Reflektioner över svensk straffrättspolitik då och nu Hur straffsystemet bör utformas och tillämpas är en ständig diskussionsfråga. Medan många andra delar av rättssystemet är relativt trögrörliga kan straffrätten i vissa delar beskrivas som en sorts juridisk färskvara. Det gäller särskilt beträffande vilka påföljder som ska finnas och på vilket sätt de ska tillämpas. Ofta förs den straffrättspolitiska diskussionen som om vi inte hade något att lära av tidigare erfarenheter på området. I den här texten görs en tillbakablick på hur man tidigare har resonerat kring straffrätten. Tankar förs också fram kring vad som kan vara goda utgångspunkter för den reformering av straffrätten som vi nu verkar stå inför. SvJT 2023 s. 857 Av: MARTIN BORGEKE Ladda ner PDF
En förändrad bestämmelse om hets mot folkgrupp Den 21 april 2023 överlämnades betänkandet ”En tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp”.2 Det största förslaget om ändringar i lagtext är en ny formulering av brottet hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken (BrB). Enligt förslaget ska bestämmelsen förtydligas på flera sätt, men också utvidgas genom att den omfattar enskilda. Denna föreslagna förändring innebär att enskilda individer kan få status som målsägande i en brottmålsprocess. Det betyder också att enskilda kan bli berättigade till de särskilda skadestånd som brottsoffer har möjlighet att erhålla. Följande artikel syftar till att behandla de skadeståndsrättsliga följderna av en förändrad bestämmelse om hets mot folkgrupp. Frågan är om den till synes lilla förändringen i BrB kan innebära en öppning för strategiskt skadeståndsprocessande i politiskt syfte. SvJT 2023 s. 888 Av: KAROLINA STENLUND Ladda ner PDF
Natofrågans eventuella Plan B När detta skrivs har varken det turkiska eller ungerska parlamentet godkänt Sveriges Natoansökan. Som ett alternativ till fullvärdigt medlemskap kan en s.k. plan B bli aktuell. Den svenska ansökan har redan godkänts av 28 av Natos medlemmar och tillsammans med Finland skulle de kunna stödja Sverige på nytt — i ett multilateralt avtal som de ingår med Sverige. Vi skulle kunna bli del av en kollektiv försvarsgaranti vid sidan av Natofördraget. Solidaritetsklausulen i EU:s unionsfördrag skulle kunna användas i ett alternativt multilateralt projekt. Men denna multilateralism skulle, i likhet med Natofördraget, bli mellanstatlig och inte, som i EU, överstatlig. Varje regering skulle ta sitt beslut om vilket bistånd till en angripen stat som skulle gälla — inte nödvändigtvis militärt, kanske ekonomiskt eller administrativt. SvJT 2023 s. 900 Av: OVE BRING Ladda ner PDF
Vad är hållbarhetsjuridik? Hållbarhetsjuridik är ett nytt och hastigt framväxande rättsområde. I den här artikeln skisseras en struktur för ämnet. Först beskrivs det systemdynamiska perspektiv på natur, samhälle, ekonomi och affärsverksamhet som behöver intas inom hållbarhetsjuridiken. Efter en redogörelse kring att hållbarhet i grunden är en moralisk fråga med normen om tillbörlig aktsamhet som sin grund redogörs för hållbarhetsjuridikens övergripande struktur och innehåll i form av fem nivåer av regler, från internationella deklarationer och konventioner till kontrakt. Avslutningsvis diskuteras en central fråga, nämligen förenligheten mellan EU-rättens idealbild för hållbar affärsverksamhet och den rådande tolkning av aktiebolagslagen som att företags syfte är att maximera vinsten åt aktieägarna.1 SvJT 2023 s. 907 Av: DAVID FRYDLINGER Ladda ner PDF
Svensk internationell domsrätt enligt EU:s insolvensförordning Artikeln belyser den svenska internationella domsrätten för insolvensförfaranden enligt EU:s insolvensförordning art. 3.1 med fokus på utvecklingen i EU-domstolens praxis de senaste fem åren. Anknytningskriteriet ”platsen för gäldenärens huvudsakliga intressen” kommenteras även mot bakgrund av förordningens uttalade mål att motverka illojal forumshopping. SvJT 2023 s. 928 Av: ANNA WARBERG Ladda ner PDF
Handbok för notarier — en praktisk vägledning Den första tiden som notarie vid en tingsrätt eller förvaltningsrätt kan vara överväldigande. Som nyanställd notarie befinner du dig sannolikt i början av din karriär, utan någon längre erfarenhet av kvalificerat förvärvsarbete. SvJT 2023 s. 944 Av: Simon Jarblad Ladda ner PDF
Handbok för notarier — en praktisk vägledning Som författare till böckerna Notariebrottmål och Notarietvistemål kastade jag mig med stor nyfikenhet över den nya boken Handbok för notarier. Jag hade höga förväntningar och blev inte besviken. Boken är, precis som framgår av undertiteln, en praktisk vägledning. Och som handbok och praktisk vägledning är boken strålande. SvJT 2023 s. 946 Av: Lars Holmgård Ladda ner PDF
Notiser Finns det ett behov av tydligare ramar för konkursförfarandet? — reflektioner från REKON:s utbildningsdag den 23 oktober 2023 På eftermiddagen den 23 oktober närvarade jag när rekonstruktörs- och konkursförvaltarkollegiet (REKON) samlades på Ellery Beach House i Stockholm. SvJT 2023 s. 947 Ladda ner PDF
Jacob W.F. Sundberg till minne Professor Jacob W.F. Sundberg gick ur tiden den 27 juli 2023. Arvet efter hans insatser i syfte att skapa förståelse för Europakonventionen och stärka respekten för individuella fri- och rättigheter lever dock i högsta grad vidare. SvJT 2023 s. 949 Av: Clarence Crafoord Ladda ner PDF
Personalnotiser Helena Josefsson, Cecilia Henning, Christofer Gatenheim och Ann Larsson att vara hovrättsråd i Hovrätten för Västra Sverige (2023-10-12), Sven Gudmundsson och Adam... SvJT 2023 s. 953 Ladda ner PDF
