Svensk Juristtidning och de finska krigsbarnen — en historisk återblick Den 30 november 1939 inleddes vinterkriget i Finland med att Sovjetunionen fällde bomber över Helsingfors och andra städer och överskred Finlands östgräns med marktrupper. Sympatin för Finlands sak ledde i Sverige till hjälpinsatser av skilda slag. Centrala Finlandshjälpen hade en koordinerande funktion för flera av dessa insatser, bl.a. för mottagandet i svenska hem av barn som evakuerats från Finland. Mindre känt är att Svensk Juristtidning (SvJT) genom sin redaktion aktivt medverkade till att barn i juristfamiljer i Finland kunde beredas plats i svenska juristhem. I början av december 1939 publicerade SvJT:s redaktion följande upprop: SvJT 2016 s. 349 Av: Hans Danelius Ladda ner PDF
Negativ ränta — avtalstolkning i ränteunderlandet I denna artikel behandlas frågan om hur negativ ränta ska hanteras ur ett avtalsrättsligt perspektiv. Frågan har uppstått på grund av det rådande exceptionellt låga räntemarknadsläget. Den senare tidens utveckling på räntemarknaden, som medfört att referensräntan och olika marknadsräntor noterats negativt, ställer etablerade föreställningar om lån- och räntemarknaden på sin spets. SvJT 2016 s. 359 Av: Elisabeth Ahlinder Ladda ner PDF
Oskäliga avtalsvillkor som otillbörlig marknadsföring Individuellt förhandlade avtal har på många områden ersatts av på förhand formulerade avtal. Sådana standardavtal rationaliserar hanteringen av ett stort antal avtal, förskjuter affärsriskerna till användarens förmån och kan på det sättet leda till kostnadsbesparingar. Däremot kan användningen av villkor i standardavtal som är oskäliga i lagens mening innebära en otillbörlig konkurrensfördel. Därför undersöker den här artikeln huruvida oskäliga avtalsvillkor är att anse som en otillbörlig affärsmetod och om enskilda näringsidkare med hjälp av marknadsföringslagen är berättigade att väcka talan mot en konkurrents oskäliga avtalsvillkor. SvJT 2016 s. 383 Av: Hajo Michael Holtz Ladda ner PDF
Social adekvans i straffrättsdogmatiken I artikeln undersöks vilken funktion begreppet ”social adekvans” fyller i den svenska straffrätten. Diskussionen tar sin utgångspunkt i hur begreppet har använts i doktrinen och i viss mån i rättspraxis. Begreppet sätts in i ett sammanhang genom att dess ursprung i tysk doktrin uppmärksammas, och en jämförelse görs mellan den svenska och den tyska doktrinen. Författaren argumenterar för att diskussionen om social adekvans kan föras framåt genom att distinktionen mellan en vid och en snäv begreppslig betydelse för social adekvans uppmärksammas. SvJT 2016 s. 399 Av: Erik Svensson Ladda ner PDF
Bokföringsbrott vid senareläggning av bokföring Utrymmet för senareläggning av bokföring har ökat genom ändringar i bokföringslagen och god redovisningssed, särskilt genom ett av Bokföringsnämnden framtaget nytt allmänt råd om bokföring med tillhörande vägledning. Ett företag får så länge rörelsen håller sig inom vissa gränsvärden vänta med att bokföra. Det kan för ett litet företag innebära att det räcker att bokföra vid ett tillfälle efter utgången av räkenskapsåret. I denna artikel diskuteras om och hur ändringarna i bokföringslagen och god redovisningssed påverkar vad som faller under det straffbara området för bokföringsbrott vid senareläggning av bokföring. SvJT 2016 s. 417 Av: Henric Fagher Ladda ner PDF
Personalnotiser Ylva Johansson att vara kammarrättspresident i Kammarrätten i Sundsvall. Ylva Johansson är sedan år 2000 lagman i Förvaltningsrätten i Härnösand. Under åren 2003–2009 var hon också lagman i Ångermanlands tingsrätt. SvJT 2016 s. 429 Ladda ner PDF