Rätten att påkalla fastighets-reglering Fastighetsbegreppet är av väsentlig betydelse för bedömningen av målet. I FBL finns inte någon definition av begreppet. SvJT 1989 s. 1 Av: TORE LANDAHL.
Om EG:s reglering av paketresor Pubblico Ministero Italiano v. Watson och Belmann, målnr 118/75, [1976] E.C.R. 1185, där EG-domstolen dock undvek att ta ställning till denna fråga; se närmare Bogdan, Free Movement of Tourists within the EEC?, i 11 Journal of World Trade Law 468—475 (1977)). SvJT 1989 s. 15 Av: MICHAEL BOGDAN
Bevisvärdemodellen kontra bevistemamodellen orsakats av vad som hände ute på torget.3 Har vittnet bara fått för sig att det var den tilltalade som utövade misshandeln, har iakttagelsen inget bevisvärde, även om innehållet i iakttagelsen till äventyrs överensstämde med det verkliga händelseförloppet. SvJT 1989 s. 26 Av: PER-OLOF EKELÖF
Aktiebolagsrättens utveckling Aktiebolagets uppkomstAktiebolaget som företagsform förekommer idag i alla någorlunda utvecklade samhällen.1 Företagsformen kännetecknas framförallt av att delägarna inte ansvarar för bolagets skulder med mer än sina insatser, samt att aktierna eller andelarna är överlåtbara. SvJT 1989 s. 39 Av: MARTIN SMICIKLAS
Anm. av Koreografi och upphovsrätt InledningGenom sitt valda disputationsämne, koreografi och upphovsrätt, har Marieanne Alsne inte gjort det särskilt lätt för sig. Ämnet är inte bara ovanligt, utan det ligger därtill i ett svårfångat gränsområde mellan artisträtt och auktorrätt. SvJT 1989 s. 57 Av: Marianne Levin
Anm. av Partsautonomins gränser, skiljedomstols handlande. De praktiska exempel på "partsinstruktioner" som Bolding tillhandahåller, och som även Lindell återger, är vidare inte någon av det slaget som Lindell avser, när han i övrigt driver sin tes om att parterna bör få bestämma över vilken rätt som ska... SvJT 1989 s. 60 Av: Leif Carbell
Ny folkrättslig litteratur Folkrätten varit den första kontakten med folkrättsliga spörsmål. Verket utkom för första gången 1968. Professorn Lars A.E. Hjerner och docenten Ove Bring har nu bearbetat bokens fjärde upplaga. SvJT 1989 s. 67 Av: Kaj Hobér
Några problem vid beskattning av dödsbo med avkomsttagare beräknas för dödsboet, som föranleder tillämpning av handelsbolagsregeln. Det finner sin förklaring i att regeln införts för att förhindra att dödsbodelägarna enbart av skatteskäl underlåter att skifta boet. SvJT 1989 s. 79 Av: Fritjof Lejman
Ett ofullgånget förslag betalningsföreläggandena till kronofogdemyndighet kan motiveras med följande argument: 1) Eftersom det stora flertalet av dessa mål inte innefattar någon verklig tvist är det principiellt lämpligt att föra bort dem från domstolarna. SvJT 1989 s. 82 Av: Karl-Olof Lidin
Hovrätterna. Anders Nordström att vara finansråd i finansdep:t samt 22 dec. 1988 förordnat ass. i kammarrätten i Sthlm Peder André att vara dep.råd i finansdep:t. Jordbruksdepartementet. Regeringen har 12 jan. 1989 förordnat dep. SvJT 1989 s. 87 Av: ??
Kammarrätterna. Bengt Wileke att vara kammarrättsråd, tillika vice ordf. på avd., i kammarrätten, s. d. utnämnt ass. i kammarrätten i Göteborg Mårten Stenberg att vara kammarrättsråd i kammarrätten, 19 jan. 1989 utnämnt kammarrättsrådet, tillika vice ordf. SvJT 1989 s. 88 Av: ??
Ett Europeiskt Ekonomiskt Samarbetsområde (EES) parallellt med färdigställandet av den inre marknaden i EG. SvJT 1989 s. 89 Av: SVEN NORBERG
Civillagstiftning och juridisk debatt 2.1 CivillagshistorienDen gällande nederländska civillagen, Burgerlijk Wetboek (BW) tillkom 1838. Fram till napoleonkrigen hade rättsordningen byggt på en i stora stycken okodifierad romerskrättslig tradition. SvJT 1989 s. 102 Av: Ulf Göranson
Om svensk domstols lagprövning m. m. demokratiuppfattning,1, som har fått göra sig gällande såväl i den politiska debatten som i all lagstiftning. Ett välkänt faktum är att den socialdemokratiska politiken/ideologin i stort sett har dominerat landets utveckling alltsedan 1930-talet. 3. SvJT 1989 s. 115 Av: Göran Lysén
Vår tids största brott? —39-162 Svensk Juristtidning @@PAGEBREAK@@122(eventuellt) brott har begåtts i Sverige och inte om ett brott har begåtts i Sovjetunionen. SvJT 1989 s. 121 Av: James Hurst
Om hovrätts sammansättning i yttrandefrihetsmål För rättegången i yttrandefrihetsmål gäller särskilda regler i tryckfrihetsförordningen och lagen (1949: 164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål. SvJT 1989 s. 130 Av: Lennart Groll
Insolvensbedömningen sannolikhetsbedömning ligger det nära till hands att betrakta den som bevismässig i stället för som av rättsfaktum — subsumtionskaraktär. Subsumtionsmodellen förordas emellertid av bl. a. SvJT 1989 s. 131 Av: Bengt Lindell
Problem vid beivrandet av nationalsocialistiska våldsbrott Auschwitz-processerna och Majdanek- processen. Först måste vi göra klart för oss, vad man menar med nationalsocialistiska våldsbrott. Detta är extra viktigt, eftersom en stor del av dessa brott begicks under andra världskriget och till och med gynnades av detta. SvJT 1989 s. 138 Av: Gerhard Schmidt
Neutraliteten och Österrikes närmande till EG. Rückerl II s. 320 f. Jfr. även Jescheck s. 59. @@PAGEBREAK@@ 147De presenterar också alternativa lösningar på problemet hur Österrike med bibehållen status som neutral stat skall kunna närma sig EG, med eller utan medlemskap. SvJT 1989 s. 146 Av: Ninna Rösiö
Lagstiftningen i riksdagen hösten 1988 regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen (om dessa se SvJT 1988 s. 553 f). Lagstiftningen avser 1. Vissa tekniska frågor beträffande handläggningen av förhandlingsfrågor för arbetstagare hos riksdagen. 2. SvJT 1989 s. 154 Av: Björn Edqvist
Föreningen Sveriges häradshövdingar 80 år. @@PAGEBREAK@@I detta häfte (s. 89—164) har medverkat bl. a. Sven Norberg, rättschef vid EFTA-sekretariatet i GeneveUlf Göranson, docent vid Uppsala universitetGöran Lysén, lektor vid Uppsala universitetJames Hurst, M. A. SvJT 1989 s. 162 Av: Nils Källoff
Vid foten av en areopag. Högsta Domstolen 200 år förbättring av den högsta instansens kompetens och arbetssätt framstår i någon mån som en biprodukt. SvJT 1989 s. 165 Av: Stig Strömholm
Högsta domstolens roll — dagsläget och framtiden Högsta domstolens roll — dagsläget och framtiden av justitieminister Högsta domstolens 200-årsjubileum infaller under en tid då våra domstolar är föremål för en ovanligt intensiv uppmärksamhet, inte bara hos allmänheten och i massmedia utan också inom... SvJT 1989 s. 170 Av: Laila Freivalds
Högsta domstolen — en jubilar i utveckling 1971 års reform domstolskommitténs betänkande (SOU 1969: 41) "Fullföljd av talan m.m.", prop. 1971: 45 och JuU 1971: 7, ang. 1981 års reform departementspromemorian (DsJu 1980: 12) "Högsta domstolens och regeringsrättens arbetsformer", prop. SvJT 1989 s. 178 Av: Olof Höglund
Ledamöter i Högsta domstolen Eberhard Quensel, f. 1855 (son av 92), rev. sekr., expeditionschef justitiedep., jr 1902 —25, d. 1946 (SvJT 1946 s. 632 och 1959 s. 283; se även dottern Alice Quensel. Äldsta dotter, Wahlström & Widstrand 1958, och sonen Nils Quensel Minnesbilder, Norstedts 1973).149 (105). SvJT 1989 s. 197 Av: Lars K. Beckman
Högsta domstolens dispensprövning inte kommer att beviljas med hänsyn till målets karaktär). Det är annars inte vanligt att beslut av så ingripande slag meddelas utan att några skäl anförs för utgången. SvJT 1989 s. 206 Av: Bertil Bengtsson
Några rättsfall om intressekollision tålas med hänsyn till förhållandena på orten eller till dess allmänna förekomst under jämförliga förhållanden (1 § 3 st. miljöskadelagen). Exemplen skulle kunna mångfaldigas. SvJT 1989 s. 225 Av: Erland Conradi
Minnen från ett halvsekel i HD av f. expeditionsförmannen År 1975 gick Nils Jacobsson i pension från tjänsten som expeditionsförman i Högsta domstolen (se härom SvJT 1975 s. 502). Han kunde då se tillbaka på ett mer än halvsekellångt yrkesliv i domstolens tjänst. SvJT 1989 s. 235 Av: Nils Jacobsson
Två sekler med Högsta domstolen trängaste förstånd, och aldrig sträckas utöfver hvad de i... SvJT 1989 s. 245 Av: Stig Jägerskiöld*
Dagligt liv i Bondeska palatset av justitierådet HD har sin verksamhet förlagd till två byggnader på ömse sidor om Riddarhustorget i Stockholm. Bondeska palatset innehåller sessionssalar och sammanträdesrum för domstolens tre avdelningar. SvJT 1989 s. 272 Av: Anders Knutsson
Högsta domstolen och arbetsrätten klart och oemotsägligt framstod som oriktig. Us. 172). Frågan om resning på grund av uppenbart lagstridig rättstillämpning berördes också under förarbetena till 1971 års ändringar i rättegångsbalken om fullföljd till Högsta domstolen. SvJT 1989 s. 291 Av: Johan Lind
Advokater i Högsta domstolen Stig Strömholm, professor vid Uppsala universitetLaila Freivalds, justitieministerOlof Höglund, Högsta domstolens ordförandeLars K. Beckman, justitierådBertil Bengtsson, justitierådErland Conradi, f. d. justitierådNils Jacobsson, f. SvJT 1989 s. 307 Av: Lars Rahmn
Några problem med anknytning till 1987 års familjerättsreform 2.1 Allmänt om reglerna i 3 kap. ABI 3 kap. ÄB finns bestämmelser om efterlevande makes arvsrätt och om fördelning av kvarlåtenskapen vid en efterlevande makes död. Betydelsefulla ändringar gjordes i kapitlet vid äktenskapsbalksreformen. SvJT 1989 s. 321 Av: Anders Eriksson
Vad händer om kommuns skadeståndsansvar skärps? av förbundsjuristen ANNIKA GUSTAFSSON ochdirektören CURT RIBERDAHL. BakgrundJustitierådet Bertil Bengtsson har i en intresseväckande artikel i SvJT 1988 s. SvJT 1989 s. 336 Av: Annika Gustafsson, Curt Riberdahl
Något om säkerhetsrätter och mervärdeskatt hela köpeskillingen, inkl. mervärdeskatt, om detta behövs för att täcka hans fordran? På grund av panthavarens kvittningsmöjlighet blir frågan särskilt aktuell, då pantsättaren försatts i konkurs. SvJT 1989 s. 344 Av: Gertrud Lennander
Ersättning för ideell skada — ett internationellt perspektiv* närmevärden. Ser man det så är det också naturligt att nivån för full ersättning enligt skadeståndsrätten kan variera från land till land.4. En annan terminologisk fråga är skillnaden mellan ekonomiskt och ideellt skadestånd. SvJT 1989 s. 356 Av: Carl Martin Roos
Anm. av Lotti Rydberg: Domarkarriären 1. InledningSamtidigt som domarkarriären diskuteras med anledning av ett statligt utredningsförslag (betänkandet, SOU 1988: 53, Domarbanan) har verksamheten belysts i ett arbete för juris licentiatexamen som nyligen har publicerats inom ramen för ett projekt vid Stockholms universitet... SvJT 1989 s. 365 Av: Krister Thelin
Anm. av Rätt och rättskipning NJA 1978 s. 452. Där fick, som Thelin uttrycker det, legalitetsprincipen vika för hänsyn till skatteförvaltningens bekymmer. SvJT 1989 s. 370 Av: Axel Adlercreutz
Anm. av H.-H. Vogel: Juridiska översättningar. "part of which need not necessarily be in a serious vein".1 En hel del har också blivit skrivet i detta ämne, såväl på allvar som ironiskt. SvJT 1989 s. 373 Av: Michael Bogdan
Anm. av Arbetshandikappad — med rätt till arbete? ANN NUMHAUSER-HENNING. Arbetshandikappad — med rätt till arbete? Stockholm 1988. 140 s. Författaren är docent i civilrätt i Lund och har tidigare gett ut avhandlingen Tidsbegränsad anställning. En studie av anställningsformsregleringen och dess funktioner (anmälan i SvJt 1986 s. SvJT 1989 s. 374 Av: Håkan Lavén
Befälhavarskap på nöjesbåtar Ett aktuellt rättsfallSvea hovrätts dom XV DB 87 i mål B 1759/88 handlar om en yngling som lånat sin mors utombordare — 50 hkr, 5 m och 800 kg — för en tur med en kamrat. Färden slutade på ett timmersläp, där båten kapsejsade. SvJT 1989 s. 377 Av: Hugo Tiberg
Samernas rätt till land och vatten Samerna har länge fört en kulturkamp och en rättskamp, vilket egentligen är samma sak, eftersom samverkan med land och vatten är oskiljaktig från samekulturen. Finns det ej någon bas av rätt till land och vatten, så finns det ej heller någon samekultur i Norden. SvJT 1989 s. 389 Av: Tomas Cramér
Reglering av franchiseavtal inom EG Rom-fördragets art 85 förbjuder som bekant alla avtal som anses ägnade att påverka handeln mellan medlemsstaterna i sådan riktning att konkurrensen mellan företag minskas. Sådana avtal är i sig förbjudna utan att det konkret behöver påvisas någon negativ verkan. SvJT 1989 s. 395 Av: Stig Sohlberg
Svenska Föreningen för Miljörätt har bildats C. R. Föreningen skall vara politiskt obunden och ha till ändamål att främja kunskapen om och intresset för svensk miljörätt samt bevaka internationella frågor inom rättsområdet. Enligt de samtidigt antagna stadgarna skall föreningens verksamhet bedrivas bl. a. SvJT 1989 s. 399 Av: ??
Neutralitet, solidaritet, disponibilitet inte liktydig med isolationism. Vi vill inte undandraga oss det internationella ansvar vi kan ha. Tvärtom känner vi i ständigt ökad grad vår solidaritet med andra länder i det gemensamma arbetet för fred och välstånd i världen. SvJT 1989 s. 401 Av: Rolf H. Lindholm
Domare och lagmotiv Strömholm:, Rätt, Rättskällor och Rättstillämpning, 2 uppl s. 320.3 För en tämligen ingående redogörelse för lagförarbetenas historia, se Jacob W F Sundberg, Fr Eddan t Ekelöf, 1978, s. 142 ff. @@PAGEBREAK@@408generellt om rättskälle- och metodfrågor. SvJT 1989 s. 407 Av: Percy Bratt, Hugo Tiberg
Värdepappersmarknadens internationalisering securities? Finns det mot bakgrund av värdepappersmarknadens internationalisering anledning att se över definitionen av fondpapper i den svenska lagstiftningen? Vad som åsyftas med fondpapper torde vara svenska aktier och värdepapper. SvJT 1989 s. 426 Av: Kaj Hobér
Anm. av Bert Lehrberg: Förutsättningsläran PresentationFörutsättningsläran (FL) är en dogmkonstruktion som ägnats betydande intresse i nordisk — dock icke i finsk — rättsvetenskaplig litteratur. Det förefaller likväl som om luften i någon mån skulle ha gått ur läran under senare tid. SvJT 1989 s. 451 Av: Thomas Wilhelmsson
Anm. av Ch. Albemark, Kundkreditförsäkring, 460CHRISTER ALBEMARK, Kundkreditförsäkring, Stockholm 1988 Christer Albemarks doktorsavhandling "Kreditförsäkring" har tillkommit inom ramen för försäkringsrättsliga forskningsprojekt vid juridiska fakulteten vid Stockholms universitet. SvJT 1989 s. 460 Av: Lars Gorton
Anm. av Stefan Lindskog, Särskild granskning enligt ABL 1. AllmäntAktieägare kan, enligt 10 kap 14 § ABL, väcka förslag om särskild granskning av bolagets räkenskaper och förvaltning under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i bolaget. SvJT 1989 s. 463 Av: Krister Moberg
Anm. av K. Åström, Socialtjänstlagstiftningen i politik och förvaltning. Avhandlingens syfteFörfattaren skriver att syftet med studien är att bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för lagstiftningens roll och betydelse vid genomförandet av politiska beslut. Exemplet Greta Pettersson som redovisades inledningsvis belyser denna problematik, menar han. SvJT 1989 s. 467 Av: Anna Hollander
Förmögenhetsforum och beviskravet vid kvarstad BakgrundEn svensk medborgare bosatt i utlandet, Göran D, gick åren 1981 och 1982 i borgen för två lån på vardera 1 miljon amerikanska dollar som ett amerikanskt företag upptog hos en engelsk bank, sedermera Arbuthnot Latham Bank Limited (banken). SvJT 1989 s. 472 Av: Giovanni Gozzo
Folkrättsrådgivare i försvaret, m. m. 1. Inledning Sedan en tid finns det inom det svenska försvaret särskilda s. k. folkrättsrådgivare, såväl i freds- som i krigsbefattningar. Reformen är en följd av att Sverige tillträtt vissa tilläggsprotokoll till Genève-konventionerna från 1949. SvJT 1989 s. 481 Av: Krister Thelin
Micha Markendag in memoriam F. d. universitetslektorn i rättskunskap vid universitetet i Lund Micha Markendag avled den 14 maj 1989 i en ålder av 78 år. Son av en sjökapten hade Micha Markendag sina rötter i Viken i nordvästra Skåne, dit han gärna återvände och där han fick sitt sista vilorum. SvJT 1989 s. 488 Av: Tore Strömberg
Högsta domstolens 200-årsjubileum Notiser 489Såsom framgår av ett tidigare häfte i denna årgång av SvJT har Högsta domstolen i år kunnat högtidlighålla 200-årsminnet av sin tillkomst. Kungl. SvJT 1989 s. 489 Av: Anders Knutsson
Stipendier för studier i europeisk rätt Europarådet delar årligen ut forskningsstipendier för studier i europeisk rätt. Stipendium kan sökas av den som har avlagt juridisk examen. Stipendier kan ges till enskilda eller till forskarteam. SvJT 1989 s. 490 Av: ??
Anslag för skattevetenskaplig forskning Försäkringsjuridiska föreningen har för 1989 avsatt ett belopp av 40 000 kronor till stipendier för forskning och utbildning inom det försäkringsrättsliga området. SvJT 1989 s. 491 Av: ??
Ny Professor Laila Freivalds utsågs den 4 oktober 1988 till justitieminister. Justitieminister Laila Freivalds är född i Riga, Lettland, 1942. Hon avlade jur.kand. ex. 1970. Efter tingstjänstgöring blev hon fiskal i Svea hovrätt 1974. Hon var tf. SvJT 1989 s. 492 Av: ??
Hovrätterna. Stig Strömholm till rektor för universitetet fr. o. m. den 1 juli 1989 (se om honom i Ss. 740). Justitiedepartementet. Dep. chefen har 11 jan. 1989 förordnat hovr. fisk. Carina Gunnarsson att biträda i dep:t som rättssakkunnig, 2 febr. SvJT 1989 s. 493 Av: ??
Tingsrätterna. Eva Östberg-Anclow att vara kammarrättsråd, tillika vice ordf. på avd. i kammarrätten, s. d. utnämnt rådm. i lr. i Sthlms län Göran Lundvall att vara kammarrättsråd i kammarrätten i Sthlm, s. d. utnämnt reg. rättssekr. SvJT 1989 s. 494 Av: ??
Åklagarväsendet. Bertil Ekholm att vara rådm. i lr. i Kalmar län, 15 dec. utnämnt stiftssekr. vid domkapitlet i Härnösand Bert Wiklund att vara rådm. i lr. i Västernorrlands län, 23 febr. förordnat länsr. ass. i lr. SvJT 1989 s. 495 Av: ??
Svensk rättspraxis: Civil- och straffprocessrätt Rättegången i tvistemål 503Svensk domstols behörighet 503 10: 3 50310: 4 50410: 5 504 35—39-168 Svensk Juristtidning @@PAGEBREAK@@498Fast egendom 50410: 14 50510: 15 50510: 16 505Övrigt 506Allmän domstol eller specialdomstol 506Allmän domstol eller AD Allmän domstol... SvJT 1989 s. 497 Av: Lars Welamson
Europadomstolen och den svenska rättsordningen domstolskontrollen. Det är säkert ingen tillfällighet att Sverige råkat illa ut just på detta område. Orsaken står att finna i en gammal och historiskt betingad skillnad mellan Sverige och nästan alla andra konventionsstater, inklusive våra grannländer Norge och Danmark. SvJT 1989 s. 653 Av: Hans Danelius
Om lagprövning från domstolssynpunkt kan bli en politiskt känslig sak, men den måste inte vara det. Att denna tillspetsade bild dominerar diskussionen beror väl framför allt på två förhållanden, som måste nämnas som en bakgrund. SvJT 1989 s. 671 Av: Bertil Bengtsson
Om kvittning och kommission inte (kurs här) sagt att han får kvitta. Hänsyn måste tas till /kommissionären/."11 Se NJA II 1914 s. 280 y. Jfr. i anslutning därtill Rodhe Handbok i sakrätt 1985 s. 237 f.12 Förarbetena till dessa bestämmelser ger såvitt jag har funnit ingen ledning på den aktuella punkten. SvJT 1989 s. 683 Av: Stefan Lindskog
Rättsfall om domare och lagmotiv * Av jur. kand. PERCY BRATT och professor HUGO TIBERG Tsesisdomen NJA 1983 s. 1Tsesisdomen är märklig i många avseenden och har ur sjörättslig synpunkt utförligt kritiserats i en artikel i Lloyds Maritime Law Quarterly. SvJT 1989 s. 707 Av: Percy Bratt och Hugo Tiberg
Några problem i den nya arvsrätten. 3: 8 ÄB. Betr. betydelsen av motivuttalanden som utgör tolkningsförsök vill jag nämna att jag delar den uppfattning som Torgny Håstad gett till känna i sin nyligen utkomna bok Den nya köprätten s 16 ff — åtminstone i allt väsentligt. SvJT 1989 s. 717 Av: Gösta Walin
Skadeberäkning vid miljöskada kan i vissa fall nå resultat genom att försöka fastställa kostnaden för rent förebyggande åtgärder. Kostnaden för att isolera en bullerstörd byggnad kan beräknas, liksom kostnaden för ett fördyrat underhåll av fastighet i ett luftförorenat område. SvJT 1989 s. 721 Av: Staffan Michelson
Några avtalsrättsliga utblickar Gilmore, The death of contract, Columbus 1974. Atiyah har i sin monumentala "The rise and fall of freedom of contract", Oxford 1979 pekat på och analyserat omständigheter som minskat utrymmet för avtalsfriheten. Han talar därvid bl. a. SvJT 1989 s. 725 Av: Lars Gorton
Lagstiftningen i riksdagen våren 1989 lagen om statligt stöd till politiska partier (SFS 241). Genom ändring i riksdagsordningen har försöksverksamheten med interpellationsdebatter permanentats. Regleringen innebär att antalet inlägg i debatten och tidsåtgången för varje inlägg begränsas. SvJT 1989 s. 734 Av: Björn Edqvist
Nordisk konferens i rättsinformatik den 21—22 september 1989 Helg Seip, liksom hans efterträdare, Georg Apenes, talade om personvärnlagstiftningen i Norge och bl. a. Datatilsynets roll i sammanhanget. Jorma Kuopos från Finland presenterade huvudlinjerna i sin doktorsavhandling "The Rule of Law and Computerized Administration of Taxation". SvJT 1989 s. 745 Av: Erik Mosesson
Vidareutbildningsstipendier avseende utlandsstudier för yngre jurister 746 NotiserKnut och Alice Wallenbergs Stiftelse utlyser härmed för andra gången för ansökan ett program avseende vidareutbildning i utlandet för yngre jurister, både sådana som redan är verksamma i offentlig tjänst och sådana som har för avsikt att från annan verksamhet eller med just... SvJT 1989 s. 746 Av: ??
Stiftelsen Staten och Rätten Hans Danelius, justitierådBertil Bengtsson, justitierådStefan Lindskog, advokat i Göteborg, docent i civilrättPercy Bratt, biträdande jurist i StockholmHugo Tiberg, professor vid Stockholms universitetGösta Walin, f. d. SvJT 1989 s. 747 Av: ??
