Barnets bästa och vilja i domstol Barnets bästa skall idag vara avgörande vid beslut om vårdnad, boende och umgänge. Barnets bästa är emellertid ett svårbestämt begrepp. Detta synes leda till en övertolkning av de generella kriterier som finns. I föreliggande studie ingår samtliga publicerade vägledande domar av intresse från hovrätterna och Högsta Domstolen under perioden 1/10 1998–30/6 2009. SvJT 2009 s. 1013 Av: EVA RYRSTEDT Ladda ner PDF
Konkurrensverkets EuroBonus-beslut — varför var en omprövning av åläggandet inte möjlig? I artikeln presenteras ett klassiskt konkurrensrättsligt fall som i år fick ett oväntat slut. Konkurrensverket ansåg sig inte kunna ompröva åläggandet för flygbolaget SAS att inte tillämpa kundprogrammet EuroBonus på inrikesflyget. Författaren argumenterar för att Konkurrensverkets ställningstagande att EG-rätten hindrade en sådan omprövning kan ifrågasättas och därmed kan ha inneburit en onödig inskränkning av ett företags rättssäkerhet. SvJT 2009 s. 1038 Av: RASMUS NAEYÉ Ladda ner PDF
Bevisläget vid brott mot sekretessavtal — förhindrar lagen om företagshemligheter avtalsdispositioner? Sekretessavtalet är ett viktigt instrument för att skydda företagshemlig information. I syfte att åstadkomma ett förstärkt skydd kan sekretessavtalet utformas så att det förbättrar bevisläget vid en framtida process om brott mot avtalet. Sekretessbeläggande av företagshemligheter är emellertid delvis reglerat genom lagen (1990:409) om företagshemligheter — en lagstiftning som inte i sin helhet är dispositiv. SvJT 2009 s. 1051 Av: Daniel Waerme Ladda ner PDF
Regeringsformens fri- och rättighetsskydd och skadestånd Regeringsformens reglering av de grundläggande fri- och rättigheterna har traditionellt ansetts präglad av synsättet att grundlagen främst ger spelregler för riksdagen och regeringen. Mot den bakgrunden har det också historiskt inte ansetts vara möjligt att utge skadestånd vid kränkningar av rättigheter i regeringsformen. I artikeln diskuteras hur den saken skulle bedömas i dag, bland annat mot bakgrund av att Högsta domstolen genom tilllämpning av svenska skadeståndsrättsliga principer kommit fram till att skadestånd ska utgå nationellt vid kränkningar av rättigheterna i Europakonventionen. SvJT 2009 s. 1062 Av: CLARENCE CRAFOORD Ladda ner PDF
En seglivad best Ett förbud grundat på saklig och juridisk okunskap, hemligen framkastat utan remissbehandling, motstridigt presenterat för allmänhet och EG, medvetet felangivet inför Kommissionens notificeringskrav – hur har en sådan råtta slunkit in i vårt välstädade rättssystem? Hur har våra länsstyrelser förmått sig att i tillämpningsföreskrifter ytterligare skärpa förbudet i direkt strid mot dess ord och avsikt? SvJT 2009 s. 1069 Av: HUGO TIBERG Ladda ner PDF
Mickelsson: två män på vattenskoter vänder upp-och-ner på fri rörlighet för varor EG-domstolen avkunnade nyligen dom i Mickelsson, ett mål som gällde begränsningar av bruket av vattenskotrar i svenska vatten. Domen i Mickelsson belyser en föga diskuterad dimension av den redan komplicerade frågan om hur principen om fri rörlighet ska tillämpas och, närmare bestämt, vad som utgör en sådan åtgärd med motsvarande verkan som en kvantitativ restriktion (ÅMV) vilken är förbjuden enligt artikel 28 EG. SvJT 2009 s. 1072 Av: MATTIAS DERLÉN och JOHAN LINDHOLM Ladda ner PDF
Ny juridisk litteratur Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar. Justitiedepartementet (Ds 2009:42). Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning. Justitiedepartementet (Ds 2009:34). Carl Hemström Bolagens rättsliga ställning. Om enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. SvJT 2009 s. 1087 Ladda ner PDF
Notiser Anna Skarhed till justitiekansler. Se mer om Anna Skarhed i Ss.931 (med porträtt). Nytt justitieråd Regeringen har den 8 oktober 2009 utnämnt justitiekanslern Göran Lambertz till justitieråd. Se mer om Göran Lambertz i SvJT 2001 s. 535 (med porträtt). SvJT 2009 s. 1092 Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis Specialregister för översikterna över svensk rättspraxis SvJT 2009 s. 2009 Ladda ner PDF
