Jordabalken och den tyska civillagen
Av professor ANDERS VICTORIN
Jordabalken kan av flera skäl ses som en unik svensk produkt. Samtidigt är det ställt utom tvivel att utländsk påverkan finns. I den föreliggande uppsatsen visar författaren på det starka inflytande som den tyska Bürgerliches Gesetzbuch haft på jordabalkens utformning.
1. Inledning. Jordabalkens struktur.
Av olika anledningar har jag haft anledning att intressera mig för rättsutvecklingen i länderna i f.d. östblocket och i f.d. Sovjetunionen. Något som kännetecknar många av dessa länder är att de har infört nya civilrättsliga koder, eller återupplivat gamla koder, ofta från mellankrigstiden. Och det är inte någon hemlighet att det för det mesta är den tyska civillagen, Bürgerliches Gesetzbuch (BGB), som fått utgöra den huvudsakliga inspirationskällan för att inte säga förlagan, även om den nyare holländska civillagen, eller den schweiziska också kan ha påverkat lagstiftningsarbetet. ”Vi arbetar mest med BGB, men vi har också den schweiziska civillagen och den holländska i tysk översättning” uppgav en tjänsteman på det estniska justitiedepartementet på min fråga.
Alla inser nödvändigheten av att ”låna” när ny lagstiftning skall fram snabbt. För de här länderna är det fråga om mycket stora mängder tung lagstiftning som behövs för att en demokrati och en marknadsekonomi skall komma till stånd. Det finns flera tidigare exempel, som kanske går ännu längre. Kemal Atatürks import av den schweiziska civillagen till 20-talets Turkiet ingick som ett led i hans försök att leda moderniseringen av ett efterblivet land.1 Lika välkänd är Japans reception av delar av BGB innan den lagstiftningen ens trätt i kraft.2 Det är välkänt att också Sverige lånade friskt från utländska förebilder, särskilt i slutet av 1800-talet och under början av 1900-talet, då grunden för det moderna Sveriges rättssystem lades, särskilt på förmögenhetsrättens område. Liksom tidigare3 fungerade tysk rätt som inspirationskälla.4 Vi vet också genom rättshistorisk forskning att
1 Zweigert & Kötz, An Introduction to Comparative Law, 3 uppl. 1998 s. 178 f.2 A.a. s. 297 ff.3 Se Jägerskiöld, Studier rörande receptionen av främmande rätt i Sverige under den yngre landslagens tid 1963. Jägerskiöld har den huvudsakliga uppmärksamheten inriktad på romersk (tysk-romersk) rätt.4 Se framför allt Hellner, The Law of Obligations and the Structure of Swedish Statute Law. I: Scandinavian Studies in Law, Vol. 40: Legal Theory s. 325 ff. Här skall emellertid framhållas att påverkan från andra länder säkert har förekommit. Den schweiziska civillagen liksom den österrikiska kan väl ha fungerat som modell. Jag har emellertid valt att inte gå in på detaljerna härvidlag. Dessa kodifikationer har i flera avseenden stora likheter med den tyska civillagen. Jag har emellertid valt