Jordabalken och den tyska civillagen Jordabalken kan av flera skäl ses som en unik svensk produkt. Samtidigt är det ställt utom tvivel att utländsk påverkan finns. I den föreliggande uppsatsen visar författaren på det starka inflytande som den tyska Bürgerliches Gesetzbuch haft på jordabalkens utformning. SvJT 2001 s. 537 Av: Anders Victorin Ladda ner PDF
EU och den svenska straffrätten Utvecklingen av det straffrättsliga samarbetet inom EU går fort framåt. Samtidigt som det mellanstatliga samarbetet inom den tredje pelaren blivit allt intensivare, har på senare tid också gjorts gällande att EG, inom ramen för den första pelaren, har en positiv straffrättslig kompetens. I denna artikel söker författaren beskriva EU-rättens betydelse för den svenska straffrätten i, vad som kan kallas, ett utvecklingsperspektiv. SvJT 2001 s. 554 Av: Petter Asp Ladda ner PDF
Mediation — Seven Fundamental Questions Medling är ett alternativt sätt att lösa en konflikt och har många förtjänster. I Sverige är emellertid medling inte vanligt förekommande utanför de rättsområden där lagen föreskriver att medling skall äga rum. Den tvekan som kan förekomma beträffande medling som konfliktlösningsmetod bottnar nog främst i bristande kunskaper om medling. Den följande uppsatsen, författad av professor John Wade, behandlar sju grundläggande frågor om medling och beskriver kort och koncist vad medling är. SvJT 2001 s. 571 Av: John Wade Ladda ner PDF
Nyare rättspraxis till Bryssel- och Luganokonventionerna Denna uppsats utgör en fortsättning på tidigare lämnade redogörelser, senast i SvJT 2000 s. 709. Den omfattar rättsfall som har avgjorts eller refererats under år 2000, dels av EG-domstolen (GD) rörande tolkningen av Brysselkonventionen, dels av svenska domstolar såvitt avser Bryssel- och Luganokonventionerna. Härjämte ges enstaka hänvisningar till annan nationell rättspraxis till de båda konventionerna. SvJT 2001 s. 578 Av: Lennart Pålsson Ladda ner PDF
Europadomstolens domar — andra kvartalet 2001 Europadomstolen har under andra kvartalet 2001 meddelat följande domar: SvJT 2001 s. 595 Av: Hans Danelius Ladda ner PDF
Hur skall antalet timmar samhällstjänst bestämmas vid villkorlig dom? Genom den permanentning och utvidgning av systemet med samhällstjänst som trädde i kraft den 1 januari 1999 infördes möjligheten att förena villkorlig dom med föreskrift om samhällstjänst. En sådan föreskrift skall avse skyldighet att utföra oavlönat arbete i lägst 40 timmar och högst 240 timmar. SvJT 2001 s. 627 Av: Lars Hesser Ladda ner PDF
Aktiebolagskommitténs slutbetänkande (SOU 2001:1) bör beträffande riktade emissioner i publika bolag moderniseras ytterli... Som bekant har Aktiebolagskommittén i januari 2001 avlämnat sitt slutbetänkande avseende en ny aktiebolagslag. Betänkandet kommer, om det skulle genomföras fullt ut, innebära en välkommen modernisering av nu gällande aktiebolagslag från 1975, bl.a. avseende kapitalökningsreglerna. SvJT 2001 s. 628 Av: Michael Pålsson Ladda ner PDF
STIG STRÖMHOLM m.fl. (red.), Svensk rätt — en översikt Arbetet med Svensk rätt — en översikt har letts av en redaktion bestående av fyra för SvJT:s läsekrets välkända personer, nämligen professor emeritus Stig Strömholm (huvudredaktör), professor Lars Engwall, professor Bengt Lindell och generaldirektör Stefan Strömberg. SvJT 2001 s. 630 Av: Lars Eklycke Ladda ner PDF
Personalnotiser Regeringen har den 14 juni 2001 utnämnt expeditionschefen Lars Dahllöf till justitieråd. Lars Dahllöf, som är född 1946, har en gedigen bakgrund som jurist inom den högsta statsförvaltningen och näringslivet. Lars Dahllöf blev fiskal i Svea hovrätt 1977. Åren därefter var han utredningssekreterare i Miljöskyddsutredningen. SvJT 2001 s. 633 Ladda ner PDF
