Skadestånd vid brott mot regeringsformen? Sedan HD infört en princip om att överträdelse av Europakonventionen utgör en självständig grund för skadestånd i svensk rätt och principen föreslagits bli lagfäst, har frågan uppkommit om inte överträdelse av regeringsformens rättighetsregler på liknande sätt skulle grunda skadestånd utöver vad som framgår av skadeståndslagen (SkL). I uppsatsen diskuteras vad en sådan utvidgning av ansvaret skulle innebära och vilka problem den skulle medföra. SvJT 2011 s. 605 Av: BERTIL BENGTSSON Ladda ner PDF
Om tolkning av åklagarens gärningsbeskrivning. Ett gammalt rättsfall i ny belysning (NJA 1978 s. 291) En i brottmålsprocessen vanlig fråga är om det finns något utrymme för att döma för oaktsamt beteende när åtalet enligt sin lydelse liksom rubricering och lagrumshänvisning tar sikte enbart på uppsåtligt handlande. Något generellt svar på frågan finns inte. Enligt HD i NJA 1978 s. 291 får frågan bedömas från fall till fall. I rättsfallet ansåg HD att det var rätt av en domstol att i ett visst fall döma för häleriförseelse när åtalet avsåg häleri. SvJT 2011 s. 630 Av: BJÖRN MOLIN Ladda ner PDF
Förslag om en reformerad lagstiftning för domstolar och domare (SOU 2011:42) Domarlagsutredningen överlämnade den 4 maj 2011 sitt betänkande till justitieministern. Lennart Svensäter har varit särskild utredare och Nicklas Söderberg utredningens sekreterare. Till utredningen har tretton experter — representanter för olika myndigheter och organisationer med anknytning till domstolsväsendet — varit knutna. Här följer en redogörelse för vad utredningens förslag i grova drag går ut på. SvJT 2011 s. 637 Av: LENNART SVENSÄTER och NICKLAS SÖDERBERG Ladda ner PDF
Om bevisprövning av orsakssamband. Denna kommentar kan ses som ett debattinlägg rörande de processuella frågeställningar som Schultz tar upp i sin artikel om prövning av orsakssamband i föregående nummer av Svensk Juristtidning. Även om Schultz artikel innehåller flera riktiga påpekanden om svårigheter och brister i hur praxis hanterar orsaksbedömningar, hävdas i denna kommentar att Schultz framställning i viktiga delar bygger på en oriktig uppfattning om de processuella utgångspunkterna för prövning av kravet på orsakssamband. SvJT 2011 s. 643 Av: ROBERTH NORDH Ladda ner PDF
Reformer inom det franska rättsväsendet Det franska rättsväsendet framstår vid en jämförelse med det svenska som mycket formellt — för att inte säga formalistiskt — och trögt. Handläggningstiderna är mycket långa även i brottmål. När det gäller grova brott är ett par års häktningstid fram till dom i första instans mera regel än undantag. SvJT 2011 s. 656 Av: THORSTEN CARS Ladda ner PDF
Högsta domstolen revolutionerar narkotikabrotten I ett avgörande från den 16 juni 2011 har Högsta domstolen tagit ställning till hur den relativt nyligen narkotikaklassade drogen mefedron bör bedömas i straffvärdehänseende. Avgörandet är emellertid också — och kanske framför allt — av betydelse genom att Högsta domstolen på ett mycket tydligt sätt tagit ett nödvändigt steg mot en mer normaliserad och differentierad bedömning av straffvärdet hos narkotikabrotten. SvJT 2011 s. 659 Av: PETTER ASP Ladda ner PDF
Europadomstolens domar — andra kvartalet 2011 Europadomstolen har under andra kvartalet 2011 meddelat bl.a. följande domar: SvJT 2011 s. 669 Av: HANS DANELIUS Ladda ner PDF
THOMAS BULL och FREDRIK STERZEL, Regeringsformen — en kommentar ”If it ain’t broke don’t fix it.” Uttrycket lär ha myntats av den amerikanske politikern och affärsmannen Butch Carter i en tidningsintervju på 1970-talet. Vad denne syftade på vid det tillfället kan möjligen lämnas därhän. Klart är att det försiktiga synsätt som formuleringen ger uttryck för har haft stort inflytande på modern svensk författningspolitik SvJT 2011 s. 709 Av: Daniel Gustavsson Ladda ner PDF
Notiser Lars Eklycke Per Henrik LindblomNya Unidroit Principles (2010) The Unidroit Principles of International Commercial Contracts (UPICC) har sedan ett femtontal år givit avtalsparter av olika nationalitet en möjlighet att avtala in ett regelverk i sina avtal, som... SvJT 2011 s. 714 Ladda ner PDF
