gängse uppfattningen i vårt land om hur de amerikanska domarne utses är väl, att detta sker genom direkta menighetsval. Stidigare framhållit i en välskriven och uttömmande artikel i denna tidskrift (SvJT 1921 s. SvJT 1937 s. 880 Av: G. B.
Svensk rättsvetenskap under 1800-talet. . Det gör mig uppriktigt ont att min vördade vän häradshövding Olivecrona tagit så illa vid sig av vad jag sagt om epoken före Nordlings och hans yngre samtidas och lärjungars insats i vår rättsvetenskap. SvJT 1937 s. 882 Av: Axel Olivecrona
Ett tillägg. Fhar red. mottagit följande rader angående hans artikel i Trygger-häftet, med begäran om deras införande: I min kortfattede omtale av revisionskomiteens indstilling (SvJT 1937 s. SvJT 1937 s. 883
De nya fastighetsböckernas uppläggande. Den 15 oktober 1937 hölls i Svea hovrätt under ordförandeskap av presidenten Birger Ekebergen konferens angående arbetet med uppläggande av nya fastighetsböcker. SvJT 1937 s. 884 Av: Å. v. S.
Förslag till lagstiftning om grundvatten har framlagts av vattenrättsdomaren greve Hugo Hamilton, ordf., majoren W. von Greyerz, direktören G. Göranson i Skönvik, agronomen T. Anderson i Tejarp och hovrättsassessorn Gösta Walin såsom sakkunniga inom justitiedepartementet (statens offentl. utredn. SvJT 1937 s. 885 Av: A. G. W.
Förslag till ny lag om villkorlig dom har framlagts i ett betänkande (statens offentl. utredn. 1937:38), som nyligen avgivits av prof. Folke Wetter, ordf., överdirektören Hardy Göransson, prof. Olof Kinberg, advokaten Hugo Lindberg och hovrättsrådet Ivar Strahl med e. SvJT 1937 s. 886 Av: I. S.
Kommissionärer hos överrätter och stadsdomstolar. sett så, att av ungdomar som erhålla villkorlig dom drygt var femte återfaller i brott inom den ifrågavarande tioårsperioden och av äldre drygt var tionde. SvJT 1937 s. 887 Av: K. H.
Åtgärder mot prostitutionen. E. L-e. Lagsökningsdomarinstitutionen. Lagsökningslagens ikraftträdande d. 1 jan. 1938 har nödvändiggjort vidtagande av vissa ändringar i domsagostadgan samt i de särskilda arbetsordningarna för Södertörns samt Askims, Hisings och Sävedals domsagor. SvJT 1937 s. 888
Dödsfall. Sven Tycho Colleen avled 11 okt. 1937. Född i Boteå, Västernorrlands 1., 1871, avlade han studentex. i Härnösand 1890 och hovrättsex. i Uppsala 1894. SvJT 1937 s. 889
Hovrätterna. Christer Gemzell att fr. o. m. 1 okt. 1937 tills vidare biträda i justitiedepartementet med de utredningsuppdrag som av departementschefen till honom överlämnas. Chefen för justitiedepartementet har 19 nov. 1937, med stöd av K. M:ts bemyndigande s. SvJT 1937 s. 890
Häradsrätternas tingsordningar. Richard Smedberg. Häradsrätterna. K. M:t har 22 okt. 1937 förklarat att den för häradshövdingen Olof Odencrants utfärdade fullmakten såsom häradshövding i Gudhems och Kåkinds domsaga skall fr. o. m. 1 jan. SvJT 1937 s. 891 Av: C. G. B.
LAGRÅDET Gudmund Hammar; 26 nov. 1937 till rådman i Stockholm utnämnt förste assessorn vid Stockholms rådhusrätt Erik Wilhelmsson. Stadsfullmäktige i Göteborg ha till rådmän där valt, 7 okt. SvJT 1937 s. 892
TABELL ANGÅENDE KONCEPTIONSTIDEN. Vid SvJT 1928 finnes såsom bilaga fogad en konceptionstidstabell, omfattande tiden fr. o. m. 300:e t. o. m. 200:e dagen före barnets födelse. SvJT 1937 s. 893 Av: Nils Beckman
