DEN SKANDINAVISKA LAGSTIFTNINGEN OCH DESS FRAMTIDSUPPGIFTER. De första försöken till ett skandinaviskt lagstiftningsarbete, vilka gjordes kort efter det unionen slutits mellan Sverige och Norge, hade otvivelaktigt ett rent politiskt inslag: det berörde blott dessa båda länder och avsåg att giva deras enhet utåt en motsvarande överensstämmelse i ordnandet av deras inre rättsförhållanden. I detta syfte grep man sig an med ett samarbete dels på processrättens område, där det emellertid så gott som genast befanns lönlöst att fortsätta, och dels inom straffrätten, där lagutkast i vissa delar tillkommo efter gemensamma överläggningar mellan svenska och norska kommissioner. Någon slutlig överensstämmelse följde dock icke av denna samverkan, som i Norge synes ha väckt misstro. Ny strafflag utfärdades i Norge redan 1842, under det att den svenska strafflagen ju lät vänta på sig ända till 1864. Båda voro fullt fristående från varandra, sedan varje samråd mellan länderna långt därförut avbrutits. SvJT 1919 s. 1 Av: ELIEL LÖFGREN.
KONKURSENS INVERKAN PÅ GÄLDENARENS RÄTTEGÅNGAR. KONKURSENS INVERKAN PÅ GÄLDENARENSRÄTTEGÅNGAR.AVT. F. REVISIONSSEKRETERAREN Att en person försättes i konkurs medför icke, att han förlorar sin rättshandelsförmåga, utan allenast att densamma i vissa avseenden inskränkes. SvJT 1919 s. 13 Av: SVEN LAWSKI.
Översikt av svensk rättsutveckling. Upp-sala och Stockholm 1918. Almqvist & Wiksell. böter och säger, att detta förfarande "blivit avlyst (och endast, efter dom, medgivet i smärre gäldsaker: senare landskapslagar)". Det hade helt säkert varit önskvärt, om förf. SvJT 1919 s. 23 Av: K. G. Westman.
Det nordiske Studenter-Jurist-Stævne i København, September 1918. Forelæsninger ved Københavns Universitet af TORE ALMÉN, VIGGO BENTZON, KNUD BERLIN, FRANTZ DAHL, VINDING KRUSE, JUL. LASSEN, H. MUNCH-PETERSEN, FREDRIK STANGog HENRY USSING. Udgivet af Det rets- og statsvidenskabelige Studenterraad. København 1918. Gad. 8:o. 342 s. Kr. 6. SvJT 1919 s. 31 Av: Briger Ekeberg.
Den s. k. krigshandelslagen (Lag angående vissa utfästelser rörande införsel och utförsel av varor m. m. den 17 april 1916) och därmed sammanhängande författningar med motiver och förklarande anmärkningar. Svensk Juristtidning 1919. 3@@PAGEBREAK@@34 LITTERATUR.gäller nog väl så mycket om KÔERSNERS egna anmärkningar om lagarnas betydelse och hans anvisningar beträffande deras tillämpning. SvJT 1919 s. 33 Av: C. G. Björling.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER. Nytt juridiskt arkiv 1918 avd. II hft 1—2 innehåller: Lag om försäkringsrörelse (s. 1—84); H. Falk, Lagstiftning om expropriation (s. 85—352). Statsvetenskaplig tidskrift 1918 innehåller i hft 4 o. 5 samt ett extrahäfte (nov.) bl. a.: C. A. SvJT 1919 s. 35 Av: ??
Statens upphandlings-och entreprenadväsende. Statens upphandlings- och entreprenadväsende. Den 15 augusti 1916 avgavs av de s. k. centralupphandlingssakkunnige betänkande med förslag till förordning angående leveranser och arbeten för statens behov samt försäljning av staten tillhörig lös egendom m. m. SvJT 1919 s. 36 Av: Albert Kôersner.
Lösningsrätt till s. k. ofria lägenheter. Genom den vid 1918 års riksdag antagna, den 28 juni samma år utfärdade lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område har den sedan flera år tillbaka till behandling upptagna frågan om åtgärder till förbättrande av innehavares av s. SvJT 1919 s. 43 Av: Bertil Wieselgren.
Högsta domstolens arbetsbalans. Sedan den nya fullföljdslagen i slutet af år 1915 trädde i tillämpning, har antalet av de i högsta domstolen balanserade mål årligen minskats, men minskningen har under år 1918 icke varit av samma omfattning som under de bägge föregående åren. SvJT 1919 s. 47 Av: Edv. Petrén.
Den danska rättegångsreformens genomförande beträffande underrätterna. Svensk Juristtidning 1919. 4@@PAGEBREAK@@50 FRÅN FRÄMMANDE RÄTT.15,000), och 8, som hade mellan 20,000 och 30,000, medan utom København och Frederiksberg blott 5 hade över 30,000 invånare (därav 2 över 40,000). SvJT 1919 s. 49 Av: K. Schlyter.
Ny tingsordning i Finland. Bland de många brister, varav Finlands ålderdomliga rättegångsväsende lider, är utan tvivel långsamheten en av de mest uppenbara. Särskilt på landsbygden har denna bjärt framträtt. SvJT 1919 s. 52 Av: O. Hj. Granfelt
Statlig adoption av minderåriga i Frankrike. Ett av de många problem kriget skapat består i att sörja för de minderåriga, som berövats sitt personliga och ekonomiska stöd. SvJT 1919 s. 53 Av: T. Wistrand
Den österrikiska strafflagsreformen. 1 Liksom i Tyskland har även i Österrike inträtt en paus i arbetet på en strafflagsreform. SvJT 1919 s. 54 Av: A. M.
Nordiska juristmötet i Stockholm. Första dagen: 1) Sanningsbeviset i ärekränkningsmål. Inledare professorJ. C. W. THYRÉN. Korreferenter kriminalretsassessor O. KRABBE (Danmark), højesteretsadvokat F(Norge) och ministern jur. dr A. SERLACHIUS (Finland). SvJT 1919 s. 55 Av: ??
Finlands rättegångsreform. Julian Serlachius, ordf., sjöfartsrådet Axel Lindberg och medlemmen av lagberedningen vicehäradshövding John Uggla; för Norge (d. 13 dec. 1918): höiesteretsadvokat Johan Bredal, ordf. SvJT 1919 s. 56 Av: ??
Advokatsamfundets Stockholmsavdelning Juridiska föreningen i Finland hade sitt sedvanliga årsmöte d. 18 dec. 1918. Professor K. A. Moring redogjorde för den nya vattenrättslagstiftningen i Sverige. Priset ur Falckénska donationsfonden tilldelades professor J. W. SvJT 1919 s. 57 Av: J. T.
Processkommissionen. Advokaten John Tjerneld fyllde d. 9 febr. 1919 femtio år. På födelsedagen uppvaktades jubilaren, som i mer än tjugu år varit Sveriges Advokatsamfunds och dess Stockholmsavdelnings sekreterare, av samfundets styrelse, som till honom framlämnade en adress. SvJT 1919 s. 58 Av: ??
Dödsfall. Johannes Natanael Gärde att tills vidare biträda inom justitiedepartementet vid fortsatt behandling av frågan om ny lagstiftning ang. torrläggning av mark och därmed sammanhängande ämnen. Utrikespolitiken och riksdagen. K. M:t, som d. 31 dec. SvJT 1919 s. 59 Av: ??
Nedre justitierevisionen. Gustaf Albert Köersner. Lagrådet. Till ledamöter i lagrådet för åren 1919 och 1920 hava utsetts, av högsta domstolen justitieråden L. Améen, frih. B. Leijonhufvud och A. Edelstam samt av regeringsrätten regeringsrådet S. Linnér. SvJT 1919 s. 60 Av: ??
Juridiska examina höstterminen 1918. Alvar Elis Rodhe och utnämnt docenten vid Uppsala universitet jur. dr Hugo Christian Wikandersamt till hovrättsråd i hovrätten över Skåne och Blekinge transporterat hovrättsrådet i Svea hovrätt, konst. revisionssekreteraren John Arthur Samuelson; s. d. SvJT 1919 s. 61 Av: ??
RIKSDAGEN. LAGRÅDET har nedannämnda dagar avgivit utlåtanden rörande följande till lagrådet remitterade lagförslag: 1918 nov. 26. Förslag till lag om flottning i allmän flottled m. m. Föredragande: hovrättsrådet Arnold Lindman. 1919 jan. 23. SvJT 1919 s. 63 Av: ??
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. Sv. F. S.1 1918 nr 928. K. K. d. 6 dec. 1918 om ändrad lydelse av 2 § 1 och 4 mom. samt 6, 7, 11, 26, 38 och 48 §§ i förordningen d. 12 maj 1917 (nr 281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad. Nr 930. K. K. d. SvJT 1919 s. 64 Av: ??
TORE ALMÉN. Svensk Juristtidning 1919. 5@@PAGEBREAK@@66 BIRGER EKEBERG.skande pliktkänsla tyngde och sargade. Men det erkännande, som med varje år i allt rikare mått kom honom till del, gjorde den dryga arbetsbörda han påtagit sig allt lättare att bära. SvJT 1919 s. 65 Av: Birger Ekeberg, Jul. Lassen & Fredrik Stang
OM REVISIONEN AV VÅR ALLMÄNNA LAG. lands- och stadslagar från 1300-talet, av vilka den förra sedermera avlöstes av konung Kristoffers landslag från 1400-talet. Från början av 1600-talet strävade man efter att få 1 Jfr FREDRIK STANG, Norsk Formueret I, 1911, s. SvJT 1919 s. 77 Av: HJALMAR WESTRING
MEDDELANDEN UR DANSK OCH NORSK PRAXIS. N. R. = Norsk Retstidende, S. o. H. = Sø- og Handelsretten i København, U. f. R. = Ugeskrift for Retsvæsen. 1. Avtal; acceptfristens längd. (N. 11.; N. R. 1919 s. 225. SvJT 1919 s. 79 Av: R. E.
ORDREGISTER UPPRÄTTAT AV HOVRÄTTSRÅDET Rf. = rättsfall; D. = danskt; F. = finskt; N. = norskt; Sv. = svenskt. Vid de med RF utmärkta uppslagsorden avser sidhänvisningen den särskilt paginerade rättsfallsavdelningen. SvJT 1919 s. 85 Av: Rudolf Eklund.
Svensk civilprocessrätt. del i saken och nytta eller skada bleve då i stort sett en skillnad mellan å ena sidan rättslig och å andra sidan faktisk nytta eller skada. Hela andra häftet av förf:s arbete är ägnat åt den viktiga del av processrätten, som avser domstolarnas yttre organisation, d. SvJT 1919 s. 93 Av: P. v. Seth
Erstatningsansvaret ved Skibssammenstød. AXEL MØLLER. København. Gad. I. Erstatningsreglerne. 1914. 396 s. Kr. 9.00. II. International Privatret og Proces. 1915. 213 s. Kr. 5.00. SvJT 1919 s. 98 Av: Albert Kôersner
Stockholms Rådhus och Råd. Festskrift utgiven till minne av nya rådhusets invigning hösten 1915. I—II. Sthm 1915o. 1918. Fritze. 8:o. 249+361 s. Kr. 7.00+7.00. Första delen av ovannämnda verk utkom samtidigt med nya rådhusets invigning. SvJT 1919 s. 100 Av: John Tjerneld
UR GRANNLÄNDERNAS TIDSKRIFTER. Tidskrift utgiven av juridiska föreningen i Finland 1918 hft 6 innehåller: R. A. Wrede, Anm. av O. HJ. GRANFELT, Grunddragen av Finlands konkursrätt, och JULIUS GROTENFELT, Kommentar till konkursstadgan (s. 313—321); 1919 hft 1: O. Hj. Granfelt, Frivillig rättsvård (s. SvJT 1919 s. 101 Av: ??
Den nya lagstiftningen om författar- och konstnärsrätt. bernkonventionen angående bildande av en internationell union för skydd av litterära och konstnärliga verk. Enligt stadgande i 1886 års konvention skulle densamma underkastas revision vid periodiskt sammanträdande konferenser. SvJT 1919 s. 102 Av: Hj. Himmelstrand.
"Krigsberedskapskommissionens" betänkande. kreditiven från 15 till 100 resp. 350 miljoner kronor ävensom att stora kreditivet göres användbart icke blott vid krig utan även vid krigsfara, varunder jämväl stora oförutsedda utgifter kunna vara påkallade. SvJT 1919 s. 105 Av: Nils Edling
Den nya strafflagstiftningen mot spridning av könssjukdomar. ändå att det ej skett på sätt, som i 11 § sagt är". För synnerligen mildrande omständigheterhar förut gällande minimum (två års straffarbete) nedsatts till straffarbete i sex månader eller fängelse. SvJT 1919 s. 108 Av: Alvar Montelius
Dansk-islandsk Forbundslov m. m. Realunion, som imidlertid har den Ejendommelighed, at den kan ophæves af hver af Parterne efter 25 Aars Forløb, jfr. nærmere nedenfor. Kongefællesskabet har navnlig medført en Bestemmelse om, at de hidtil gældende Tronfølgeregler ikke kan ændres uden begge Staters Samtykke. SvJT 1919 s. 115 Av: Henry Ussing
Aktuella tyska organisationsfrågor. samdömande med den fast anställda, oavsättliga domaren av facket. SvJT 1919 s. 118 Av: Nils Alexanderson
Domsavfattningen i Tyskland. 1 Bland de »små medlen», som 1915 års tyska provisoriska civilprocesslagstiftning använde för minskning av domstolarnas arbetsbörda, bestod ett i en väsentlig lättnad i skyldigheten för domstolarna att utfärda sina domar med »Thatbestand», d. SvJT 1919 s. 120 Av: T. E.
Tillämpningen av stadgan angående domsagornas förvaltning. icke gälla, lyda under Svea hovrätt. Underkastelse under stadgan förelåg beträffande 40 av de 60 domsagor, som lyda under denna hovrätt, nämligen beträffande alla utom Norra Roslags, Uppsala läns södra, Oppunda och Villåttinge härads, Gottlands norra, Fryksdals, Västmanlands västra,... SvJT 1919 s. 121 Av: A. Ö.
Tore Alméns minnesfond. Otto Liebe.» Till hugfästande av Tore Alméns minne hava ett 50-tal jurister och representanter för näringslivet, vilka samarbetat med honom eller eljest stodo honom nära, utfärdat ett upprop till insamlande av en minnesfond. SvJT 1919 s. 122 Av: ??
Den nordiska försäkringslagstiftningen. E. Tybjerg, ordf., departementschefen G. Busck-Nielsen, retsformand J. Koch, højesteretssagfører Otto Liebesamt docenten d:r juris K. Sindballe. K. M:t, som d. 8 april 1919 förordnat ordföranden i den svenska kommittén, f. d. regeringsrådet H. SvJT 1919 s. 124 Av: ??
Den nya jordabalken. Robert Hagen, ordf., disponenten Hugo Brundin, förtroendemannen Albin Hansson, riksdagsmännen Carl Petter Jansson i Edsbäcken, Carl Johan Johansson i Uppmälby och Olof Olsson i Kullenbergstorp, borgmästaren Carl Lindhagen, häradshövdingen Nils Wihlborg samt professorn Nils Wohlin att i... SvJT 1919 s. 125 Av: ??
Processkommissionens sammansättning. I en till justitieministern ingiven skrift hade styrelsen för föreningen Sveriges stadsdomare hemställt, att justitieministern ville taga under övervägande, huruvida det ej vore lämpligt och för saken gagneligt, att från stadsdomarhåll en representant inkallades... SvJT 1919 s. 129 Av: ??
Rättegångsreformen. I ett yttrande till statsrådsprotokollet d. 4 april 1919, intaget i k. prop. SvJT 1919 s. 130 Av: ??
Strafflagsreformen. förslag till lagtext och icke allenast till allmän motivering till vissa grunder för den tilltänkta strafflagsreformen. SvJT 1919 s. 131 Av: ??
Om Finlands advokatväsende höll dåvarande professorn, numera justitierådet O. Hj. Granfelt från Helsingfors föredrag vid extra sammanträde i Sveriges advokatsamfunds Stockholmsavdelning den 20 september 1918. Efter,@@PAGEBREAK@@NOTISER. SvJT 1919 s. 132 Av: ??
Finlands advokatförbund. Finlands advokater, som hitintills varit förenade blott till lokala sammanslutningar, hava numera, vid första allmänna advokatmötet i Åbo den 23 och 24 mars 1919, beslutit bilda ett gemensamt, hela landet omfattande förbund, kallat »Finlands... SvJT 1919 s. 133 Av: ??
Göteborgs juristklubb Juristföreningen i Stockholm har under 1918 sammanträtt fyra gånger under våren och tre gånger under hösten. Därvid hava, utom rättsfallsdiskussioner, förekommit följande föredrag: d. 15 febr. av justitierådet B. Wedberg om Matthias Calonius; d. 15 mars av prof. T. SvJT 1919 s. 134 Av: ??
Stockholms högskolas juridiska förenings Sveriges advokatsamfunds avdelning för Skåne och Blekinge har till styrelseledamöter för innevarande år utsett hrr O. Hedenskog, ordf., C.Livijn och Carl Håkansson samt till deras suppleanter hrr B. SvJT 1919 s. 135 Av: ??
Förslag till häradshövdingämbeten. Carl Gustaf Theodor Wetterwik. W., som var född i Odensåker, Skaraborgs l., d. 28 sept. 1856, avlade mogenhetsex. i Skara 1878 och hovrättsex. i Lund 1883 samt blev 1886 v. häradshövding. W. utnämndes 1893 till borgmästare i Enköping. D. SvJT 1919 s. 136 Av: ??
Hovrätternas divisionsindelning. Adolf Erland von Hofsten, dels ock åt borgmästaren i Skövde Ernst Rudolf Wilhelm Hedenstierna; d. 14 mars 1919 utnämnt civilassessorn i Stockholms rådhusrätt, krigsdomaren Victor Fredrik Holmberg till rådman i Stockholm; samt d. SvJT 1919 s. 137 Av: ??
NYUTKOMNA BETÄNKANDEN M. M. Från utrikesdepartementet: Betänkande rörande en internationell rättsordning. Sthm 1919. Norstedt. 8:o. 112 s. (Avg. d. 21 dec. 1918 av E. Marks v. Würtemberg och Theodor Adelswärd. SvJT 1919 s. 138 Av: A. E. R.
LAGRÅDET har nedannämnda dagar år 1919 avgivit utlåtanden rörande följande till lagrådet remitterade lagförslag: Febr. 17. Förslag till lag om ändrad lydelse av 7 kap. 3 § strafflagen Föredragande: förste kanslisekreteraren T. Löfgren. SvJT 1919 s. 140 Av: ??
RIKSDAGEN d. 8 februari: väckta motioner (II: 18 och 239) ang. vissa invallningsföretags hänförande under lagen om dikning och annan avledning av vatten d. 20 juni 1879 (2 L. U. nr 1), avslagna; väckt motion (II: 17) om skrivelse till K. M:t ang. SvJT 1919 s. 141 Av: B. Hj. H.
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. Sv. F. S. 1918 nr 1097. K. skrivelse d. 23 dec. 1918 ang. fastställande av nystadga för Göteborgs magistrat och rådhusrätt m. m. Nr 1098. K. skrivelse d. 31 dec. 1918 ang. SvJT 1919 s. 144 Av: ??
ETT OCH ANNAT OM KLAUSULEN »FRITT Å BANVAGN». Svensk Juristtidning 1919. 10@@PAGEBREAK@@146.stånd. På sätt i det följande skall något närmare beröras, kan det härvid mycket väl tänkas, att säljare- eller köparemora får anses hava inträtt, men att just på grund av force majeure skadeståndsförpliktelse är utesluten. SvJT 1919 s. 145 Av: ALBERT KÔERSNER
LIVSFORSIKRINGSRETLIGE PROBLEMER. originær, d. v. s. den betragtes ikke som hidrørende fra Forsikringstagerens Formue, men som en Førstehaandsret imod Selskabet. 3) Da Forsikringskravet aldrig har hørt til Forsikringstagerens Formue, kan Trediemands Retserhvervelse ikke angribes af Forsikringstagerens Kreditorer. SvJT 1919 s. 166 Av: VIGGO BENTZON.
Den norske panteret. konstitutiv bety-@@PAGEBREAK@@LITTERATUR. 181delse, medan panträttens uppkomst ej är beroende av besittningen, endast dess skydd mot pantsättarens borgenärer. SvJT 1919 s. 179 Av: Östen Undén.
Kriminalpolitik. detta fall finner förf. att ett lyckligt utfunnet namn för straffarten är av grundväsentlig betydelse). SvJT 1919 s. 181 Av: Alvar Monlelius.
Förordningen angående försäljning av rusdrycker EINAR J:SON THULIN: med därtill hörande författningar jämte historik, motiv, hänvisningar, rättsfall m. m. Sthm 1919. A.- B. Svenska nykterhetsförlaget. 8:o. 331 s. Inb. kr. 9.75. SvJT 1919 s. 187 Av: K. Schlyler.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER. Nytt juridiskt arkiv 1918 avd. II hft 3: G. Grefberg, Lagstiftning om fastighetsbildning i stad (s. 353—604); Lagstiftning om rätt för nyttjanderättshavare att inlösa upplåtet område (s. 605—646). SvJT 1919 s. 188 Av: ??
Den nya fondhandelslagstiftningen. lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet, som vid innevarande års riksdag antagits och som utfärdats den 16 maj 1919 (Sv. F. S. SvJT 1919 s. 189 Av: Edv. Gadde.
Den villkorliga domen i praktiken. Kärnpunkten i den nya lagen angående villkorlig straffdom, som trätt i kraft den 1 januari 1919, är övervakningsinstitutet. SvJT 1919 s. 196 Av: Harald Salomon.
Om familjedonationer. Exempel I. »Hela min förmögenhet skall vid min död användas till bildande av en stiftelse för den Ulfska familjen. SvJT 1919 s. 203 Av: Carl Ljunghom.
Ett par spörsmål vid den legala ränteberäkningen. Beträffande ränteberäkning vid fordringar, när ränta vid avtalets ingående ej mellan kontrahenterna stipulerats, innehåller svensk rätt i H. B. 9 kap. SvJT 1919 s. 213 Av: Julius Rosén.
Om den engelska appellen i brottmål. I den engelska straffrättsskipningen förekom ända till början av detta århundrade knappt något egentligt rättsmedelsförfarande. SvJT 1919 s. 214 Av: Thore Engströmer.
Den norske valgordning. 2/3 av Stortingets samlede medlemstal. Repræsentantfordelingen mellem de enkelte valgdistrikter blir som hittil temmelig vilkaarlig. Navnlig vil Kristiania fremdeles faa færre repræsentanter end byen efter sin folkemængde har krav paa. SvJT 1919 s. 216 Av: E. A.
Nordiska juristmötet. Den 9 maj 1919 hölls å Stockholms högskola under presidenten Ivar Afzelius' ordförandeskap sammanträde med anmälda svenska deltagare i det elfte nordiska juristmötet. Till ledamot i den svenska styrelsen efter justitierådet Tore Almén utsågs f. d. SvJT 1919 s. 217 Av: ??
Den skandinaviska familjerättskommissionen E. Marks von Wurtemberg. , som nu skall övergå till behandling av förmynderskapsrätten, sammanträder d. 12 juni 1919 till plenarmöte i Köpenhamn. Kommissionens sammansättning har, sedan arbetet med äktenskapsrätten slutförts, undergått vissa förändringar. SvJT 1919 s. 218 Av: ??
Juridisk Forening Nya giftermålsbalken. Lagrådet har d. 30 maj 1919 avgivit utlåtande angående lagberedningens förslag till giftermålsbalk och vissa därmed sammanhängande författningar. SvJT 1919 s. 219 Av: ??
Häradsrätterna. Emilia Broomé, f. Lothigius, ordf., riksdagsmannen komministern Harald Hallén, byråchefen Sigurd Ribbing och jur. kand. SvJT 1919 s. 220 Av: ??
Juridiska examina vårterminen 1919. Carl Julius Theodor Een avsked från borgmästarämbetet från och med d. 1 sept. 1919; samt d. 30 maj 1919 till rådman i Stockholm utnämnt civilassessorn, krigsdomaren Arwid Gustaf Hernblom. Till juris doktor har d. SvJT 1919 s. 221 Av: ??
LAGRÅDET har nedannämnda dagar år 1919 avgivit utlåtanden rörande följande till lagrådet remitterade lagförslag: Mars 24. Förslag till lag om inskränkning för viss tid i rätten att bortföra stråfoder m. m. Föredragande: chefen för lagavdelningen dr M. Fehr. April 2. SvJT 1919 s. 222 Av: ??
RIKSDAGEN 26 april: väckt motion (II: 242) om skrivelse till K. M:t angående ändring i gällande bestämmelser om avsöndring från hemman av inägor (2 L. U. SvJT 1919 s. 223 Av: B. Hj. H.
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. Sv. F. S. 1919 nr 151. Lag d. 15 april 1919 om ändrad lydelse av 1 och 18 §§ i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909. Nr 160. K. K. d. SvJT 1919 s. 224 Av: ??
TILL DET ELFTE NORDISKA JURISTMÖTET Srensk Juristtidning 1919. 15@@PAGEBREAK@@226 Men dessa år ha icke endast medfört förluster, de ha också varit fruktbärande år för den stora tanke, åt vilken dessa möten först gåvo uttryck — främjande av rättens enhet hos de nordiska folken. SvJT 1919 s. 225 Av: IVAR AFZELIUS.
DE NORDISKE JURISTMØDER. lovgivningsarbeide, hvori alle tre nordiske lande deltog, var før 70-aarene ukjendt. SvJT 1919 s. 227 Av: FRANCIS HAGERUP.
EN NORDISK BORGERLIG LOVBOG. Da, for en Snes Aar siden, Tanken kom frem om en fælles nordisk Lovbog, fandt den ikke Tilslutning. Arbejdet for nordisk Fællesret begrænsedes til "visse Dele af Obligationsretten". SvJT 1919 s. 231 Av: JUL. LASSEN.
EN SPANSK KRITIK AV DET SVENSKA UTKASTET TILL STRAFFLAG ALLMÄNNA DELEN 1916. Under de senaste årtiondena har i Spanien (ävensom, därmed sammanhängande, i spansktalande amerikanska länder) uppblomstrat en livskraftig skola av kriminalister, utmärkt genom en konsekvent "radikalism". SvJT 1919 s. 235 Av: JOHAN C. W. THYRÉN.
INSTANSORDNINGEN I DE FINLÄNDSKA FÖRSLAGEN TILL PROCESSREFORM. Bland den store Gustaf Adolfs verk var hovrättens inrättande förvisso icke det minst betydande; därigenom lades äntligen en fastgrund för organisationen av domstols- och rättegångsväsendet. SvJT 1919 s. 244 Av: R. A. WREDE.
FRANZ VON LISZT †. ecclesia militansgewesen, wie sie es wohl noch geraume Zeit bleiben wird. SvJT 1919 s. 250 Av: Johan C. W. Thyrén
Om köp och byte av lös egendom. up to date med avseende å såväl rättsfall som litteratur inom de tre länder, där lagen gäller och med hänsyn jämväl tagen till de övriga utländska rättskällor, som kunna komma i betraktande. Det blev sålunda förf. SvJT 1919 s. 254 Av: Gustaf Carlson
Rätt och kultur i nittonde århundradet. Svensk Juristtidning 1919. 17@@PAGEBREAK@@258 LITTERATUR.för samhället i dess helhet, kan, säger han, "endast försiggå med långt större besvär och vida långsammare än till och med genomgripande förändringar i den offentliga rätten. SvJT 1919 s. 255 Av: K. G. Westman
Personretten. Viggo Bentzon, København 1916, 1918. Gad. VIII + 268 s. Kr. 6.00, inb. 7.50. Begreppet personrätt tages i Danmark enligt gammal tradition i en i viss mån säregen bemärkelse. SvJT 1919 s. 263 Av: Birger Ekeberg
Om tredskodom enligt finsk och svensk civilprocessrätt. Bertil Sjöström: Helsingfors 1916. 245 s. Forfatteren af denne Afhandling, hvormed han i 1916 erhvervede den juridiske Doktorgrad, indtager allerede en fremtrædende Stilling mellem sit Lands Jurister; det er saaledes overdraget ham sammen med Præsident Söderholm og... SvJT 1919 s. 267 Av: Knud Jarner
Forelæsninger over de almindelige Brandforsikringsbetingelser for Løsøre. N. H. Bache: Udgivet paa Forsikringsforeningens Foranstaltning. København 1918. 133 s. Kr. 4.50. På anmodan av styrelsen för Forsikringsforeningen i Köpenhamn har Høiesteretssagfører N. H. Bache i nov. 1917 och febr. SvJT 1919 s. 270 Av: Rudolf Eklund
UR GRANNLÄNDERNAS TIDSKRIFTER. Tidskrift utgiven av juridiska föreningen i Finland 1919 hft 2—3 innehåller: O. Hj. Granfelt, Processreformen (s. 92—129); Erik Mandelin, Friluftsarbetets tillämpning vid verkställighet av frihetsstraff enligt finsk rätt (s. 130—142); K. A. Moring, Sveriges nya vattenlag (s. SvJT 1919 s. 274 Av: ??
En återblick på de föregående nordiska juristmötenas arbete. Nordisk Retsencyklopædi, som efter en på det första mötet framkastad tanke började utkomma 1878. Vad angår innehållet i juristmötenas förhandlingar, lägger man genast märke till att det vida övervägande antalet ämnen, som där behandlats, tillhört privaträtten. SvJT 1919 s. 275 Av: C. G. Björling.
En ny nordisk Retsencyklopædi. de lege ferenda, og dette Maal kunde vanskelig naas uden et virkeligt Kendskab til den i de skandinaviske Lande gældende positive Ret. Her laa Opgaven for Nordisk Retsencyklopædi. Den maatte derfor gaa forud for Juristmødernes anden litterære Ætling: »Tidsskrift for Retsvidenskab». SvJT 1919 s. 284 Av: Frantz Dahl.
Professor Thyréns lagutkast om ärekränkningsbrottet. Svensk Juristtidning 1919. 19@@PAGEBREAK@@290 AKTUELLA SPÖRSMÅL.nan gärning. Slutligen har beskyllning mot död man, så vitt den eljest uppfyller förutsättningarna för diffamation, gjorts straffbar. SvJT 1919 s. 289 Av: Allan Serlachius.
Kollektivavtalet. Programmet för det stundande nordiska juristmötet i Stockholm upptager bland ämnena för överläggning även kollektivavtal mellan arbetsgivare och arbetare. Det är ett erkännande från juristvärlden åt arbetsrättens alltmer centrala ställning inom rättsordningen. SvJT 1919 s. 293 Av: Östen Undén.
Försäkringstagares upplysningsplikt. tarifferingen (bestämmande av premie och försäkringsvillkor) utan även — vad ofta förbises men av författaren med styrka framhålles — för maximeringen (bestämmande av det belopp bolaget vill hålla för egen och reassuradörers räkning). SvJT 1919 s. 296 Av: Karl Herlitz.
Ändringarna i skiljemannalagen. I en riksdagsskrivelse av år 1918 hemställdes om en fullständig revision av 1887 års skiljemannalag. SvJT 1919 s. 298 Av: Martin Fehr.
Norsk lovgivning i 1919. statsraaders trosbekjændelse av 15 mai 1919, kundgjort 24 s. m. Den ophæver bestemmelsen i grundlovens § 92 om at kun den som bekjender sig til statens offentlige religion kan være@@PAGEBREAK@@FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. 303medlem av statsraadet. SvJT 1919 s. 302 Av: Edvin Alten.
Dommeruddannelsen i Danmark. Højesterets Vedkommende har det gennem en lang Aarrække været fast Praksis, at kun Stillingen som Dommer i en af Landets andre kollegiale Domstole kvalificerer til Udnævnelse. SvJT 1919 s. 304 Av: L. N. Hvidt.
Nya regler om häktning i Tyskland. Nya regler om häktning i Tyskland1. Frågan om en rationell begränsning av rätten att häkta en för brott misstänkt person är i Tyskland icke mindre aktuell än hos oss. SvJT 1919 s. 307 Av: Alvar Montelius.
En engelsk sensationsprocess. 310 FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Det stora intresse, som det engelska folket hyser för sin rättsskipning, beror väsentligen på några av rättegångsväsendets egna mest framträdande drag. SvJT 1919 s. 310 Av: Thore Engströmer.
Elfte nordiska juristmötet Johan C. W. Thyrén: Om sanningsbeviset vid ärekränkning; Nicolay L. SvJT 1919 s. 312 Av: ??
Justitierådet Berndt Julius Grotenfelt åttonde i ordningen — hölls den 28 juli — 2 augusti 1919 i Tvildemoen vid Voss i Norge. Efter en ständigt stegrad tillslutning till dessa sedan år 1911 avhållna möten uppgick deltagareantalet innevarande år till omkring 350. SvJT 1919 s. 313 Av: ??
Ny instruktion för krigsdomare, auditörer och krigsfiskaler att i de fall, då avlöningen utgår i form av ersättning för krigsrättssammanträde, denna ersättning höjts för krigsdomare och dennes vikarie från 25 till 30 kronor, för auditör och dennes vikarie från 15 till 20 kronor, allt för sammanträde, som ej tagit mera än en dag; att, då... SvJT 1919 s. 314 Av: ??
Rådhusrätterna. Daniel Conrad Fredrik von Schulzenheim. S., som var född i Fellingsbro, Örebro län, d. 13 dec. 1852, avlade mogenhetsexamen i Örebro 1872 och jur. utr. kand. examen i Uppsala 1878, blev v. häradshövding 1880 samt utnämndes 1900 till häradshövding i Gästriklands domsaga. SvJT 1919 s. 315 Av: ??
RIKSDAGEN d. 27 maj: k. prop. nr 371, med förslag till lag om ändrad lydelse av 14, 15 och 23 §§ i lagen d. 13 juni 1902 ang. uppfostran åt vanartade och i sedligt avseende försummade barn (1 L. U. nr 26), bifallen med vissa av utskottet föreslagna ändringar; k. prop. SvJT 1919 s. 316 Av: B. Hj. H.
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. Sv. F. S. 1919 nr 249. Lag d. 27 maj 1919 om ändrad lydelse av 6 kap. 11 § i lagen d. 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad. Nr 250. Lag d. 27 maj 1919 om fortsatt tillämpning av lagen d. SvJT 1919 s. 318 Av: ??
KONKURSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION ENLIGT 1919 ÅRS FÖRSLAG TILL KONKURSLAG. Svensk Juristtidning 1919. 21@@PAGEBREAK@@322att något granska, hur förvaltningen enligt detta förslag är ordnad. SvJT 1919 s. 321 Av: E. W. MOLIN.
DEN FRIA RÄTTEGÅNGEN (ARMENRECHT) I CIVILMÅL ENLIGT ÖSTERRIKISK PROCESSLAGSTIFTNING. Svensk Juristtidning 1919. 22@@PAGEBREAK@@338högre rätt, då i rättsmedelsförfarandet härskar advokattvång. Ett måls invecklade beskaffenhet utgör i och för sig icke skäl till beviljande av fri advokat. Själva förordnandet av viss advokat sker genom vederbörande advokatkammare. SvJT 1919 s. 335 Av: CARL COULON.
JOSEF KOHLER †. JOSEF KOHLER †. Berlins juridiska fakultet, som i juni förlorade sin frejdade straffrättslärare FRANZ VON LISZT, drabbades redan några veckor därefter ånyo av sorg, då JOSEF KOHLER d. 3 aug. bortrycktes av döden. SvJT 1919 s. 342 Av: Birger Ekeberg.
Inteckning för fordran i fast egendom. Inteckning för fordran i fast egendom, var det givet, att ett sådant arbete skulle på många håll mottagas med stort intresse. SvJT 1919 s. 345 Av: Axel Olivecrona.
Katalog över Stockholms högskolas Juridiska fakultets bibliotek, utgiven genom fakultetens försorg. a. Av allmän omfattning eller blandat innehåll", snarare än under "Speciell obligationsrätt" (s. 387). Som en annan nackdel av samma långt drivna spe-@@PAGEBREAK@@LITTERATUR. SvJT 1919 s. 348 Av: C. G. Björling.
RÄTTSHISTORISK DISKUSSION brukare, av vilka dock endast ¾ (enl. 1911 års statistik) äro självägare, och som bekant äro i regel ett flertal av de icke självägande brukarnas andelar samlade på en och samme ägares hand; c:a 100,000 torp och lägenheter om högst ¼ har äro här lämnade utom räkningen. SvJT 1919 s. 350 Av: C. G. Bergman.
DANSK LITTERATUR 1918. rarae aves som tvende juridiske Doktordisputatser — eller, som de snarere burde hedde, Afhandlinger for Privatdocentur. SvJT 1919 s. 362 Av: Frantz Dahl.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER. Nytt Juridiskt Arkiv 1918 avd. II lift 4 innehåller: Lagstiftning om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden (s. 647—690); Lagstiftning om borttagande av straffpåföljden förlust av medborgerligt förtroende (s. SvJT 1919 s. 366 Av: ??
Gensidig Eksigibilitet af Domme. Udvidelse af Værnetingsreglerne, hvorefter der blev Mulighed for at søge Svenske ved dansk Domstol i Tilfælde (efter 8 Ugers Ophold), hvor der ikke var Adgang til at sagsøge en Dansk. SvJT 1919 s. 367 Av: H. Munch-Petersen.
De nya konkurs= och ackordslagförslagen. konkursförutsättningarna. Det nuvarande systemet, enligt vilket en borgenär kan framtvinga konkurs endast om en speciell konkursgrund föreligger, har avskaffats, och i stället har, i överensstämmelse med vad som gäller i Norge, Danmark, Tyskland och Österrike, upptagits ett allmänt... SvJT 1919 s. 368 Av: Sven Lawski.
Allmän domstol eller skiljemän? vilka dock ej få hindra varans mottagande och betalande, skola avgöras avskiljemän. SvJT 1919 s. 377 Av: Henrik Almstrand.
Retspleje= og Landbo-reformer i Danmark. Retsplejelovens Ikrafttræden. Trods mange Skeptikeres Tvivl kom Loven virkelig til at træde i Kraft d. 1 Oktober. Dagens Betydning fejredes bl. a. SvJT 1919 s. 379 Av: Henry Ussing.
Fri rättegång i engelsk civilprocess. 2 I full överensstämmelse med den tveksamhet, med vilken engelsk statsmakt över huvud taget velat till fromma för det ena eller andra samhällslagret taga på sig uppgifter, som enligt traditionell engelsk samhällsuppfattning ligga utanför statens verksamhetsområde, ha... SvJT 1919 s. 382 Av: Thore Engströmer.
Tyskösterrikiska reformförslag. Under den gemensamma rubriken »Organisation der Justiz und Strafverfahren» hava vice presidenten vid Landesgericht i Wien Dr FRIEDRICH V. SvJT 1919 s. 383 Av: K. Schlyter.
ELFTE NORDISKA JURISTMÖTET. Sanningsbeviset i ärekränkningsmål, med professor Johan C. W. Thyrén (Sverige) såsom inledare. I diskussionen yttrade sigSvensk Juristtidning 1919. 25@@PAGEBREAK@@386 kriminalretsassessor Oluf H. Krabbe (Danmark), minister Allan Serlachius (Finland), høojesteretsadvokat Fr. SvJT 1919 s. 385 Av: ??
E. o. hovrättsnotarien Gunnar Swensons donation till de nordiska juristmötena I Svensk Juristtidnings redaktion, som efter justitierådet Tore Alméns död allenast bestått av fyra medlemmar, kommer justitierådet Birger Wedbergatt fr. o. m. år 1920 inträda såsom ny ledamot. Professor N. SvJT 1919 s. 401 Av: ??
Den nordiska försäkringslagstiftningen. 402 NOTISER. Tore Alméns minnesfond. Såsom i http://svjt.se/svjt/1919/122 meddelats, utsändes i våras ett upprop till insamlande av en fond för hugfästande av Tore Alméns minne. SvJT 1919 s. 402 Av: ??
Den danska rättegångsreformen. Den nordiska sjölagstiftningen. Till komplettering av tidigare lämnade uppgifter (se http://svjt.se/svjt/1919/124, http://svjt. SvJT 1919 s. 403 Av: R. E.
Sammandrag av föreläsningar över Finlands civilprocessrätt Munch=Petersens »Retsplejelovene», den bekanta editionen av de nya danska rättegångslagarna av d. 11 april 1916 (se http://svjt.se/svjt/1916/322), har nyligen utkommit i ny upplaga (København 1919. Gad. 503 s.). SvJT 1919 s. 404 Av: ??
Statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo akademi. kommunalexamen, avsedd närmast för tjänster inom kommunalväsendet, dels ekonomie... SvJT 1919 s. 405 Av: ??
Universitetet i Dorpat återupprättat. Första grunden till Dorpats universitet lades år 1630, då ett gymnasium för Östersjöprovinserna upprättades av Gustaf II Adolf, som därmed uppfyllde ett löfte av Karl IX till Livlands ridderskap. SvJT 1919 s. 406 Av: ??
Sveriges Advokatsamfund Svenska kriminalistföreningen sammanträdde till ordinarie årsmöte å Grand Hotel i Stockholm d. 28 okt. 1919, därvid till styrelse omvaldes presidenten H. Westring, professor Nils Stjernberg, statsrådet Eliel Löfgren, presidenten B. Hasselrot, landshövdingen J. SvJT 1919 s. 407 Av: ??
Den nya rättsstatistikens första årgång publicerad. Föreningen Sveriges Häradshövdingar sammanträdde till ordinarie möte i Svenska läkaresällskapets hus i Stockholm d. 29 aug. 1919. Närvarande voro 45 medlemmar. Till ordförande vid mötet utsågs f. häradshövdingen H. Rohtlieb och till v. ordf. f. SvJT 1919 s. 408 Av: ??
Nya arbetsordningar för hovrätterna. Kungl. Maj:t har den 29 aug. 1919 fastställt arbetsordningar för rikets hovrätter att gälla från och med höstsessionens början den 10 sept. s. å. SvJT 1919 s. 409 Av: J. S.
Avlöningsförhållandena i hovrätterna och nedre justitierevisionen. Enligt beslut av 1919 års lagtima riksdag, fattat i överensstämmelse med därom av Kungl. Maj:t framställd proposition, skola för hovrätterna och för nedre justitierevisionen nya ordinarie avlöningsstater gälla från och med 1920. SvJT 1919 s. 411 Av: J. S.
Lagförslag till 1920 års riksdag. På förfrågan från Sv. J. T. har justitieministern, statsrådet Löfgren, välvilligt meddelat, att bl. a. SvJT 1919 s. 413 Av: ??
Processkommissionen omorganiserad. dels beslutat, att den nuvarande processkommissionen skulle ombildas till en kollegial kommission, bestående av en ordförande och tre ledamöter, vilken kommission skulle hava att fullfölja den förberedande utredningen angående en rättegångsreform i överensstämmelse med de vid 1911 års... SvJT 1919 s. 414 Av: ??
Partiell löneförbättring för häradshövdingarna. Ägostyckning och jordavsöndring. Jämlikt K. M:ts bemyndigande d. SvJT 1919 s. 415 Av: ??
Domsagereglering. utom de ordinarie tingssammanträdena. De sakkunniga hemställa, att, med upphävande av k. kungörelsen d. 29 sept. SvJT 1919 s. 416 Av: ??
Häradsrätterna. Chr stian Georg Swalander. S. var född i Jönköping d. 24 maj 1841, blev 1858 student i Lund och avlade därstädes hovrättsex. 1862. Utnämnd till v. häradsh. 1867, blev S. assessor i Göta hovrätt 1875 och hovrättsråd 1892. D. 25 sept 1919 avled i Stockholm f. SvJT 1919 s. 417 Av: ??
NYUTKOMNA BETÄNKAN DEN M. M. Gustaf Kinnander och Hugo Krok samt å förslag till lediga häradshövdingämbetet i Uppsala läns norra domsaga vice häradshövdingarna Vilhelm Norén, Kinnander och Torsten Nilsson, allt i nu nämnd ordning. SvJT 1919 s. 418 Av: A. E. R.
RIKSDAGEN. Vid 1919 års urtima riksdag hava i följande ärenden lagfrågor av allmännare intresse varit under behandling: k. prop. SvJT 1919 s. 419 Av: B. Hj. H.
NYA LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR. Sv. F. S. nr 443. Epidemilag d. 19 juni 1919. (Jfr nr 444.) Nr 445. Lag d. 20 juni 1919 innefattande bestämmelser i anledning av konventionen d. 5 febr. 1919 mellan Sverige och Norge ang. flyttlapparnas rätt till renbetning. SvJT 1919 s. 420 Av: ??
