Temanummer om resning i brottmål i Norden Under primitiva kultur- och rättsförhållanden finnes intet utrymme för något rättsmedelsinstitut. Så länge judiciell myndighets avgöranden icke principiellt anses orubbliga utan när som helst kunna upptagas till förnyad prövning, är ett särskilt ändringsförfarande uppenbarligen överflödigt. Behovet därav förutsätter med andra ord existensen av ett rättskraftsinstitut, vilket emellertid plägar uppstå på ett tämligen sent stadium i rättsutvecklingen. SvJT 2021 s. 487 Av: Anders Eka Justitieråd Ladda ner PDF
Extraordinärt ändringssökande i Finland Resning regleras i kapitel 31 i den finska rättegångsbalken (RB) under rubriken extraordinärt ändringssökande. Som rubriken indikerar var avsikten att det skulle vara fråga om en mycket exceptionell åtgärd. Även om kapitlet har genomgått flera reformer under de senaste två decennierna, har kapitlet bibehållit samma struktur som det fick år 1960. Som rättsinstitut har resning ännu i dag en karaktär av en raritet. SvJT 2021 s. 489 Av: TUOMAS HUPLI, JOHANNA NIEMI och ULRIIKKA TAMMI Ladda ner PDF
Resning i brottmål i Sverige ”Herr Talman! (…). Brister har påtalats och reformer genomförts såväl i fråga om lagstiftningen som rättegångsordningen. (…) På ett avsnitt har man emellertid dröjt kvar vid det gamla förfaringssättet, och det gäller vid högsta domstolens handläggning av SvJT 2021 s. 508 Av: MOA LIDÉN Ladda ner PDF
Genoptagelse af straffesager i Danmark I det følgende behandles først den historiske baggrund for den danske model, derefter hvem, der afgør sager om genoptagelse, dernæst hvilke afgørelser, der kan genoptages, betingelserne for genoptagelse, arbejdsformen eller proceduren, nogle få klageretssager, som er valgt til almindelig oplysning om problemerne med anvendelsen af vidneudsagn i straffesager, og til sidst en analyse på bagrund af min personlige bedømmelse af den danske retsstilling. Min bedømmelse er naturligvis påvirket af, at jeg i 10 år (2006–2016) som dommer i Klageretten har været med til at behandle sagerne og således har et vist ansvar for rettens praksis. SvJT 2021 s. 538 Av: GORM TOFTEGAARD NIELSEN Ladda ner PDF
Reopening of criminal cases in Iceland The institutional structure and conditions for reopening of court cases in Iceland have in recent years raised issues appertaining to fundamental constitutional questions on the functions and role of the judiciary and its independence. As a response to criticism of the system, changes have been made in the last few years concerning both the structure and conditions for reopening cases. In 2013, the authority to decide on applications for reopening of cases was transferred from the Supreme Court to an administrative Committee on Reopening Cases and in 2020 the Committee was replaced by a special Court on Reopening Cases. While the institutional structure has in recent years repeatedly undergone fundamental reforms, the conditions for reopening of cases have been subject to minor changes, all with the aim of enhancing such a possibility. SvJT 2021 s. 560 Av: THORDIS INGADOTTIR och KRISTÍN HARALDSDÓTTIR Ladda ner PDF
Gjenåpning av straffesaker i Norge Gjenåpningsinstituttet er i norsk rett flyttet ut av domstolene og lagt til et uavhengig forvaltningsorgan, Kommisjonen for gjenopptakelse av straffesaker (Gjenopptakelseskommisjonen eller GK). Gjenopptakelseskommisjonen vurderer om vilkårene for gjenåpning er til stede og om saken i så fall skal gjenåpnes. Gjenåpnede saker behandles deretter av domstolene.1 I det følgende gis en oversikt over instituttets historiske røtter, fremveksten av Gjenopptakelseskommisjonen, kommisjonens nærmere organisering og saksbehandling og de materielle vilkår for gjenåpning.2 Deretter gis en oversikt over statistikk fra Gjenopptakelseskommisjonens behandling av saker. Til slutt foretas en vurdering av den norske modell for gjenåpning av straffesaker. SvJT 2021 s. 574 Av: ULF STRIDBECK och OLAV HAUGEN MOEN Ladda ner PDF
Resning i brottmål i Norden — några avslutande reflektioner Ett av målen för en rättsstat är att domar, friande eller fällande, ska vara materiellt riktiga. Men det kan ske formella fel i den dömande verksamheten och det kan tillkomma nya avgörande bevis som inte var kända i rättegången. Om nya bevis eller nya omständigheter dyker upp efter att domen vunnit rättskraft uppstår dilemmat mellan principen om rättskraft och principen om materiellt riktiga domar. Den extraordinära möjligheten att få en rättskraftig dom prövad på nytt innebär att principen om materiellt korrekta domar väger tyngst. Hur dessa extraordinära ärenden ska hanteras varierar. Pendeln har svängt sedan Lord Denning i England sa ”It is better that some innocent men remain in jail, than that the integrity of the English judicial system be impugned.”1 Nu är det accepterat i de flesta länder att det är en uppgift för staten att korrigera felaktiga domar, att låta principen om materiellt korrekta domar väga tyngst. SvJT 2021 s. 591 Av: ULF STRIDBECK Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 597 Inledning Det är i syfte att möta ett mycket reellt behov som Stiftelsen för tillgängliggörande av juridisk litteratur — insamlingsstiftelse har bildats. SvJT 2021 s. 597 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
SvJT 2021 s. 600 Se riktiga rättegångar på tv? I Sverige är det förbjudet att fotografera och filma i en domstols rättssal (5 kap. 9 § rättegångsbalken). Det kan nämligen störa förhandlingarna och orsaka obehag eller rentav lidande för parter och vittnen. SvJT 2021 s. 600 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
