Pressen Vi har som bekant i Sverige ett effektivt och långtgående skydd för yttrande- och tryckfriheten. Mindre känt är vilka möjligheter den enskilde har att reagera mot missbruk av denna frihet. Att stämma en tidning — eller rättare sagt dess ansvarige utgivare — för tryckfrihetsbrott är ett trubbigt vapen som dessutom är dyrbart, omständligt och osäkert. Pressen har emellertid ett eget system för självsanering som står öppet för allmänheten helt kostnadsfritt. Redan år 1916 inrättades pressens opinionsnämnd (POn) — den första i sitt slag i världen — och 1923 tillkom de första etiska reglerna — Publicistklubbens publiceringsregler, de s. k. PK-reglerna — som vägledning för tidningar och journalister och även som grundval för POn:s verksamhet. Sedan dess har mycket hänt på det pressetiska området i Sverige. POn:s sammansättning och arbetsformer har ändrats och de pressetiska reglerna utvidgats och omarbetats flera gånger. Någon historik över denna verksamhet har — såvitt är mig bekant — ännu inte skrivits och en sådan faller också utom ramen för denna redogörelse. Jag begränsar mig därför till att som bakgrund till den aktuella situationen på pressetikens arena ge några korta glimtar från de bägge senaste decennierna. SvJT 1981 s. 1 Av: THORSTEN CARS
Anm. av Nils Jareborg: Brotten handran i medeltidslagarna, vilket karakteriserades just av att man tog något ur någons händer. Det bör dock framhållas, att det inte var just ryckandet ur händerna, som gjorde gärningen till rån, utan det öppna tillvägagångssättet. SvJT 1981 s. 21 Av: Per-Edwin Wallén
En sag for Menneskerettighedsdomstolen NILS EILSCHOU HOLM. . Köpenhamn 1980. Juristforbundets Forlag. 180 s. Dkr. 112,50. SvJT 1981 s. 27 Av: Gustaf Petrén
Anm. av Åke Saldeen: Faderskap 30ÅKE SALDEEN. Fastställande av faderskap. Sthlm 1980. Norstedts. 286 s. C:a Kr. 165,00. I denna bok redovisar professorn i civilrätt Åke Saldeen ett omfattande material kring lagstiftningen om fastställande av faderskap och dess tillämpning. SvJT 1981 s. 30 Av: Nina Pripp
Materiell processledning och medling att den är processekonomiskt förmånlig från enskild och helst även allmän synpunkt och att ingen part tvingas att i avsevärd mån mer än motparten avstå från sin rätt, dvs. att lösningen blir rimlig och kan uppfattas som rättvis. SvJT 1981 s. 32 Av: Michael von Koch
Bidragsförskott Jämkning och bidragsförskott Enligt numera gällande lydelse av 7 kap. 10 § föräldrabalken kan jämkning av underhållsbidrag avse även förfluten tid. SvJT 1981 s. 39 Av: Karl-Olof Lidin
Vad är skäligt pris? me-toopreparat och synonympreparat, å andra sidan. Me-too-preparaten uppvisar smärre avvikelser från de preparat som redan finns inom ett visst terapiområde under det att synonympreparaten uppfattas som utbytbara mot redan existerande preparat. SvJT 1981 s. 40 Av: Nils E. Segerfors
Mera om prisdiskriminering Prisdifferentiering innebär att en leverantör differentierar sina utförsäljningspriser kunderna emellan. Det kan t. ex. röra sig om kvantitetsrabatter, säsongrabatter eller specialerbjudanden av skilda slag. SvJT 1981 s. 44 Av: Ulf Bernitz
Lagstiftningen i riksdagen våren 1980 Offentlig rättRiksdagen har under våren 1980 antagit en ny sekretesslag. Den nya lagen ersätter bl. a. 1937 års lag om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar och därtill anknytande sekretesskungörelser. SvJT 1981 s. 48 Av: Björn Edqvist
Advokater i England Solicitors of the Supreme Court och Barristers-at-Law. De senare kallas kollektivt the Bar. Den lysande författaren i juridiska ämnen Henry Cecil,1 själv en barrister, betecknar de två kårerna som watertight compartments. SvJT 1981 s. 59 Av: Lars Bennich
Domar i vårdnadsmål Courts Act 1971.@@PAGEBREAK@@ 69 Vid det sjunde europeiska justitieministermötet i Basel år 1972 antog justitieministrarna en resolution i vilken medlemsstaterna rekommenderades att utarbeta en överenskommelse som garanterar verkställighet av... SvJT 1981 s. 68 Av: Måns Jacobsson
Tolfte europeiska justitieministermötet På inbjudan av Luxemburgs regering hölls det tolfte europeiska justitieministermötet i Luxemburg den 20 och 21 maj 1980. SvJT 1981 s. 73 Av: M. J.
Avskedshyllning/uppvaktning Otto Petrén Den 29 augusti 1980 avtackades vid en ceremoni i Uppsala tingsrätts lokaler lagmannen i tingsrätten borgmästaren Frey Björlingson, som vid månadens utgång avgick med pension. SvJT 1981 s. 76 Av: B.G.N.
Svensk förening för internationell sjörätt Den 29:e nordiska juristmötet äger rum i Stockholm den 19—21 aug. 1981. Avgiften för deltagande är 400 kr. Avgiften för ledsagare är 200 kr. Anmälningstiden går ut den 31 mars 1981. Mötets generalsekreterare är hovrättsassessorn Ove Sköllerholm, justitiedepartementet. SvJT 1981 s. 77 Av: ??
Justitiedepartementet Jan Heuman att vara justitieråd. Justitierådet Heuman är född 1929 i Malmö. Efter jur. kand.-examen i Lund 1953 och tingstjänstgöring vid Sunnerbo domsaga 1953-56 började han i Göta hovrätt där han blev fiskal 1957 och assessor 1964. SvJT 1981 s. 78 Av: ??
Kammarrätterna Tomas Stahre att fullgöra göromål som ank. på innehavare av tjänst som byråchef vid domstolsverket. Högsta domstolen. Regeringen har 18 dec. 1980 förordnat extra rev.sekna, ass:a i Svea hovr. Ulf Berg och Ingemar Rexed att vara e. o. rev.sekr. SvJT 1981 s. 79 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna Birgitta Ågren att vara rådm. i Örebro tr, s. d. utnämnt ass. i hovr.. över Skåne och Blekinge Jan-Olov Brännström att vara rådm. i Piteå tr, s.d. förordnat ass:a i Svea hovr. SvJT 1981 s. 80 Av: ??
Gäldenärsbrott obestånd. Ansvar för oredlighet motborgenärer enligt 11 kap. 1 § första stycket första meningen brottsbalken (BrB) förutsätter ett avhändande (av visst slag) som har lett till obestånd eller till att ett redan föreliggande obestånd har förvärrats. SvJT 1981 s. 81 Av: MADELEINE LÖFMARCK
Dansk arbejdsret 1. To forbilleder Det danske arbejsretlige system var i mange år forbillede på internationalt plan. Langvejs fra kom man rejsende for at studere den måde, hvorpå vi forvaltede vore kollektive overenskomster. SvJT 1981 s. 96 Av: OLE HASSELBALCH
Access to Justice bör betraktas som godtagbar standard. I sådana frågor fungerar reklamationsnämnden i praktiken som en prejudikatinstans. Någon kanske vill invända att prejudikatbildningen bör ankomma enbart på högsta domstolen. SvJT 1981 s. 109 Av: Per Olof Ekelöf
Anm. av S. Westerlund: Naturvård och pågående markanvändning avsevärt försvåras. Den sista avdelningen i sin undersökning ägnar författaren åt frågan när intrång i skyddat värde blir siå stort, att ersättningsgränsen-toleransgränsen överskrids, och därmed sammanhängande problem. SvJT 1981 s. 120 Av: Lars Delin
Immaterialrätt ULF BERNITZ, GUNNAR KARNELL, LARS PEHRSON & CLAES SANDGREN. . Stockholm 1980. Stiftelsen Juristförlaget vid Stockholms universitet. 234 s. Utanför de fåtaliga specialisternas krets har immaterialrätten i Sverige länge varit ett tämligen försummat rättsområde. SvJT 1981 s. 124 Av: Agne Henry Olsson
Internationales Zivilprozessrecht für deutsche Praktiker HEINRICH NAGEL. . Aschendorfs juristische Handbücher nr 85. Münster 1980. XIX + 753 s. Som framgår av dess titel utgör detta arbete en handbok i tysk internationell civilprocessrätt. Där behandlas bl. a. SvJT 1981 s. 129 Av: Per Olof Ekelöf
Författningar om arbetsmiljö och teknisk utrustning G. E. ARNE PAULSSON. . Malmö 1980. Studentlitteraturs förlag. 650 s. SvJT 1981 s. 130 Av: B. L.
Kroppsliga integriteten 3—7 kap. brottsbalken behandlar brott mot person, dvs. brott som innefattar angrepp mot enskild i personligt hänseende. 3 kap. handlar om brott mot liv och hälsa (mord, misshandel, vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom m. m.), 4 kap. SvJT 1981 s. 131 Av: Bertil Wennergren
Körkortsmål Allmänt ombudEn nyhet är inrättandet av ett allmänt ombud i körkortsmålen. Det allmänna ombudet, d.v. s. kort uttryckt "åklagaren" i körkortsmålen, blir en tjänsteman på länsstyrelsen. SvJT 1981 s. 137 Av: Jan Carle
Stölder och skattebrott Rättsväsendets tunga ände eller små tjuvar och stora eller stölder och skattebrottAdvokaten Bengt Westerling har under rubriken Individualprevention ./. allmänprevention kastat sig in i den kriminalpolitiska debatten (SvJT 1980 s. 568). SvJT 1981 s. 143 Av: Sten Heckscher
Domare i England och civila tvister) tills vidare kunnat begränsas till omkring 420 — motsvarande en rättsbildad domare per 60 fredsdomare. SvJT 1981 s. 145 Av: Lars Bennich
Europarådskonvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter 155 Frågan om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter togs upp inom Europarådet redan år 1968 av den parlamentariska rådgivande församlingen. SvJT 1981 s. 155 Av: Måns Jacobsson
Falskt larm Bakgrunden till lagstiftningenSett såsom en internationell företeelse har antalet utförda bombattentat och andra terrorhandlingar ökat oroväckande under de senaste decennierna. Bakom dessa attentat står vanligen politiska organisationer. SvJT 1981 s. 161 Av: KRISTER MALMSTEN
Sociologi och juridik I behov av vård? Hur lagen om sluten psykiatrisk vård tillämpas1 fått sin första seriösa recension, av Ulf K. Nordenson (SvJT 1980 s. 531). SvJT 1981 s. 223 Av: Antoinette Hetzler
Vetenskaplig metodik — kommentar till en recension Sankt Göran och vetenskapen Det finns mycket att säga om Ulf Nordensons anmälan av Tony Hetzlers bok I behov av vård? i denna tidskrift 1980 s. 531. SvJT 1981 s. 229 Av: Per Stjernquist
Kronofogdemyndigheterna. Jan-Åke Bäckström att vara byråchef vid verket. Högsta domstolen. Regeringen har 12 febr. 1981 förordnat t. f. rev.sekr., ass. i Svea hovr. Anna-Britta Malmström att vara extra rev.sekr. samt s. d. förordnat rådm. SvJT 1981 s. 240 Av: ??
Fel, hållbarhet och garanti 2.1 Avvikelse från prestationskravetBegreppet fel är inte definierat i de skandinaviska köplagarna. Ett par lagrum kan visserligen ge en och annan ledtråd, men på den vägen kommer man inte långt. SvJT 1981 s. 241 Av: LENNART GROBGELD OLOV HERTZMAN
Gäldenärsbrott gäldenär. För ansvar fordras i princip att gärningsmannen är en gäldenär. Annan person än gäldenären själv kan ådömas ansvar enligt kapitlet, men det blir då antingen som anstiftare eller som medhjälpare (jämför 23 kap. SvJT 1981 s. 286 Av: MADELEINE LÖFMARCK
Anm. av Ole Hasselbalch: Arbejdsretlige Funktioner. OLE HASSELBALCH. Arbejdsretlige Funktioner. Akad. avh. København 1979. Juristforbundets Forlag. 356 s. Den danska arbetsrätten har begåvats med sin första doktorsavhandling, ett omfångsrikt verk av lic. jur. Ole Hasselbalch betitlat "Arbejdsretlige Funktioner". SvJT 1981 s. 302 Av: Sten Edlund
Anm. av Michael Bogdan: Komparativ rätt. 311MICHAEL BOGDAN. Komparativ rätt. Lund 1978. 106 s. (Skrifter utg. av Juridiska Föreningen i Lund. 26. SvJT 1981 s. 311 Av: Åke Malmström
L'interprétation en droit. L'interprétation en droit. Approche pluridisciplinaire. Publié sous la direction de Michel van de Kerchove. Bruxelles 1978. Facultés universitaires Saint-Louis. 588 s. SvJT 1981 s. 313 Av: S. S.
Författningsspråket än en gång Carl-Axel Weiertz Tingsfiskalen Carl-Axel Weiertz har i SvJT 1980 s. 223 f uttalat sig om det nu anbefallda författningsspråket, varvid han framfört kritiska synpunkter. Den kulan visste tydligen var den tog, ty i SvJT 1980 s. SvJT 1981 s. 314 Av: L. Ålund
Prisdiskriminering — Sverige och USA Thorsten Cars Osannolikt påstående i SvJTI min artikel Några nyttjanderättsregler utanför jordabalken (SvJT 1980 s. 657 ff) anges på s. 662 överst att skiljeklausuler är betydligt vanligare i arrendeavtal än i hyresavtal. SvJT 1981 s. 317 Av: Stig Sohlberg
Jochum Sjöwall †. Jochum Sjöwall †. F. d. justitierådet Jochum Sjöwall avled den 4 februari 1981. Därmed avslutades en för svenska förhållanden unik juristbana. Sjöwall var född den 15 september 1908 i Malmö, tog studenten 1927 vid Norra latin i Stockholm och blev 1931 jur. kand. SvJT 1981 s. 319 Av: Torkel Nordström
Kronofogdemyndigheterna. Hans Schedin att vara sakkunnig i statsrådsberedningen. Industridepartementet. Regeringen har 26 febr. 1981 förordnat ekon. dr Hans Christer Olson att vara dep.råd i industridep:t. Hovrätterna. Regeringen har 26 mars 1981 till hovrättsassessorer förordnat, i Svea hovr. SvJT 1981 s. 320 Av: ??
Mannamånsansvar — mannamån mot den punktlige betalaren? ej är förfallen, betala med annat än sedvanliga betalningsmedel eller överlämna säkerhet som inte var betingad vid skuldens tillkomst eller genom att vidta annan sådan åtgärd, om åtgärden avsevärt förringar andra borgenärers rätt. SvJT 1981 s. 321 Av: MADELEINE LÖFMARCK
Svensk rättspraxis: Fastighetsbildning m. m. Förkortningar:AnlL = anläggningslagen (1973: 1149)BL = byggnadslagen (1947: 385)EVL = lagen (1939: 608) om enskilda vägarExprL = expropriationslagen (1972: 719)FBL = fastighetsbildningslagen (1970: 988)FBLP = lagen (1970: 989) om införande av fastighetsbildningslagenJB = nya jordabalkenJP =... SvJT 1981 s. 334 Av: JOHAN GYLLENSVÄRD
Anm. av E. Holmberg & N. Stjernquist: Grundlagarna m. m. inte gör några prioriteringar mellan skilda utgiftsändamål eller väljer bland olika finansieringsalternativ. SvJT 1981 s. 359 Av: Gunnar Heckscher
Anm. av J. Sundberg: Fr. Eddan t. Eklöf rättssystem jämförs. Visserligen har Zweigert och andra inom ramen för den komparativa rätten sökt klassificera olika rättsfamiljer men i försöken att klassificera olika rättsordningar på grundval av kriterier som t. ex. SvJT 1981 s. 366 Av: Anders Fogelklou
Materiell processledning efter det att förberedelsen avslutats. Under huvudförhandlingen bör advokater och domare ostört kunna koncentrera sin uppmärksamhet på upptagandet av bevisningen och värderingen härav, något som ej blir fallet, om parterna åberopar nya rättsfakta på detta stadium av processen. SvJT 1981 s. 373 Av: Per Olof Ekelöf
Lagstiftningen hösten 1980 Offentlig rättRiksdagen har under hösten 1980 beslutat om ändringar i den nya sekretesslagen, vilken trädde i kraft den 1 januari 1981. Ändringarna innefattar huvudsakligen en anpassning av sekretesslagen till nytillkommen lagstiftning. SvJT 1981 s. 387 Av: Björn Edqvist
Svante Bergströmt. Professorn i civilrätt vid juridiska fakulteten i Uppsala Svante Bergström avled den 6 mars 1981 efter en lång och plågsam sjukdom, som han med stöd av sin maka och sina barn bar med heroisk samling. SvJT 1981 s. 398 Av: Stig Strömholm
Kammarrätterna. Pekka Ilmari Hallberg till ledamot av högsta förvaltningsdomstolen. Förvaltningsrådet Hallberg är född 1944. Han avlade jur.kand.ex. 1967 och jur.lic.ex. 1971. Han blev vicehäradshövding 1972 och disputerade 1978 för jur. SvJT 1981 s. 399 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Gunnar Arfwidsson att vara lagm. i Landskrona tr, s. d. utnämnt rådm. i Gävle tr Bo Frank att vara lagm. i tr, s. d. förordnat rådm. i Umeå tr Svante Bergström att inneha låntidsvik. på tjänsten som lagm. SvJT 1981 s. 400 Av: ??
Om svensk exekutionsbehörighet lex fori tillämpas på förfarandet, i normala "interna" fall skulle tillåta åtgärden. SvJT 1981 s. 401 Av: MICHAEL BOGDAN
The New Lex Mercatoria "formulating agencies". As such may be mentioned the United Nations Commission on International Trade Law (UNCITRAL), the UNIDROIT or the Hague Conference on Private International Law among those which are directly dependent uponstate support. SvJT 1981 s. 427 Av: GUNNAR KARNELL
Organisationernas rättsliga ställning organisation används ofta i juridiskt språkbruk som en sammanfattande benämning på de rättsfigurer som accepteras av rättsordningen som privaträttsliga juridiska personer. SvJT 1981 s. 438 Av: Per Pettersson
Upphovsrätt till byggnadsverk 439SVANTE BERGSTRÖM. . Sthlm 1980. Föreningen Sveriges Praktiserande Arkitekter. 80 s. Den nyligen avlidne professorn vid Uppsala universitet Svante Bergström var en av de stora gestalterna inom den svenska upphovsrätten. SvJT 1981 s. 439 Av: Agne Henry Olsson
Freedom to Publish 440PETER CALVOCORESSI. . Sthlm 1980. Almqvist & Wiksell International. 106 s. Kr. 75,00. International Publishers Association (IPA), som haft P. A. SvJT 1981 s. 440 Av: Gustaf Petrén
Justitia integra — en dyster betraktelseI dunkel medeltid — och i tiden bortom den — hölls ingen klar gräns mellan förvaltning och rättskipning; exekutiv och dömande statsmakt utövades i vad som kan förmodas ha varit ett folkligt huller om buller. SvJT 1981 s. 441 Av: Christer Rune
Uppsägning och avskedande att enligt såväl 11 kap. 1 § LOA som 18 § LAS grund för avskedande kan vara även brott riktat mot annan än arbetsgivaren, att med vidtagande av "åtgärd för att anställa åtal" från offentlig arbetsgivares sida i praktiken torde avses avlåtande av... SvJT 1981 s. 446 Av: Gunnar Timelin
Behandling av tvister karaktär är emellertid ofta sådan att skiljeförfarandet framstår såsom lämpligare än domstolsförfarandet. SvJT 1981 s. 452 Av: Lars Laurin
Kontraktsvård 455 Den 1 september 1979 började en ny lag om vård av narkomaner som begått brott att gälla, en lag som reglerar det treåriga försöket med kontraktsvård vid Ulleråkers sjukhus (SFS 1979: 661 och 662). SvJT 1981 s. 455 Av: Olof Blix
Namns nämnande I SvJT 1980 s. 1 redogjorde pressombudsmannen chefsrådman Thorsten Cars för pressens självsanerande verksamhet. Artikeln lämnade en tankeväckande redovisning av publicitetsreglerna, som uppenbarligen är kloka och genom- @@PAGEBREAK@@ 457tänkta och säkert bör be... SvJT 1981 s. 456 Av: Jan Linders
Replik Den speciella form av publiceringsverksamhet som består i att i juridiska facktidskrifter redovisa rättsfall från våra domstolar ligger otvivelaktigt utanför det område som de inom pressens organisationer utarbetade etiska reglerna tar sikte på. SvJT 1981 s. 458 Av: Anders Knutsson
Staffan Westerlund och rättssäkerheten rättssäkerhet= ett gruppintresse värt att skydda. Detta är enligt min mening en mycket olämplig definition. Rättssäkerhet förknippas enligt vanligt språkbruk nästan undantagslöst med individer och inte med grupper. SvJT 1981 s. 459 Av: Mats Mattsson
Grundlagsskyddet för den kroppsliga integriteten — en replik 462Grundlagsskyddet för den kroppsliga integriteten — en replik Under 1970-talet har grundlagsskyddet för de medborgerliga fri- och rättigheterna byggts ut i olika etapper utan att detta har blivit föremål för någon omfattande diskussion i den juridiska litteraturen. SvJT 1981 s. 462 Av: Göran Regner
Replik om återkrav av bostadsbidrag Jan Sandström I SvJT 1980 s. 645 har Bengt Lion tecknat några reflektioner kring problemet angående återkrav av obehörigen uppburna bostadsbidrag. Lion utgår från att beskedet om återkrav inte utgör exekutionstitel. SvJT 1981 s. 463 Av: G. A. Westman
Rättssystemet i Pakistan ProcessrättDen islamiska väckelsen i Pakistan är icke endast en religiös rörelse utan innehåller även en stor portion nationalism. SvJT 1981 s. 465 Av: Pontus F. Järborg
Frihetsskydd i England Judges' RulesEn vördad domare, Lord Kevlin, säger att engelsmannen hyser motvilja mot fixa lagparagrafer och föredrar en viss flexibilitet i rättstillämpningen, grundad på beprövad sedvana, common law, medborgarnas sunda omdöme, common sense, och ärligt spel, fair play2. SvJT 1981 s. 471 Av: Lars Bennich
Norsk juridisk litteratur privatretten kan først nevnes en nyutgave på det arve- og skifterettslige felt, Peter Lødrup: "Materiell skifterett" (6. utg., 1979, 270 s.). SvJT 1981 s. 480 Av: Tore Sandvik
Internasjonale organisasjoner medlemslandene skulle være ansvarlige. De vesteuropeiske land motsatte seg dette sterkt, men da Sovjetsamveldet og USA senere inngikk et kompromiss om at både organisasjonen og medlemslandene skulle være ansvarlige, ble de vesteuropeiske land nødt til å bøye seg og godta... SvJT 1981 s. 484 Av: Finn Seyersled
Helsingfors universitet Queen's Counsel inte får advocera ensam i domstolarna utan måste vara åtföljd av en Junior (s. 63). Denna regel gäller inte längre. Sedan den 1 oktober 1977 får en Queen's Counsel uppträda ensam. SvJT 1981 s. 486 Av: P. L-m
Stephan Hurwitz + Gunnar Aasland er utnevnt till dommer i Norges Høyesterett. Gunnar Aasland er født i 1936, tok juridisk embetseksamen i 1961 og var frem til 1967 — avbrutt av en tid som dommerfullmektig — stipendiat ved Det juridiske fakultet ved Universitetet i Oslo. SvJT 1981 s. 487 Av: A Bx.
Hilding Anton Evald Ljunggren Gösta Ringius avled 25 okt 1980. Han var född 25 juni 1910 i Ljungskile, Göteborgs och Bohus län, avlade stud. ex. 1929 och jur. kand. ex. 1933 i Lund. Efter tingstjänstgöring började han arbeta inom fångvården och tjänstgjorde bl. a. SvJT 1981 s. 489 Av: ??
Gösta Thor Adolf Widell 490 NotiserPer Gösta Hanning avled 24 nov. 1980. Han var född 21 okt. 1906 i Stockholm, avlade stud. ex. 1926 och jur. kand. ex. i Stockholm 1932. Efter tingstjänstgöring och tjänstgöring bl. a. SvJT 1981 s. 490 Av: ??
Sten Theodor Stensson Ankarcrona Notiser 491Curt Allan Rudolf Littorin avled 17 jan. 1981. Han var född 13 aug. 1925 i Stockholm, avlade stud. ex. 1944 och jur. kand. ex. 1952 i Stockholm. Efter tingstjänstgöring ägnade han sig åt advokatverksamhet i Stockholm och blev ledamot av samfundet 1959. SvJT 1981 s. 491 Av: ??
Carl Wilhelm Rydbeck 492 NotiserHerman Theodor Baagøe avled 29 mars 1981. Han var född 8 juli 1895 i Virke, Malmöhus län, avlade stud. ex. 1914 och jur. kand. ex. 1919 i Lund. Efter tingstjänstgöring började han i Göteborgs rådhusrätt där han blev assessor 1931. SvJT 1981 s. 492 Av: ??
Försvararkollegiet i Göteborg Notiser 493Det är sannolikt ingen överdrift att påstå att planer funnits i decennier på att i Göteborg bilda en sammanslutning av försvarsadvokater. SvJT 1981 s. 493 Av: Anders Ljung
Enköpings rättscentrum invigt Lokalförhållandena för Enköpings polisdistrikt var länge mycket otillfredsställande. Frågan tycktes ej kunna få någon godtagbar lösning. SvJT 1981 s. 494 Av: E. Ö.
Nordisk förening för rättskipning Den 13 och 14 mars 1981 träffades de akademiska lärarna i processrätt vid de nordiska universiteten i Köpenhamn. SvJT 1981 s. 495 Av: Per Olof Ekelöf
Universiteten Peter Westerlind att fr. o.m. 1 juli 1981 vara ordf. på avd. i högsta domstolen. Justitiekanslern. Regeringen har 30 april 1981 förordnat ass. i Svea hovr. Harald Dryselius att vara byråchef hos justitiekanslern. Kammarrätterna. Regeringen har 7 maj 1981 utnämnt ass. i hovr. SvJT 1981 s. 496 Av: ??
Harry Guldberg På sin 90-årsdag den 21 oktober 1980 tog emot oss sittande i sin stol, den med hög, rak rygg. Hans syn var försvagad, hans hörsel var nedsatt och han föreföll allmänt bräcklig. SvJT 1981 s. 498 Av: Sten Rudholm
Obeståndsbegreppet "Zahlungsunfähigkeit" torde ("dürfte") föreligga också när gäldenären "entzieht ... die Zahlungsmittel dem Gläubigerzugriff, zB durch Verbringen ins Ausland". SvJT 1981 s. 500 Av: MICHAEL BOGDAN
Svensk rättspraxis: Skadestånd 1.1 Principalansvar. Genom SkL löstes ett av de väsentliga problemen rörande arbetsgivares ansvar för anställdas vållande: han svarar numera för alla sina anställda, inte bara för arbetsledningen. SvJT 1981 s. 519 Av: BERTIL BENGTSSON
Studier i sakrätt. äganderätten till egendom hos kommissionärsbolag och legotillverkare. Här diskuteras bl. a. SvJT 1981 s. 538 Av: Hans Forsell
Hemligt?; Sekretesslagen. 544SIGVARD HOLSTAD & GUNNEL NORELL. Hemligt? Vägledning till den nya sekretesslagen. Publica. Liber Förlag. Helsingborg 1980. 156 s.HANS CORELL, OLOF EGERSTEDT, SIGURD HEUMAN & GÖRAN REGNER. Sekretesslagen. 1980 års lagstiftning med kommentarer. Norstedts. Lund 1980. 439 s. SvJT 1981 s. 544 Av: Ulf Lundvik
Partsombuds redbarhet Något om partsombuds redbarhet och tystnadsplikt När parts talan inför domstol föres genom ombud, måste parten regelmässigt ha rätt att förvänta sig, att ombudet kommer att utföra denna talan på ett icke blott tekniskt riktigt utan även och främst i allo redbart sätt. SvJT 1981 s. 545 Av: Carl Patric Ossbahr
Tid för meddelande av skiljedom avgjorts, får klagan inte föras, SkmL 26 § 3 st. SvJT 1981 s. 548 Av: Gösta Wilkens
Tomträttens dilemma Med tomträtt menar vi i Sverige det rättsinstitut som innebär att kommunerna och vissa stiftelser hyr ut sin egen mark under obestämd tid. SvJT 1981 s. 550 Av: Anders Brundin
Individualprevention ./. allmänprevention än en gång Sten Heckscher har haft vänligheten att i SvJT 1981 s. 143 uppmärksamma mitt inlägg 1980 s. 568 under rubriken " ./. allmänprevention". SvJT 1981 s. 552 Av: Bengt Westerling
Polisens befogenheter sedvanerättsliga begränsningar av de medborgerliga fri- och rättigheterna inte kunde förekomma efter utgången av år 1974. Detta var ett huvudskäl till att det i propositionen lades fram ett förslag till en "lag om offentliga funktionärers tystnadsplikt". SvJT 1981 s. 554 Av: Johan Munck
Bankomatmissbruk olovlighet" som det intressanta problemet. I själva verket är det tvärtom så att HovR:n enbart tagit upp det första rekvisitet vid stöldbrott, tillgreppsrekvisitet, och ansett redan detta brista. SvJT 1981 s. 558 Av: Anders Hedström
Återkrav av bostadsbidrag Replik om återkrav av bostadsbidragI SvJT 1980 s. 645 har Bengt Lion tecknat några reflektioner kring problemet angående återkrav av obehörigen uppburna bostadsbidrag. Lion utgår från att beskedet om återkrav inte utgör exekutionstitel. SvJT 1981 s. 559 Av: G. A. Westman
Nordiskt och internationellt Forarbeider: Rådsegn frå Sivillovbokutvalet "Om pant" avgitt i juni 1970, Odelstingsproposisjon nr 39 (1977-78) og Innstilling til Odelstinget nr 19 (1979-80)Ved lov 8 februar 1980 nr 2 ble det vedtatt en ny alminnelig lov om pant (panteloven). SvJT 1981 s. 561 Av: Erik Keiserud
Commission Internationale de 1'Etat Civil Nordiskt och internationellt 573Commission Internationale de 1'Etat Civil Internationella civilståndskommissionen (CIEC) hade sin årliga generalförsamling, den 32:a i ordningen, denna gång på tysk inbjudan, i München den 2-6 september 1980. SvJT 1981 s. 573 Av: Stig Hiljding
Länsrätterna. Tomas Stahre att vara byråchef vid verket samt27 maj 1981 förordnat generaldir. och chefen för domstolsverket Mats Börjesson att fortfarande t. o. m. 30 juni 1987 vara generaldir. och chef för verket. Högsta domstolen. Regeringen har27 maj 1981 förordnat ass. i Svea hovr. SvJT 1981 s. 575 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Hans Gullberg att vara hyresråd i hyresnämnden i Sthlm, tillika chef för nämndens kansli. Polisväsendet. Regeringen har 14 maj 1981 förordnat polisint. i Katrineholms dt. Pärolov Jacobson att vara polismästare i dt. SvJT 1981 s. 576 Av: ??
Generalklausuler i lagstiftningen 1 Av riksdagsledamoten, förutvarande statsrådet Enligt äldre rätt gällde så gott som undantagslöst regeln att en utfästelse var bindande, om den hade tillkommit i laga form och utan vad man brukar kalla viljefel. SvJT 1981 s. 577 Av: HÅKAN WINBERG
Orden eller frihet problemstilling som ligger til grunn for den etablerte rettslige regulering av samlivet mellom kvinne og mann. Videre skal jeg antyde noen av de konsekvenser denne problemstilling har. SvJT 1981 s. 586 Av: HELGE J. THUE
Svensk rättspraxis: Vattenrätt m.m. 2 kap.2 §. Större vattenkraft- eller vattenregleringsföretag medför ju ofta menliga verkningar på växt- och djurlivet och i övrigt på miljön. Sådana skadeverkningar kan reduceras genom att viss minimitappning föreskrivs. SvJT 1981 s. 602 Av: PER BERGSTEN
Gammalt straffsystem Vid val av påföljd skall rätten, med iakttagande av vad som kräves för att upprätthålla allmän laglydnad, fästa särskilt avseende vid att påföljden skall vara ägnad att främja den dömdes anpassning i samhället. (1 kap. SvJT 1981 s. 608 Av: Bo Svensson
Språket i rättsfallsreferat 1. Inledning.Den som undervisar juris studerande och läser deras promemorior och uppsatser, som ofta behandlar rättsfall ur NJA, kan få anledning att fundera över den framställningsteknik som används i rättsfallsreferaten. SvJT 1981 s. 614 Av: Hans Forssell
Utmätningsborgenär och konkursborgenär Om konkurrensen mellan utmätningsborgenär och konkursborgenärI ett rättsfall från förra året förekommer flera intressanta exekutionsrättsliga frågor. En av frågorna rör konkurrensen mellan utmätningsborgenär och konkursborgenär. SvJT 1981 s. 619 Av: Arne Wilhelmsson
Fel i godset 1. Bakgrund och problemI lagrådets yttrande över förslaget till utsökningsbalk1 diskuterades exekutivköparens rättsställning. Av intresse i detta sammanhang är frågan vilka avtalsrättsliga konsekvenser exekutivköpet har. SvJT 1981 s. 624 Av: Björn R. le Grand
Stämpelskatt dels vid tillträdet ett belopp, kontant eller genom övertagande, helt eller delvis, av gäldsansvar, dels vid slutet av ett vart av de följande 12 eller 15 åren ett bestämt belopp. SvJT 1981 s. 628 Av: Lars Lindberg
Mål om underhåll till barn Några funderingar kring mål om underhåll till barn I en av detektivförfattaren Michael Innes' böcker hittar man följande passus: "Domare, tänkte han dystert och byggde på långvarig bekantskap med deras metoder, kan förstås finna utvägar att lägga fram... SvJT 1981 s. 630 Av: B. O. Berggren
Personuppgifter i rättsfall Vi behöver efternamnen för att få vettiga beteckningar på våra rättsfall. Rättsfallen utgör en oskattbar rättskälla som dock inte utnyttjas särskilt intensivt i Sverige. SvJT 1981 s. 632 Av: Ulf Holmbäck
Individualprevention ./. allmänprevention Med anledning av Bengt Westerlings replik i SvJT 1981 s. 552 vill jag göra några korta kommentarer. 1. Det är mig främmande att önska den kriminalpolitiska debatten förbehållen "experter' av det slag som Westerling och jag representerar. SvJT 1981 s. 634 Av: Sten Heckscher
En dom om gäldenärsbrott 635SvJT innehåller i 1981 s. 286 ff en uppsats av docent Madeleine Löfmarck om rekvisitet gäldenär i ansvarsbestämmelser om gäldenärsbrott. Därvid berör förf. bl. a. en dom av Stockholms tingsrätt, avd. 15, den 19 november 1979, DB 538 (s. 292 f). SvJT 1981 s. 635 Av: Rolf Nöteberg
Lagstiftningen i riksdagen våren 1981 Offentlig rätt Under våren har beslutats vissa ändringar i riksdagsordningen och i tilläggsbestämmelser till den. SvJT 1981 s. 636 Av: Björn Edqvist
Till redaktionen insänd litteratur Bruun, Niklas. Kollektivavtal och rättsideologi. Vammala 1979. Förlagsbolaget Juridica. 390 s.Krüger Andersen, Paul. Bjarup, Jes. Carstensen, Vagn. Krag Jespersen, Halfdan. Michelsen, Aage. Nergaard, Jørgen. Godsk Pedersen, Hans Viggo. Rosenmeyer, Kjeld. Øregaard, Niels. Dansk privatret. 3.udg. SvJT 1981 s. 651 Av: ??
Professor i offentlig rätt. Torkel Gregow till justitieråd. Justitierådet Gregow är född i Trelleborg 1935. Han avlade jur. kand. ex i Lund 1958. SvJT 1981 s. 654 Av: ??
Tingsrätterna. Bo Broomé att vara statssekr. i dep:t, 3 sept. 1981 forordnat dep. rådet i justitiedep:t Hans Corell att vara rättschef i dep:t samt s. d. förordnat ass. i hovr. över Skåne och Blekinge Jan Forsström att vara t. f. dep. SvJT 1981 s. 655 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Agneta Sjöberg att vara kammarrättsråd, tillika vice ordf. på avd., i kammarrätten. Länsrätterna. Regeringen har 27 aug. 1981 utnämnt rådm. i lr i Sthlms län Siv Bergman att vara chefsrådm. i lr, s.d. SvJT 1981 s. 656 Av: ??
Marknadsföring av jurister A: Profilerar sig juristerna alltför starkt — och ibland orealistiskt — gentemot samhällsvetenskaperna och den allmänna debatten?Jag skall . . . (säger A, den förste inledaren) . . . utgå ifrån intervjufrågan. SvJT 1981 s. 657 Av: PER OLOF BOLDING
Patentprocess i omvandling Av byråchef I direktiven för den år 1979 tillsatta patentprocessutredningen1 erinras om patentväsendets viktiga funktion när det gäller att främja den tekniska och industriella utvecklingen. SvJT 1981 s. 673 Av: ESKIL PERSSON
Kommunernas användande av förköpslagen 2.1 KommunbegreppetI propositionen sägs att begreppet kommun i förköpslagen (FL) används i samma betydelse som i kommunallagen (1953: 753).1 Departementschefen invände emot markvärdekommitténs förslag att landstingskommun skulle kunna förvärva mark med hjälp av förköpsrätten. SvJT 1981 s. 681 Av: ANN-BRITH EDLUND
Trassatbanks agerande Om trassatbanks agerande beträffande av annan honorerad check under åberopande av att täckning saknas eller att checkkontoinnehavaren försatts i konkurs SvJT 1981 s. 707 Av: Gunnar Timelin
Liechtensteins associationsrättsliga lagstiftning brevlådefirmor. Bakom dem döljer sig en mängd skiftande juridiska konstruktioner. En juridisk person kan antagligen uppträda i flera former i Liechtenstein än i något annat land. SvJT 1981 s. 714 Av: Sven-Eric Nilsson
The Sunday Times Case föreskriven i lag. Man slog fast, att detta begrepp täckte inte bara lagstiftning utan också oskriven lag. Det saknade alltså betydelse att reglerna om "contempt of court" var en skapelse av "common law" och inte av lagstiftning. SvJT 1981 s. 719 Av: Anders Litzén
Straffrättskipning i gången tid Något som även för juristkretsar bör vara av intresse att veta är att en i Linköping bosatt och verksam kulturhistoriker, teol. SvJT 1981 s. 725 Av: Allan Löfgren
Det 29:e nordiska juristmötet Danmark har i professorerna Stephan Hurwitz och Alf Ross förlorat två märkesmän bland jurister, kända och erkända långt utanför Nordens gränser. SvJT 1981 s. 727 Av: OSk
Nordiskt juristpris Johannes Andenæs, Oslo. Priset — Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses pris för rättsvetenskapliga insatser — utgörs av ett diplom samt 50 000 svenska kronor. SvJT 1981 s. 733 Av: OSk
Lagstiftning och rättsvetenskap i Norden efter 1870 Tvärvetenskapligt symposium i Lund 24-25 februari 1981 Kjell Å. ModéerLundDitlev Tamm... SvJT 1981 s. 734 Av: Kjell Å. Modéer Lund Ditlev Tamm Köpenhamn
Tore Alméns minnesfond . Fondens styrelse höll sitt ordinarie årssammanträde den 13 mars 1981. Fondens nettoavkastning utgjorde år 1980 58 939: 05. Tillgångarna uppgick vid 1980 års utgång till 639 518: 19. SvJT 1981 s. 735 Av: H. D-s
Svenska föreningen för industriellt rättsskydd H. D-s Birger Ekebergs fond. Fondens tillgångar uppgick vid utgången av 1978 till 79 024: 86 och vid utgången av 1979 till 84 300:71. Nettoavkastningen från fonden var 19784 824: 90 och 1979 5 275: 85. SvJT 1981 s. 736 Av: ??
Arbetsrättsliga föreningen Notiser 737Svenska föreningen för upphovsrätt sammanträdde under 1979 tre gånger. 20 febr. höll hovrättsass. Agne Henry Olsson, justitiedepartmentet, föredrag om "Några aktuella upphovsrättsliga frågor, särskilt om utövande konstnärers rätt". SvJT 1981 s. 737 Av: ??
Sveriges kommunaljuridiska förening 738 NotiserFöreningen för marknadsrätt inledde verksamhetsåret 1980 med ett särskilt program 6 febr. ordnat av Atlas Copco. Temat var "Current International Trends in the Law of Product Liability" med föredrag av professor Eike von Hippel, Hamburg. SvJT 1981 s. 738 Av: ??
Juridiska föreningen i Uppsala Föreningen Sveriges åklagare höll årsmöte i Stockholm 14 okt. 1980. Styrelsen har under verksamhetsåret sammanträtt två gånger. Styrelsen består från årsmötet av chefsåkl. Olof Hellgren, Eksjö, ordf., kammaråkl. Ulf Norén, Göteborg, v. ordf. SvJT 1981 s. 739 Av: ??
Föreningen yngre jurister vid hovrätten för Västra Sverige Föreningen yngre jurister vid Svea hovrätt höll sitt årsmöte i juni 1980, varvid följande styrelse valdes: Rose Marie Ingvarsson, ordf., Olof Söderström, v. ordf., Göran Schäder, sekr. SvJT 1981 s. 740 Av: ??
Högsta domstolen Sverker Widmark till regeringsråd. Regeringsrådet Widmark är född 1921. Efter jur.kand. ex. 1947 och tingstjänstgöring tjänstgjorde han på advokatbyrå till 1957 då han inträdde i kammarrätten i Stockholm. SvJT 1981 s. 741 Av: ??
Åklagarväsendet Kenneth Sundlöf, Birgitta Ganting, Peter Sjöberg och Claes Jonson, s. d. till e. reg.rättssekr. förordnat t. f. reg.rättssekr:a Lars Göthberg, Gunilla Wahlström Lengquist, Barbro Lundholm, Suzanne Knöös-Björkman och Peter Bruce samt s. SvJT 1981 s. 742 Av: ??
Rättelser Kjell Wernhager att vara polismäst. i Härnösands polisdt. Kronofogdemyndigheterna. Regeringen har 8 okt. 1981 förordnat kronofogdesekr. i Södertälje dt Bodil Björninger-Sjökvist att vara kronofogde i dt, s. d. SvJT 1981 s. 743 Av: ??
