ÅTALSPRESKRIPTION VID BROTT MOT FONDSTÄMPELFÖRORDNINGEN. Svensk Juristtidning 1933. @@PAGEBREAK@@2.delicta continua, brottslingen slutat att vidmakthålla den brottsliga situationen, är det riktiga.1 Däremot framkom ett förslag till legal lösning av detta spörsmål i strafflagskommissionens förslag år 1923. I 13 kap. SvJT 1933 s. 1 Av: FOLKE WETTER
ÄRO SKILJEMÄN VID SITT AVGÖRANDE BUNDNA AV DEN MATERIELLA RÄTTEN? Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@18 NILS DILLEN.bunden av den materiella rätten,1 och man torde kunna beteckna denna uppfattning såsom den i das gemeine Recht härskande. SvJT 1933 s. 15 Av: NILS DILLÉN
Berättelser om interneringsnämndens verksamhet åren 1930 och 1931. förvaring tillstyrkts, ha varit stöld, ibland i förening med annat brott (10), bedrägeri, oredlighetsbrott och förfalskning (3), mordbrand (4), sedlighetsbrott inkl. SvJT 1933 s. 35 Av: Ragnar Bergendal
Anm. av Grace W. Pailthorpe: Studies in the Psychology of Delinquency. icke imbecilla eller eljest svårt undermåliga (mental defectives och constitutional inferiors).@@PAGEBREAK@@ANM. AV GR. W. PAILTHORPE: PSYCHOLOGY OF DELINQUENCY. 41Med hänsyn till prognosen anser förf. SvJT 1933 s. 40 Av: O. Kinberg
Passivitetsvirkninger. översikt över de rättslägen, där passiviteten enligt hans mening bör tilläggas, resp. i lagstiftning och rättspraxis tillagts betydelse. Denna uppgift kan arbetet sägas fylla ganska väl. SvJT 1933 s. 42 Av: Hjalmar Karlgren
Nordiskt Industriellt Rättsskydd Nordisk tidskrift för patent-, mönster-, firma- och varumärkesrätt samt lagstiftning mot illojal konkurrens. vetenskapliga äganderätten, tillämpad inom industrien. SvJT 1933 s. 47 Av: H. H.
Lov om veksler av 27. mai 1932 med kommentar. F. S—l. C. STUB HOLMBOE. Oslo 1932. Den norske bankforening. XV + 220 s. Inb. kr. 8.00. Høiesterettsadvokat C. Stub Holmboe har vært Norges delegerte ved for 4 — Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@50 LITTERATURNOTISER. SvJT 1933 s. 49 Av: O. F. H.
Lov om chekker av 27. mai 1932 med kommentar. C. STUB HOLMBOE. Oslo. 1932. Den norske bankforening. XVI + 141 s. Inb. kr. 6.00. SvJT 1933 s. 50 Av: O. F. H.
Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Tidsskrift for Rettsvidenskap. Sista häftet för år 1932 inledes med en uppsats av C. W. WESTRUP om »Sammenlignende retsforskning». Efter en historisk överblick av forskningens utveckling på den romerska rättens område ger förf. SvJT 1933 s. 51 Av: T. G—l.
Ugeskrift for Retsvæsen (1932 h. 35—53). Ugeskrift for Retsvæsen (1932 h. 35—53). Innehållet hänför sig väsentligen till de nya författningar som på tre viktiga rättsområden trätt i kraft för ej längesen, nämligen strafflagen, ändringarna i Retsplejeloven samt växel- och checklagarna. SvJT 1933 s. 52 Av: B. W.
Tidskrift, utg. av Juridiska Föreningen i Finland. Juridisk Tidsskrift. I h. 5 märkes en av N. COHN författad utförlig recension av Drachmann Bentzons kommentar till lagen om försäkringsavtal.H. N. H. 5. Häftet inledes med en dödsruna över professorn vid Helsing'ors universitet ILMARI TAWASTSTJERNA. SvJT 1933 s. 53 Av: Hj. kgn
Statsvetenskaplig tidskrift. Defensor legis. Hom »Några särdrag ur den franska advokatverksamheten», speciellt berörande den franske advokatens uppfattning om sina plikter mot domstol, yrkesbröder och klienter. I h. 9 och 10 behandlar JARL L:SON RENWALL några kriminalpsykologska spörsmål. SvJT 1933 s. 54 Av: G. B.
Avbetalningsköpen och brottsligheten. verkliga värde utan på storleken av det pris, säljaren åsatt godset. SvJT 1933 s. 55 Av: K. G. A. Sandström
God tro hos aktiebolag, ond hos styrelseledamot. hele styret» måste vara i god tro, men att undantag därifrån är att göra för det fall att den ondtroende styrelseledamoten uppträder som motpart till bolaget. SvJT 1933 s. 61 Av: Håkan Nial
Fattigvårdsstyrelse saklegitimerad? 66. Enligt 62 § 2 st. fattigvårdslagen äger fattigvårdsstyrelse rätt att omhändertaga egendom, som tillhör till stadigvarande försörjning mottagen person, och därav bereda sig ersättning för fattigvård, som lämnats eller kommer att lämnas vederbörande. SvJT 1933 s. 66 Av: Curt Ekdahl
Fråga om fri rättegång för kärandepart i bilmål. I 5:te häftet av SvJT för 1932 (s. 475) har jur. kand. ALBERT HANSSON under ovanstående rubrik behandlat en intressant fråga angående tillämpning av lagen om fri rättegång. SvJT 1933 s. 68 Av: Thorwald Bergquist
Några fall från dagsbotssystemets tillämpning. 70. En åklagare och en domstol måste stundomsäga sig, att den person, som tilltalas och dömes, icke är den verkligt brottslige utan att det är en annan, som egentligen är den skyldige. Särskilt ofta har detta ju varit fallet vid tryckfrihetsbrott. SvJT 1933 s. 70 Av: E. Thomasson
Norsk lovgivning i 1932. riksretten. Denne domstol er eneste instans i saker som Odelstinget anlegger mot statsrådets, Høiesteretts og Stortingets medlemmer for straffbart forhold de som sådanne måtte ha gjort sig skyldig i. Riksretten består av Lagtingets og Høiesteretts faste medlemmer. SvJT 1933 s. 71 Av: Ole F. Harbek
De politiska nödförordningarna i Tyskland. På grund av allmänt kända inrikespolitiska förhållanden har den normala formen för lagstiftning inom Tyska Riket sedan länge icke tillämpats. I stället har rikspresidenten med stöd av 48 art. SvJT 1933 s. 73 Av: G. B.
Särskild skatt på konkursförvaltares arvoden. E. L. I Tjeckoslovakien gäller enligt en konkursordning av år 1931, att konkursförvaltaren har att av det honom tillkommande arvodet avstå intill fem procent till förmån för fattig, övergiven och värnlös ungdom. SvJT 1933 s. 74 Av: E. L.
Några nya lagar mot illojal konkurrens. Tysk juriststämma i Tjeckoslovakien. Den sjätte tyska juriststämman kommer att äga rum i Brünn under pingsten (2 — 6 juni) 1933. Bl. a. SvJT 1933 s. 75 Av: Å. v. Z.
Partiella strafflagsreformer. Utpressning, i synnerhet medelst hot att angiva eller eljest yppa brottslig eller på annat sätt förklenlig gärning, som begåtts av den mot vilken utpressningen riktas, är i svensk rätt i allmänhet icke belagd med straff. SvJT 1933 s. 76 Av: ??
Inskrivningsreformens genomförande. I anledning av den nya inskrivningslagstiftningen — lagen d. 3 juni 1932 (SFS nr 169) om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet samt lagen d. SvJT 1933 s. 78 Av: E. A.
Inskrivningsreformen och förlagsinteckningsärendena. Red. har från t. f. förste rådmannen i Kalmar emottagit följande artikel. Av 1 § i lagen d. SvJT 1933 s. 80 Av: Sture Hanson
Den nordiska sjölagstiftningen. E. L. På inbjudan av svenska regeringen hölls d. 10 och d. 11 okt. 1932 i Stockholm en nordisk konferens för dryftande 1 Vad här ovan framhållits om förlagsinteckning kan måhända sägas även om tomträtt. 6 — Svensk Juristtidning 1933. SvJT 1933 s. 81 Av: H. W.
De kungl. kommittéerna. nordiskt samarbete på sjölagstiftningens område (se ovan s. 81); sakkunnig för behandling av frågorna om lämplig fördelning av tjänstgöringen mellan nämndemän vid häradsrätterna samt ändamålsenlig ordning för målens handläggning vid tingen m. m. (se prop. SvJT 1933 s. 82 Av: C. G. B.
Propositioner i lagfrågor till 1933 års riksdag. Fastighetsregisterkommissionen. Enligt kommissionens till K. M:t avgivna berättelse för 1932 utgjorde vid årets slut antalet samhällen, för vilka fastighetsregister såsom för stad skall föras, 114 städer, 42 köpingar och 59 municipalsamhällen. SvJT 1933 s. 85 Av: E. L—e.
Föreningen Svensk Avdelning av International Law Association. Vid ordinarie årssammanträde 1932 utsågos till ledamöter av styrelsen förutvarande ledamöterna konsul Theodor Alpen, försäkringsdirektör Harald Andersson, justitierådet Algot Bagge, presidenten Birger Ekeberg, f. d. SvJT 1933 s. 86 Av: ??
Sveriges Advokatsamfunds årsmöte NOTISER. 87 Svenska Föreningen för industriellt rättsskydd hade ordinarie årsmöte d. 29 april 1932. Därvid höll prof. Gösta Eberstein föredrag över ämnet »Något om namn och firma», och i anslutning därtill utspann sig en diskussion. SvJT 1933 s. 87 Av: ??
Norrköpingsavdelningen av Sveriges Advokatsamfund Sveriges Advokatsamfunds Stockholmsavdelning har under år 1932 hållit fem sammanträden, därvid förutom föreningsärenden förekommit föredrag och diskussioner rörande olika frågor av intresse för advokatverksamheten. SvJT 1933 s. 88 Av: ??
Föreningen mellan ombudsmännen hos Sveriges landshypoteksföreningar Föreningen Sveriges stadsdomare har icke under år 1932 haft något sammanträde med medlemmarna. Styrelsen har under året sammanträtt två gånger i Stockholm och bl. a. SvJT 1933 s. 89 Av: ??
Malmö—Lunds Juristförening Försäkringsjuridiska Föreningen bildades vid konstituerande sammanträde d. 28 okt. 1932, varvid till styrelseledamöter utsågos direktören Gunnar Palme, ordf., avdelningschefen Harry Enell, sekr., direktören f. d. revisionssekreteraren William Hemberg. v. ordf. SvJT 1933 s. 90
Göteborgs Juristklubb Nordvästra Skånes Juristförening har under år 1932 hållit års sammanträde i rådhuset i Hälsingborg d. 29 okt. Föreningen, som bildades d. 9 sept. 1912, firade därvid sitt 20-års jubileum. Ett stort antal jurister från Malmö, Kristianstad, Helsingör m. SvJT 1933 s. 91 Av: ??
Östersunds Juristklubb Västmanlands Juristförening har under år 1932 hållit två sammanträden, d. 16 april och d. 15 okt. Vid förstnämnda sammanträde höll revisionssekreteraren Helge Sjögren ett föredrag, betitlat »En orientering i fastighetsbildningslagen». SvJT 1933 s. 92 Av: ??
Stockholms Högskolas Juridiska förening. Norrbottens Juristförening hade sitt ordinarie sammanträde d. 29 juni 1932, därvid föredrag hölls av häradshövdingen Lennart Almqvist över ämnet »Dagsbotssystemet i praktiken». SvJT 1933 s. 93 Av: ??
Suomalainen Lakimiesten Yhdistys Juridisk Forening i København. I Vinteren 1931 — 32 er der blevet holdt foredrag af advokat D. N. SvJT 1933 s. 94 Av: ??
Omläggning av juridiska professurer. Björling ifrågasatt, om icke den romerska rätten skulle kunna förenas med den juridiska encyklopedien till ett enda examensämne med rättsvetenskapligt allmänbildande karaktär. Endast på denna väg torde man nämligen, enligt prof. SvJT 1933 s. 95 Av: ??
Tätare tingssammanträden i vissa domsagor. under tingsterminerna i Medelpadsöstra domsaga, Skellefteå tingslag och Norra Vedbo härads tingslag slopats. Vissa jämkningar i fråga om tremanstingen hava dessutom vidtagits i anledning av den beslutade inskrivningsreformen. Sålunda bibehållas t. ex. i Askims m. SvJT 1933 s. 96 Av: C. G. B.
Ernst Håkanson †. P. v. S. Ernst Håkanson †. Den 14 dec. 1932 avled f. d. häradshövdingen Ernst Mauritz Håkanson. Född 1859 tjänstgjorde han, efter avslutade universitetsstudier i Lund, först vid Hovrätten över Skåne och Blekinge samt därefter vid Göta hovrätt. SvJT 1933 s. 97 Av: S. S.
Interneringsnämnden. Anders Radhe avled i Uppsala 16 nov. 1932. R. var född i Uddevalla 1865, blev 1885 student i Uppsala samt avlade 1889 hovrättsexamen. Efter fullgjord tingstjänstgöring utnämndes R. till vice häradshövding. Från 1895 tjänstgjorde R. SvJT 1933 s. 99 Av: ??
Häradsrätterna. Gunnar Ramstedt att fr. o. m. d. 1 jan. tills vidare t. o. m. d. 30 juni 1933 vara ordförande i nedre justitierevisionen; s. d. till revisionssekreterare fr. o. m. d. 1 jan. SvJT 1933 s. 100 Av: ??
Doktorspromotion i Uppsala. Folke Löwing, vid Österbygdens vattendomstol vice häradshövdingen Herbert Fagerström, vid Söderbygdens vattendomstol vice häradshövdingen Olof Tillner och vid Västerbygdens vattendomstol jur. kand. Nils Lindberg; d. 23 dec. SvJT 1933 s. 101 Av: ??
Juridiska examina höstterminen 1932. Ivar Agge och jur. kand. Nils Dillèn, ha hos K. M:t anhållit om förlängning av specimenstiden men, då denna anhållan avslagits, återkallat sina ansökningar. SvJT 1933 s. 102 Av: ??
LAGRÅDET har nedannämnda dagar år 1932 avgivit utlåtanden över följande lagförslag. Nov. 5 Förslag till lag om ägofred och lag om säkerhet för utbekommande av viss ersättning enligt lagen om ägofred. Föredragande: Revisionssekreteraren Thor Sjöfors. Dec. SvJT 1933 s. 104
OM UTLÄNDSKA DOMARS RÄTTSKRAFT I SVERIGE. Svensk Jurisltidning 1933.@@PAGEBREAK@@106i fråga om såväl bedömandet av fakta som tillämpningen av den främmande rätt, som till äventyrs bör läggas till grund för det svenska avgörandet, kan och bör tagas viss hänsyn till den föregående rättegången och domen. SvJT 1933 s. 105 Av: ÖSTEN UNDÉN.
SAMFUNDSNYTTEPRINCIPPET kvantitativ Maximering af den gennem forskellige tænkelige Løsninger bevirkede Behovstilfredsstillelse. SvJT 1933 s. 115 Av: ALF ROSS.
BEAKTANDET AV SAMHÄLLSNYTTAN INOM JURIDIKEN. ETT GENMÄLE. uppenbara orimlighet, att Ross fullföljer sådana syften, att han icke kan hejdas genom överbevisning om falskheten ursaklig synpunkt i sitt angrepp. Emellertid får jag nu först hänvisa till mitt förra svar. SvJT 1933 s. 121 Av: VILHELM LUNDSTEDT.
Anm. av Ivar Agge: Bidrag till läran om civildomens rättskraft. IVAR AGGE. Bidrag till läran om civildomens rättskraft. Akademisk avhandling. Sthm & Lund 1932. Nordiska bokhandeln. XV + 290 s. Kr. 9.00. SvJT 1933 s. 131 Av: Åke Hassler.
NY LAGEDITION I FINLAND. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@138 tur, undgår man icke vid ögnandet i registren. Skarstedts tidigastedatum är d. 13 dec. 1672 (k. res. på allmogens besvär), Söderholm låter oss gå tillbaka ända till d. 26 maj 1538 (brev ang. SvJT 1933 s. 135 Av: Birger Wedberg.
Retssammenlignende Studier over Entreprenørens Omsætningsbeskyttelse. Den øjeblikkelige Retstilstand i Danmark behandler Forf. i Afsnit V (S. 243—325), der ogsaa kort omtaler norsk og svensk Ret. Men Forf's Redegørelse for dansk Ret bringer ikke saa betydelige ny Resultater, at jeg finder det paakrævet at fremdrage dem her. SvJT 1933 s. 139 Av: Henry Ussing.
Anm. av Erwin Munch-Petersen: Konkurssurrogater. en gäldenärsinsolvens återverkar på så betydelsefulla och omfattande andra intressen, att den blir en social fråga, som det allmänna icke kan lämna obeaktad. SvJT 1933 s. 147 Av: Thore Engströmer.
Annuario di Diritto Comparato e di Studi Legislativi Institut international pour l'unification du droit privé.2 De nordiska staternas framgångsrika arbete för rättsenhet omnämner utgivaren ävenledes med erkännande. Årsskriftens språk är uteslutande italienskan. SvJT 1933 s. 148 Av: C. G. Bj.
Anm. av Arvid Wachtmeister: Vad är sanning? Vittnespsykologiens grunddrag. var utan också när de inträffat, s. 15—19; likaså vore det roligt att veta, för vilket år man räknat till 41,700 meneder i tyska brottmål, s. 25). K. lämnar helt å sido »det forsettlig uriktige utsagn», W. SvJT 1933 s. 150 Av: B. W.
Sveriges riksdag. NILS HERLITZ. Sthm 1932. Norstedt. 218 s. Kr. 3.00. — Norstedts lilla bibliotek. Den föreliggande lilla boken återgiver huvudsakligen en serie radioföreläsningar, som förf. SvJT 1933 s. 151 Av: B. H.
Vekselloven og Checkloven af 1932. A. HELPER. København 1932. Gad. 581 s. Kr. 12.50. Inledningsvis lämnar förf. en redogörelse för det internationella samarbete som lett fram till 1930 och 1931 års internationella växel- och checkkonventioner; i detta arbete har förf. SvJT 1933 s. 152 Av: H. N.
Förberedande utkast till strafflag. I. S. Speciella delen. XI. Brott mot politiska rättigheter. Brott mot allmän ordning och frid. Lund. Gleerupska universitetsbokh. 298 s. — Statens offentliga utredningar 1933:6. SvJT 1933 s. 153 Av: JOHAN C. W. THYRÉN.
Norges lover 1682 — 1932. Utgitt med henvisninger av P. I. Paulsen. HALVAR G. F. SUNDBERG. Utredning rörande inrättandet av ett särskilt besvärsinstitut i befordringsärenden för Stockholms stad. Sthm 1932. Beckman. 104 s. — Särtryck ur Stockholms stadsfullmäktiges handlingar förår 1932. SvJT 1933 s. 154
Aktuella frågor rörande partiella processreformer. dels att häradshövding själv regelmässigt skall handhava alla domargöromål av större vikt, särskilt handläggandet och avdömandet av de mera invecklade... SvJT 1933 s. 155 Av: K. Schlyler.
Förlagsinteckningshavares rätt i utestående köpeskilling. K. Schlyler. Under förlidet år gjordes i 1883 års K. F. angående förlagsinteckning vissa ändringar. Bl. a. SvJT 1933 s. 163 Av: Curt Ekdahl.
Forslag om forandringer i jury-ordningen i Norge. bevisste tendenser til å sette hensynet til lov og rett til side for politiske og klassemessige hensyn. Disse tendenser har ganske visst til dels også gjort sig gjeldende ved våre meddomsretter. Men de får her ikke på langt nær så fritt spillerum som i juryen. SvJT 1933 s. 167 Av: O. F. H.
Italiens nya straffprocessrätt. (corti del pretore) handlägga mål om brott, där straffmaximum går ända upp till frihetsberövande i tre år eller bötesbelopp intill 10,000 lire, ehuru det gäller en enmansdomstol, ofta besatt med en yngre jurist. SvJT 1933 s. 169 Av: I. A.
Internationellt privaträttsliga bestämmelser i det rumänska förslaget till ny civillag. Arbetet på en gemensam civillagbok för de olika delarna av Rumänien lärer vara i det närmaste fullbordat. SvJT 1933 s. 170 Av: E. L.
Ett holländskt internationellt privaträttsligt rättsfall. En kines hade ingått äktenskap med en holländska. Makarna hade under hela sitt äktenskap varit bosatta i Holland och det syntes sannolikt att de också för framtiden skulle bo där. SvJT 1933 s. 171 Av: E. L.
Enquête ang. födelsereglering i Danmark. ntikonceptionella medel märkes den, huruvida de tillfrågade vore villiga att giva vägledning i användning av sådana medel åt gifta personer utan att havandeskap och födsel syntes inrymma något faremoment. På denna fråga svarade 2,000 av de tillfrågade ja och 253 nej. SvJT 1933 s. 172 Av: I. S.
Ministeriell lagstiftning i England. R. B. År 1929 publicerade Lord Chief Jen del tidningsartiklar, i vilka han förfäktade den meningen att ministeriell lagstiftning i stor utsträckning förekom i England. SvJT 1933 s. 173 Av: G. B.
Andra huvudtiteln. justitiedepartementet uppföras å ordinarie stat och erhålla, liksom den förutvarande ordinarie ledamoten, tjänstetiteln byråchef för lagärenden. Statsfinansiella hänsyn hade enligt uttalande i statsverkspropositionen f. n. SvJT 1933 s. 174 Av: C. G. B.
Inskrivningsreformens genomförande vid Stockholms rådhusrätt. E. L—e. I skrivelse den 21 okt. 1932 anhöll Stockholms samfällda rådhusrätt hos K. SvJT 1933 s. 177 Av: Torsten Sam Ekberg.
Herman Palmgren †. NOTISER. 179 Häradsnämnderna. Jämlikt lagen d. 13 maj 1932 om häradsnämnds tjänstgöring har K. M:t intill d. SvJT 1933 s. 179 Av: C. K.
Dödsfall. Lars Herman Lundstedt avled i Sthm 9 jan. 1933. Han var född där 1853, blev student i Uppsala 1873 och avlade i sistnämnda stad hovrättsexamen 1880. Han blev vice häradshövding 1883, notarie i Svea hovrätt 1889 och stadsnotarie vid Sthms rådhusrätt 1891. SvJT 1933 s. 180
Socialdepartementet. Åkerman och landshövdingen Sigfrid Linnér. Övriga jurister i utskottet äro häradshövdingen Theodor Borell, borgmästaren Georg Bissmark och som suppleant advokaten Georg Branting. Alla de nämnda utom landshövding Linnér tillhöra första kammaren. Sekr. SvJT 1933 s. 181 Av: ??
Hovrätterna. Nils Quensel att tills vidare vara expeditionschef i departementet; d. 24 febr. 1933 förordnat assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge Joel Laurin att tills vidare uppehålla befattningen såsom byråchef för lagärenden i finansdepartementet. SvJT 1933 s. 182 Av: ??
Tjänstlediga hovrättsråd och assessorer. Häradsrätterna. K. M:t har d. 10 febr. 1933 till häradshövding i Västernärkes domsaga fr. o. m. d. 1 mars 1933 utnämnt ordföranden i nedre justitierevisionen revisionssekreteraren Gunnar Ramstedt. Göta hovrätt har d. 24 febr. SvJT 1933 s. 183 Av: ??
Hovrätternas divisionsindelning. Svea Hovrätt. Första huvudavdelningen: Hovrättsrådet von Oelreichs div., tillika vattenöverdomstol: hovrättsråden A. von Oelreich, ordf., B. Lundvall, v. ordf., och S. Afzelius*, assessorn H. Krumlinde och e. o. assessorn E. Hagbergh. SvJT 1933 s. 184 Av: ??
Hovrätternas aspiranter. I de olika hovrätterna tjänstgöra f. n. (mars 1933), utöver i föregående notis omnämnda personer som haft adjunktion, följande e. o. SvJT 1933 s. 185 Av: ??
LAGRÅDET har nedannämnda dagar år 1933 avgivit utlåtanden över följande lagförslag:Jan. 10 1) Art. 7 och 12 av förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ang. SvJT 1933 s. 186 Av: ??
RIKSDAGEN d. 4 febr.: k. prop. nr 5 med förslag till lag om ändrade bestämmelser i vissa fall rörande fördelning av böter m. m. (FLU 3), bifallen; k. prop. nr 16 med förslag till lag om ändrad lydelse av 45 § i sinnessjuklagen d. 19 sept. SvJT 1933 s. 188 Av: ??
VIKARIERANDE OCH BITRÄDANDE DOMARE SAMT RÄTTSBILDADE BITRÄDEN I RIKETS DOMSAGOR UNDER ÅR 1932. Norra Roslags domsaga: 1 not. Kurt Axel Wilhelm Blom, f. 03, J. K. 29;1/1—31/8. — Hans Hermans, f. 03, J. K. 30; fr. 1/9 (2 not. 1/1). — 2 not. Åke Wikström, f. 07, J. K. 31; fr. 1/9 (1/1). — Övr. Mikael Inge Carl-Henrik Nordlander, f. 09, J. K. 30; fr. 15/9. SvJT 1933 s. 190
OM BÖTESSTRAFFETS BESTÄMMANDE ENLIGT 1931 ÅRS LAGSTIFTNING. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@202 GUSTAV OLIN.grad ojämnt. SvJT 1933 s. 201 Av: ??
33 § AVTALSLAGEN. omedvetet är besjälad av desamma eller ej. Även inom kontinental doktrin är läget likartat: författare, som öppet förklara sig vara anhängare av naturrätten i en eller annan form, utgöra i alla händelser blott ett fåtal. SvJT 1933 s. 219 Av: ??
Anm. av Nils Stjernberg: Kommentar till strafflagen kap. 24. kvalificerad tjuvnad enligt 20:3. Att anse sådana prydnadsträd såsom objekt för enkel tjuvnad framstod icke utan vidare såsom uteslutet. SvJT 1933 s. 256 Av: Olof Barklind.
Gaiusstudien. Å. H—ck. J. B. NORDEBLAD. Sprachliche Bemerkungen zu den Institutionen und den Digestenfragmenten des Gaius. Akad. avh. Lund 1932. Gleerup. 118 s. Kr. 3.00. SvJT 1933 s. 259 Av: K. O.
Anm. av Anders Vilhelm Lundstedt: Die Unwissenschaftlichkeit der Rechtswissenschaft. I. ALUNDSTEDT. Die Unwissenschaftlichkeit der Rechtswissenschaft. Erster Band. Die falschen Vorstellungen von objektivem Recht und subjektiven Rechten. Berlin-Grunevald 1932. Walther Rotschild. 364 s. M. 12.00. SvJT 1933 s. 260 Av: K. O.
Die Zukunft der Rechtswissenschaft. diesem Punkte von Lundstedts Ausführungen liegt nichts, was zu ernster Kritik Anlass geben könnte» (s. 63). Förf. lägger emellertid nog in mera i samhällsnytteprincipen än vad Lundstedt själv avsett att uttrycka med densamma. SvJT 1933 s. 261 Av: I. S.
Forbrydelsene og deres årsaker. I. S. P. KJERSCHOW. Straffen, dens øiemed, virkning og utmåling. En kort populær oversikt. Oslo 1933. Grøndahl & søn. 65 s. Kr. 2.40. Denna lilla skrift av riksadvokaten Kj. SvJT 1933 s. 262 Av: B. W.
Den nya växel- och checklagstiftningen av den 13 maj 1932. LITTERATURNOTISER. 263RENÉ DAVID. Rapport sur l'arbitrage conventionnel en droit privé. Rom 1932. »L'Universale» Typografia Poliglotta. 289 s. (folio). SvJT 1933 s. 263 Av: S. SKARSTEDT.
Nordisk Tidsskrift for Strafferet Tidsskrift for Rettsvidenskap. Den nya årgången, varav första häftet utkommit, inledes med en längre uppsats av R. A. WREDE om tvenne tavastländska domböcker från medeltidens sista skede. Med utnyttjande av det material de ifrågavarande domböckerna erbjuda ger förf. SvJT 1933 s. 264 Av: O. B.
Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Med häftena 3 och 4 för 1932 har denna tidskrift avslutat sin tredje årgång. Tredje häftet inledes med en uppsats av T. GIHL: »Samuel Pufendorf och jus naturæ et gentium», publicerad med anledning av 300-årsminnet av Pufendorfs födelse. SvJT 1933 s. 265 Av: T. G—l.
Ugeskrift for Retsvæsen (h. 1 — 14). För ett par år sedan dryftades huruvida med Grundlovens § 71 — som föreskriver att en domare efter fyllda 65 år kan avskedas »men uden Tab af Indtægter» — vore förenligt att i lag stadga skyldighet för domare att vid viss ålder avgå... SvJT 1933 s. 266 Av: B. W.
Tidskrift, utg. av Juridiska föreningen i Finland Juridisk Tidsskrift. Ekspeditionssekretær H. JESPERSEN redogör i h. 2/1933 för innehållet i den nya danska näringslagstiftningen. H. N. (1932 h. 6). Häftet innehåller, förutom referat av föreningens förhandlingar och av rättsfall m. m. SvJT 1933 s. 267 Av: Hj. Kgn.
Statsvetenskaplig Tidskrift. Defensor legis. I årg. 1932 h. 11 och årg. 1933 h. 3 lämnar S. R. BJÖRKSTEN en kortfattad översikt av tidigare och senare försök att skapa en ordning för internationella tvisters biläggande på fredlig väg samt av mera bemärkta fall som avgjorts genom skiljedom e. d. SvJT 1933 s. 268 Av: G. B.
SVENSK LITTERATURFÖRTECKNING 1932. Flensburg, E. G. Advokaten. Juridiskrådgivare och formulärbok. 4. uppl., tillök. och omarb. av VILH. BERGENGREN och ERIK WILHELMSSON. Sthm. Holger Schildt. 1454 s. Inb. kr.45.00.Lindhagen, A. Arbetsdomstolen. Föredrag. Sthm. Utg. förlag. 11 s. Kr. 0.25. SvJT 1933 s. 269
UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1932. Andrén, Georg. Rudolf Kjellén. Någraord till tioårsminnet av hans död. SvT s. 377-394.Bentzon, Viggo. Et Afsnit af Retskilderne. UfR s. 137—145.Bentzon, Viggo. Svensk »lag om testamente» af d. 25. April 1930. UfR s. 85—95.Bjarnason, Lárus, H. SvJT 1933 s. 271
Förmånsrätten för lönefordringar. en av konkursboets fastigheter eller är skyldig att proportionellt fördela den på samtliga. Denna fråga, som för närvarande är föremål för domstols prövning, skall här icke närmare beröras.@@PAGEBREAK@@278 FÖRMÅNSRÄTTEN FÖR LÖNEFORDRINGAR. SvJT 1933 s. 275 Av: Thorwald Bergquist.
Rådhusrätternas rekrytering. länsstyrelsen genom res. d. 13 jan. 1933: Enär genom överklagade beslutet klagandens enskilda rätt icke kunde anses hava blivit kränkt samt beslutet icke heller strede mot allmän lag eller författning eller eljest vilade på orättvis grund eller överskrede deras... SvJT 1933 s. 278 Av: ??
Ett spörsmål om sedelutgivningsrätt och skadestånd. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@282sedelutgivande institutionen, uppkomma en mera indirekt skada genom minskad tilltro till dess sedlar, överhuvud eller av vissa valörer, serier e. d. SvJT 1933 s. 281 Av: Ragnar Bergendal.
Kommunallovgivningen i Norge. I 1928 blev utferdiget en »midlertidig lov inneholdende særlige bestemmelser om kommuners gjeldsforpliktelser», eller som den også er blitt kalt »kommuneadministrasjonsloven». SvJT 1933 s. 286 Av: O. F. H.
Ny schweizisk vägtrafiklag. Från och med innevarande år gäller i Schweiz en ny »Bundesgesetz über den Motorfahrzeug- und Fahrradverkehr» av d. 15 mars 1932. SvJT 1933 s. 287 Av: E. A.
Internationella konventioner å det industriella rättsskyddets område. Av gällande internationella överenskommelser angående industriellt rättsskydd är den ojämförligt viktigaste Pariskonventionen av 1883 för skydd av den industriella äganderätten. SvJT 1933 s. 288 Av: Å. v. Z.
Statute of Westminster. samt att domen avser betalning av pengar, dock ej skatter, liknande pålagor eller böter. SvJT 1933 s. 289 Av: G. B.
»Gretna Green»-äktenskapen. »Gretna Green»-äktenskapen. Följande redogörelse, hämtad från ett votum av lord SANDS i målet Mackie v. Assessor for Dumfriesshire (1932), torde kunna påräkna intresse även bland svenska läsare. SvJT 1933 s. 290 Av: E. A.
Gift kvinnas rätt till offentlig tjänst i Tyskland. Frågan om rätt för förvaltningen att avskeda kvinnliga tjänstemän för det de ingått äktenskap har i Tyskland varit föremål för uppmärksamhet i lagstiftning och domstolsavgöranden. SvJT 1933 s. 291 Av: I. S.
Begränsning av antalet ledamotskap i bolagsstyrelse mannens husbondevälde, d. v. s., med användande av fransk terminologi, hustruns lydnadsplikt och mannens skyldighet att beskydda hustrun. SvJT 1933 s. 292 Av: E. L.
Det nordiska sjölagstiftningsarbetet. Birger Ekeberg till ordförande och hovrättsrådet Hugo... SvJT 1933 s. 293 Av: ??
Vården av fastighetsväsendet. att de rent statliga funktionerna komma att utövas av en myndighet och statens privaträttsliga intressen tillvaratagas av en annan, att ensartade uppgifter sammanföras till en och samma förvaltningsgren, samt att varje förvaltningsgren så vitt möjligt förlägges under det... SvJT 1933 s. 295 Av: ??
Utredning om rådhusrätternas rekrytering. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@298 NOTISER. Med stöd av erhållet bemyndigande tillkallade justitieministern s. d. SvJT 1933 s. 296 Av: ??
Besök av tyska rättslärde. Hans Kelsen har under en resa i Sverige i år hållit föredrag i Lund på inbjudan av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet d. 27 mars över »Die platonische Gerechtigkeit» samt på inbjudan av juridiska och filosofiska föreningarna d. SvJT 1933 s. 298 Av: ??
Domsago- och tingslagsregleringar. Tillströmningen till juristbanan belyses genom följande siffror (jfr SvJT 1932 s. 410). SvJT 1933 s. 299 Av: ??
Dödsfall. Ernst Ebbe Julius Bring avled i Göteborg 17 april 1933. Han var född i Lund 1851, blev 1870 student och avlade tre år senare hovrättsexamen. 1876 utnämndes han till vice häradshövding och fr. o. m. SvJT 1933 s. 300 Av: ??
Justisministerskifte i Norge. Ch. L. de Champs att fr. o. m. d. 14 maj 1933 efter viceamiralen C. F. Riben, vilken samtidigt meddelats begärt entledigande, vara militär ledamot i högsta domstolen. Justitiedepartementet. K. M:t har d. 31 mars resp. d. SvJT 1933 s. 301 Av: O. F. H.
LAGRÅDET Fredrik Stang har på grunn av inntreden i pensjonsalderen søkt avskjed fra sin stilling som professor ved Det kongelige Fredriks universitet i Oslo fra 1. januar 1933. Professor Ragnar Knoph, som tidligere hadde som fagområde arverett, sjørett, selskapsrett m. v. SvJT 1933 s. 302 Av: ??
RIKSDAGEN d. 15 mars: motion (II: 356) ang. upphävande av påföljd jämlikt 2 kap. 19 § strafflagen (FLU 25), frågan förföll genom kamrarnas skiljaktiga beslut; motion (II: 357) ang. upphävande av stadgandet i 17 kap. SvJT 1933 s. 303 Av: ??
JOHAN C. W. THYRÉN †. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@306 N. GÄRDE. Thyréns vitalitet var stark och ursprunglig. Han bevarade den till sin sista levnadsdag. Livet spelade i den unge studentens ådror, det lockade ännu i ålderdomens höst i sin mångskiftande rikedom, sin gåtfullhet. SvJT 1933 s. 305 Av: N. Gärde av Aug. Goll av O. Hj. Granfelt av Jon Skeie
DEN NYA LAGSTIFTNINGEN OM BOUTREDNING OCH ARVSKIFTE. beneficium inventarii nära besläktad@@PAGEBREAK@@ 315möjlighet att med förvaltningens bibehållande få sitt ansvar för den dödes gäld begränsat till tillgångarna. SvJT 1933 s. 312 Av: BIRGER EKEBERG
AKTUELLA FRÅGOR INOM STRAFFLAGSTIFTNINGEN. straffskärpningen vid vissa s. k. råhetsbrott och som består i hårt nattläger under viss kortare del av strafftiden, antingen enbart eller i förening med mörkt enrum. SvJT 1933 s. 330 Av: GEORG STJERNSTEDT
»Otukt mot naturen», bör den vara straffbar? VILHELM LUNDSTEDT. »Otukt mot naturen», bör den vara straffbar? Sthm 1933. Bonnier. 111 s. Kr. 2.50. Arbetet består av två avdelningar: en motion i riksdagens andra kammare angående upphävande av 18: 10 S. L. SvJT 1933 s. 340 Av: Olof Kinberg
NORSK LITTERATUR 1932. Den første bok jeg vil nevne av årgangen 1932 er FRANCIS HAGERUPS: »Folkerett i fredstid» (O. Christiansens boktrykkeri). SvJT 1933 s. 345 Av: Ragnar Knoph
Lagen ang. blodundersökning i mål om barn utom äktenskap. Sedan våra domstolar numera godtagit blodgruppsbestämningsmetoden vid bevisning i faderskapstvister, har frågan om skyldighet för de i en dylik tvist invecklade personerna, modern, barnet och den uppgivne fadern, att underkasta sig tagandet av de för undersökningen erforderliga... SvJT 1933 s. 347 Av: Carl Romberg
Tidsödande väntan. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@354 TIDSÖDANDE VÄNTAN.syn då lättare kan tagas till framförda, befogade önskemål om vissa måls utsättande till viss tid på dagen. SvJT 1933 s. 351 Av: Erik Alexanderson
Dagsbotssystemets tillämpning vid underdomstolarna. bestämmandet av antalet@@PAGEBREAK@@DAGSBOTSSYSTEMETS TILLÄMPNING VID UNDERDOMSTOLARNA. 355dagsböter. Flertalet ha förklarat, att de använt förvandlingsstraffet såsom ett slags hjälpmedel vid fastställandet av dagsbotsantalet. SvJT 1933 s. 354 Av: Arthur Ramfors
Förlagsinteckningshavares rätt i utestående köpeskilling. Red. av SvJT har från advokaten W. MOBERG mottagit följande artikel. I SvJT för innevarande år s. 163 ff. har advokaten CURT EKDAHL under ovanstående rubrik framfört en kritik mot vissa av de ändringar, som genom lagen av d. 3 juni 1932 verkställts i Kungl. SvJT 1933 s. 361 Av: Wilhelm Moberg
Tysk lagstiftning under kabinettet Hitler. Den lagstiftande makten har utövats till en början av rikspresidenten med stöd av 48 art. i riksförfattningen men från och med d. 24 mars av riksregeringen på grund av en utav riksdagen beslutad synnerligen vittgående fullmaktslag, Gesetz zur Behebung der Not von Volk und Reich. SvJT 1933 s. 364 Av: Ernst Leche
Förslag till ny tysk civilprocesslagstiftning. korrektiv mot processens långsamhet, som införts genom 1924 års nyssnämnda reform. Sålunda använder förslaget i stor utsträckning preklusionsregler för vinnande av sitt syfte att tvinga parterna till en koncentrerad processföring. SvJT 1933 s. 370 Av: Ivar Agge
Nya lagar i Finland 1932. växel- och checklagarna. Dessa äro resultat av ett mångårigt mellanfolkligt lagberedningsarbete. I avseende å innehållet överensstämma de nära med motsvarande lagar i de andra nordiska landen. SvJT 1933 s. 381 Av: O. Hj. Granfelt
Nya riktlinjer för rättsvården i Preussen. Den nytillsatte rikskommissarien för Preussens justitieministerium (numera preussiske justitieministern) Kerrl tillträdde d. 29 mars 1933 sitt ämbete med följande proklamation. SvJT 1933 s. 383 Av: E. A.
Den nya bondearvsrätten i Preussen. en arvsgård och denna kan övertagas av en enda arvinge. Dennes medarvingar ha rätt till full försörjning från gården tills de uppnått ekonomisk självständighet. Skulle de oförskyllt råka i nöd kunna de även senare taga sin tillflykt till gården. SvJT 1933 s. 384 Av: E. L—e
Avskedade tyska universitetslärare. I. S. Manchester Guardian för den 13 maj 1933 innehåller en förteckning å inemot 200 tyska universitetslärare, vilka under tiden 13 april—4 maj 1933 blivit nödsakade att lämna sina befattningar. SvJT 1933 s. 386 Av: I. S.
Ny strafflag för kantonen Vaud. H. N. Den långa tid, som förberedelserna till en gemensam schweizisk strafflag visat sig erfordra, har ånyo föranlett en kanton att på egen hand utarbeta en ny strafflag. SvJT 1933 s. 387 Av: R. B.
Motioner i strafflagstiftningsfrågor vid 1933 års riksdag. sterilisering beslöt riksdagen, med bifall till andra lagutskottets utlåtande nr 12, att hos K. M:t begära förnyad utredning under vilka förut-@@PAGEBREAK@@390 NOTISER.sättningar och i vilken ordning sterilisering av sinnesslöa, sinnessjuka och fallandesjuka må kunna företagas. SvJT 1933 s. 389 Av: O. G. T.
Fastighetsböckerna i Gotlands norra härads domsaga. åtgärder mot den statsfientliga verksamheten se nedan sid. 398.@@PAGEBREAK@@392 NOTISER.av inteckningsböckerna hava inteckningarna i första hand provisoriskt överförts till ett kortsystem, där varje kortupplägg motsvarar ett upplägg i de äldre böckerna. SvJT 1933 s. 391 Av: Gustaf Beling
Sextonde nordiska juristmötet kommer att hållas i Oslo d. 23—25 augusti 1934. Delegerade för lokalstyrelserna i Sverige, Danmark, Finland och Norge hava d. 26 och 27 maj hållit möte i Stockholm och därvid enats om följande program. 1 plenum komma att diskuteras: 1. SvJT 1933 s. 392 Av: ??
Institució Patxot Cederberg, »Om likställighetsprincip inom aktiebolagsrätten», f. d. justitierådet prof. Granfelt, »Åtalsorganen i Finland »och »Svarandens rätt till dom», docenten Hemmer och jur. SvJT 1933 s. 393 Av: ??
Omläggning av juridiska professurer. Holmbäck föreslog därvid, med utgångspunkt från att det icke torde vara möjligt att nu erhålla medel till nya professurer, till övervägande inom Lunds juridiska fakultet: 1) att den internationella privaträtten förenas med processrätten, 2) att professuren i rättshistoria... SvJT 1933 s. 394 Av: ??
Tore Alméns minnesfond. Ingående balansräkning: Kredit.Jan. 1 Jan. 1Grundfondens konto Kr. 93,166: 35 Obligationer Kr. 98,605: —Dispositionsfondens konto Kr. 8,690: 17 Å kapitalräkning innestående Kr. 3,251: 52Kr. 101,856: 52 Kr. 101,856: 52Utgifter och inkomster:Debet. Kredit.Dec. 31 Dec. 31Omkostnader Kr. SvJT 1933 s. 397 Av: ??
Åtgärder mot den statsfientliga verksamheten. Henrik Tidner avled i Linköping 6 maj 1933. Född i Sthm 1899, avlade T. studentex. 1917 och jur. kand. ex. 1923. Sedan 1928 drev han egen advokatpraktik i Linköping, där han även var stadsfullmäktig, vice ordförande i fattigvårdsstyrelsen m. m. SvJT 1933 s. 398 Av: ??
RIKSDAGEN Emil Sandström avsked från justitierådsämbetet fr. o. m. d. 31 juli 1933 (jfr s. 398) och till justitieråd fr. o. m. sistnämnda dag utnämnt häradshövdingen i Mellersta Värends domsaga Sven Bellinder; d. SvJT 1933 s. 399
GOD TRO PÅ FAMILJERÄTTENS OMRÅDE. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@402.för att avlåtelsen skulle kunna bli berättigad: någon annans särskilda rätt inskränkte avlåtarens rätt till objektet mera än som stod i överensstämmelse med avlåtelsen. SvJT 1933 s. 401 Av: C. G. BJÖRLING
OM DAGSBOTENS BESTÄMMANDE. hälften av dagsinkomsten. Det kan hava sitt intresse att se, hur stor dagsboten med tilllämpning av samma beräkningssätt skulle bliva, om man utgårfrån det minimum för frihetsstraffet (3 månaders fängelse) och det maximum för dagsbotsantal (90), som... SvJT 1933 s. 419 Av: GUNNAR BENDZ
Kritik der sogenannten praktischen Erkenntnis. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@434.inte tror på dylik metafysik, så är det likväl — framhåller förf. — så, att denna ligger i de gängse juridiska begreppens vanligen icke reflekterade förutsättningar. »Wir können uns z. B. SvJT 1933 s. 432 Av: Anders Wedberg
DANSK LITTERATUR 1932. retshistoriske Standardværk »Danmarks gamle Landskabslove med Kirkelovene» (Gyldendalske Bogh.),1 udgivet af Det danske Sprog- og Litteraturselskab ved Professor Dr. phil Jons. BRØNDUM-NIELSEN under Medvirkning af Professor POUL Jons. SvJT 1933 s. 438 Av: Frantz Dahl
Anm. av Robert Hermanson: Utlåtanden och betänkanden. summus juris publici Finlandiœ doctor, och i denna stund framstår han såsom den statsrättsliga forskningens store mästare i norden» (R. ERICHs. 5). SvJT 1933 s. 446 Av: B. W.
Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll I. och landstingsprotokoll» synas ologisk, då av förordet att döma det senare slaget urkunder väl inbegripes under det förra. N. E. SvJT 1933 s. 447 Av: N. E.
Erstatning og opreisning for legemsskade efter norsk rett. nogen er berøvet sin forsørger» — utmätas efter vad »retten under hensyn til den utviste skyld og omstendighetene for øvrig finner billig» här avses skadevållarens skuld; jämkning på grund av den skadades medverkan regleras i annat lagrum). SvJT 1933 s. 448 Av: E. H—s.
Betänkanden från justitiedepartementet. lag om sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller av annan rubbning av själsverksamheten lidande personer (Statens offentl.utr. 1933: 22). SvJT 1933 s. 450 Av: ??
Tidsskrift for Rettsvidenskap. I det andra häftet för året publicerar prof. FREDRIK STANG sin avskedsföreläsning vid Oslo universitet. SvJT 1933 s. 451 Av: Ph. H.
Nordisk Tidsskrift for Strafferet tecknad minnesruna över prof. Thyrén. Chefen för Danmarks fångvård, ERIK KAMPMANN, avslutar sin i föregående häfte påbörjade artikel om »Fængselsvæsenet i Danmark efter den nye Straffelov» med en utförlig redogörelse för föreskrifterna om verkställighet av... SvJT 1933 s. 452 Av: O. B.
Ugeskrift for Retsvæsen (h. 15—35). Det hör till UfR:s stående repertoar att praktiska jurister där dryfta frågor på ett sätt som uppkallar VINDING KRUSE till klargörande och auktoritativa svar. I h. SvJT 1933 s. 453 Av: B. W.
Tidskrift, utg. av Juridiska föreningen i Finland (1933 h. 1—3). Årgångens första häfte inledes med en uppsats av GUNNAR STRENGELL med titeln: »Något om handelsusancernas uppkomst, natur och rättsverkan». SvJT 1933 s. 454 Av: Hj. Kgn.
Nordisk Tidsskrift for International Ret Norsk Retstidende (1933 h. 7—36). Tidskriften innehåller i dessa häften nästan uteslutande rättsfallsreferat. Märkligt är särskilt det avgörande av Høiesterett, som refereras å s. 548 ff. SvJT 1933 s. 455 Av: T. G—l.
Lagstiftningen om ägofred. för belets ändamålsenliga utnyttjande. Då betning äger rum å skogs- eller utmark eller å betesäng, torde betesdjurens kvarhållande å området i regel lämpligast ske genom dettas inhägnande. SvJT 1933 s. 456 Av: Thor Sjöfors
Loven om kjöp på avbetaling. Oslo angår har politiet — foranlediget ved klager over misbruk og ved henstillinger som er fremkommet under den offentlige diskusjon — i de senere år optatt et energisk arbeide for å söke fjernet ulempene ved salg på avbetaling. SvJT 1933 s. 468 Av: Ole F. Harbek
Tysk steriliseringslag. eugenisk (sjukdomsprofylaktisk) indikation. Vidare må framhållas, att den uttryckligen medgiver tvångssterilisering. Förstnämnda begränsning avser icke endast den förevarande lagens tillämpningsområde utan hänför sig till tillåtligheten av sterilisering överhuvud. SvJT 1933 s. 470 Av: R. B.
Strafflagsändringar i Tyskland. Riksregeringen har d. 26 maj 1933 utfärdat en »Gesetz zur Abänderung strafrechtlicher Vorschriften», vilken i huvudsak trätt i kraft redan d. 1 juni (RGBl. s. 295 ff.). SvJT 1933 s. 472 Av: R. B.
Lägerliv som led i juristutbildningen i Preussen. I. A. Genom förordning d. 29 juni 1933 har i Preussen bestämts, att sex veckors vistelse i gemensamhetsläger skall fordras av juris studerande som vilja avlägga den s. k. »grosse Staatsprüfung», d. v. s. SvJT 1933 s. 474 Av: I. S.
Forandringer i Jury-ordningen i Norge. valg av lagrette- og domsmenn er utelatt i den nye proposisjon med fölgende begrunnelse: »Overfor det forslag som er fremsatt om å la en valgnevnd foreta valget av lagrette- og domsmenn, har man særlig den innvending å gjöre at en på denne måte... SvJT 1933 s. 475 Av: O. F. H.
Den danska socialreformen. Socialförsäkringen skall enligt den nya ordningen bestå av tre grenar, nämligen den s. k. folkförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och olycksfallsförsäkringen. Genom Lov om Folkeforsikring stadgas kombinerad sjuk-, invaliditets- och ålderdomsförsäkring. SvJT 1933 s. 476 Av: I. S.
Ny fransk lagstiftning om tvångsmedel i brottmål. 478 MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Genom en lag av den 7 februari 1933 »sur les garanties de la liberté individuelle» ha vissa ändringar företagits i code pénal, code d'instruction criminelle och code de procédure civile i syfte att... SvJT 1933 s. 478 Av: Å. H.
Lagstiftning ang. guldklausuler i Amerika. Nils K. Ståhle. USA:s frångående av guldstandarden och pappersdollarns depreciering i förhållande till guld har aktualiserat frågan om verkan av guldklausulerna i dollarförbindelser, en fråga av så mycket större betydelse som ej allenast guldklausulen är... SvJT 1933 s. 479 Av: H. N.
Den indiska författningsfrågan. Medan de s. k. runda-bordskonferenserna ang. SvJT 1933 s. 480 Av: G. B.
De nya domsagoförfattningarna. domsagostadga av d. 26 maj 1933 (nr 309) med därtill hörande följdförfattningar (nr 310—313). I det följande skall lämnas en kortfattad redogörelse för den nya stadgans och följdförfattningarnas innehåll, med särskilt framhållande av avvikelserna från K. SvJT 1933 s. 481 Av: E. L—e.
Arbetsordningar i Södertörns samt i Askims m. fl. härads domsagor. Såsom i föregående notis omnämnts skall enligt den nya domsagostadgan fördomsaga, där biträdande domare är anställd, finnas en av K. M:t fastställd arbetsordning. Sedan K. SvJT 1933 s. 484 Av: E. L—e.
Andra huvudtiteln. nedre justitierevisionen bifölls icke förslaget om uppförande å ordinarie stat av ytterligare tre revisionssekreterare. I stället uppfördes såsom extra anslag ett belopp av 42,000 kr. SvJT 1933 s. 485 Av: C. G. B.
Framställning om minskning av delgivningskostnader. Sveriges Advokatsamfund har till justitiedepartementet ingivit en skrivelse angående vissa lagändringar rörande sättet och kostnaden för delgivningen. SvJT 1933 s. 486 Av: ??
Kriminalbiologisk kongress i Hamburg. J. K. om uppskovsbeslut. I ett mål vid rådhusrätten i Sundsvall ang. SvJT 1933 s. 487 Av: R. B.
Ludwig Ebermayer †. Karl Olivecrona, förklaras kompetent till professuren av alla de sakkunniga. Doc. SvJT 1933 s. 488 Av: R. B.
Karl Stenström †. Karl Stenström †. Den 21 juli 1933 avled efter några månaders sjukdom häradshövdingen i Sollentuna och Färentuna härads domsaga Karl Stenström. SvJT 1933 s. 489 Av: G. A.
Regeringsrätten. Erik Andreas Trana avled i Göteborg 19 juni 1933. Han var född i Göteborg 1847, blev student i Uppsala 1865 och avlade där fil. kand. ex. 1871. Året därpå promoverades han till fil. SvJT 1933 s. 490 Av: ??
Nedre justitierevisionen. Karl-Gustaf Hjärne. Justitiedepartementet. K. M:t har d. 14 juni 1933 förordnat assessorn vid Svea hovrätt Bertil Hagström att fr. o. m. d. SvJT 1933 s. 491 Av: ??
Rådhusrätterna. Erik Söderlund; d. 20 juli 1933 till assessor vid Göta hovrätt fr. o. m. d. 27 juli 1933 förordnat adjungerade ledamoten vid hovrätten Arne Schedin; d. 28 aug. 1933 till hovrättsråd i Svea hovrätt fr. o. m. d. 1 sept. SvJT 1933 s. 492 Av: ??
Juridiska examina. Juris licentiatexamen har avlagts: vid Uppsala universitet: 31/3 1933 av Karl Andreas Sture Constanz Brück, östg., f. i Norrköping 6/3 98, student där 16/5 16 och jur. SvJT 1933 s. 493 Av: ??
RIKSDAGEN d. 10 juni: k. prop. nr 255 med förslag till lag om förbud mot politiska uniformer (FLU 53), bifallen med vissa ändringar; d. 17 juni: motion (I:292) om utredning rörande jämkning i den tekniska utformningen av dispensbestämmelserna i lagen d. 18 juni 1925 ang. SvJT 1933 s. 495 Av: ??
DAGSBÖTERNA. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@498.vissa undantag. För det första äro undantagna s. k. normerade böter. Detta undantag gäller allenast ett fåtal brottsfall. SvJT 1933 s. 497 Av: N. GÄRDE
PROFESSOR OLOF KINBERGS TEORI OM STRAFFLAGENS ALLMÄNNA VERKNINGAR. avskräckningsteorien. Verkar strafflagen genom straffhotet brottsavhållande? I den mån så är fallet, kan det sålunda utövade psykiska tvånget tillmätas en väsentlig betydelse i jämförelse med andra brottsavhållande faktorer av psykologisk art? Frågorna... SvJT 1933 s. 512 Av: S. BRÜCK
Lov om Forsikringsaftaler Nr. 129 af 15. kapitalintresset i godset — är närmare bestämt det intresse, som godset på grund av sina nyttiga egenskaper regelmässigt har för var och en som står i sådan relation till detsamma, att han kan räkna nyttan av godset såsom sig i större eller mindre... SvJT 1933 s. 525 Av: Phillips Hult
Anm. av Gösta Eberstein: Om skatt till stat och kommun enligt svensk rätt. lärobok författaren åsyftat att giva. Vad som föreligger är i alla fall en stor mängd nyttiga uppgifter och goda sammanställningar, som äro av allmänt intresse och som helt säkert skola länge förbliva ett värdefullt material ej minst för den som sysslar med lagstiftning på... SvJT 1933 s. 534 Av: Carl W. U. Kuylenstierna
Anm. av Östen Undén: Från arbetsdomstolens praxis. nu kan få att avgöra tvist om tolkning av kollektivavtal, då detta indirekt blivit tillämpligt å parternas mellanhavande, utvisar rättsfallet NJA 1933 s. 147. På sitt arbetes sista sidor (37—38) refererar förf. SvJT 1933 s. 538 Av: C. G. Björling
Bidrag till läran om skiljeavtalet. NILS DILLÉN. Akad. avh. Sthm 1933. Gustaf Larssons bokhandelsförlag. XVI + 259 s.Kr. 10.00. Det ämne författaren valt för sin avhandling hör onekligen till de mera betydelsefulla, såväl teoretiskt som praktiskt sett. SvJT 1933 s. 540 Av: Ivar Agge
PROFESSUREN I RÄTTSHISTORIA OCH ROMERSK RÄTT I STOCKHOLM. M. Fehr uttalar sig allenast om den romerskt rättsliga delen av desökandes arbeten. Om den enes av de båda sökandena, prof. SvJT 1933 s. 543 Av: I. S.
Kort Bemærkning. ved noget, faar »Objektsintention». Her standser Hägerström, og her forsøger jeg at fortsætte Analysen med Teorien om den behaviouristiske Erfarings Injektion i Introspektret. SvJT 1933 s. 551 Av: Alf Ross
Svensk Sparbankstidskrift en sparbanks motbok hos en annan sparbank — skildras av bankdirektören K. A. WESSMAN (s. 283—294). »Den nya lagen om boutredning och arvskifte» presenteras för tidskriftens läsare av justitierådet HARRY GULDBERG (s. 355—364). SvJT 1933 s. 552 Av: C. G. Bj.
Om statsregleringen som svenskt rättsinstitut av Villkor för anslag. K. H. C. A. REUTERSKIÖLD. Om statsregleringen som svenskt rättsinstitut. Uppsala 1932. Lundequistska bokh. 37 s. Kr. 1.00. HALVAR G. F. SUNDBERG. Villkor för anslag. Uppsala 1932. Lundequistska bokh. 68 s. Kr. 2.00. SvJT 1933 s. 553 Av: E. R. S.
Svensk självstyrelse. . Uppsala 1933. Geber. 317 s. Kr. 7.50. Under ovanstående titel har förf. sammanfört ett tjugutal uppsatser, skrivna vid olika tillfällen och för olika syften under tiden från 1920 till innevarande år. SvJT 1933 s. 554 Av: Nils Herlitz
Undersökningar över aborternas antal, frekvens, mortalitet m. m. i Sverige. JOHN NAESLUND. Undersökningar över aborternas antal, frekvens, mortalitet m. m. i Sverige. Svenska Läkartidningen 1933 s. 953 ff., 977 ff. och 1001 ff. I syfte att vinna kännedom om förekomsten av aborter samt om dessas orsaker och följder m. m. SvJT 1933 s. 555 Av: I. S.
Brottsligheten år 1930. Av Statistiska Centralbyrån. Sthm 1933. Norstedt. 156 s. — Sveriges officiella statistik. Rättsväsen. SvJT 1933 s. 556 Av: I. S.
Die Zivilgesetze der Gegenwart. Bd H: Das Zivilrecht Englands inEinzeldarstellungen. Erster Teil. Mannheim, Berlin & Leipzig 1931. J. Bensheimer. XIII + 711 s. RM. 56.00. SvJT 1933 s. 558 Av: C. W.
Prof. Lundstedt om »Rättsvetenskapens med ansvarighet för folkens öden». C. W. Prof. Lundstedt om »Rättsvetenskapens medansvarighet förfolkens öden». På anmodan av l'Académie internationale de droit comparé höll prof. Lundstedt vid akademiens årssammanträde i Haag i aug. 1931 ett föredrag med nämnda titel. SvJT 1933 s. 559 Av: K. H.
KOMMITTÉBETÄNKANDEN 1931 OCH 1932. Ju. 1932:16. B. SPECIELL PRIVATRÄTT. 1. FASTIGHETSRÄTT M M. Betänkande med förslag till lag med särskilda bestämmelser om delning av jord å landet inom vissa delar av Kopparbergs län m. m. Marcus. 307 s. 4 bilagor. Ju. 1931:19. SvJT 1933 s. 560 Av: E. L—e.
Lagstiftningsfrågor vid 1933 års riksdag. boutredning och arvskifte jämte följdförfattningar (SFS nr 314—328), varmed den av lagberedningen sedan femton år tillbaka bedrivna omarbetningen av ärvdabalken avslutats. Redogörelse för denna betydelsefulla lagstiftning har redan lämnats i SvJT (s. 312). SvJT 1933 s. 564 Av: Carl Romberg
Tätare tingssammanträden. i domsagor med ett tingslag10 14 10 11 3520 5 9 4 1840 3 2 — 5i domsagor med två tingslag5 + 5 7 6 — 1310 + 5 13 7 — 2010 + 7 — 2 — 210 + 10 7 4 1 1215 + 5 1 — — 120 + 5 1 — — 129 + 10 — — 1 120 + 20 — 1 — 1i domsagor med... SvJT 1933 s. 570 Av: C. G. Hellquist
Ett par spörsmål vid fördelning av böter m. m. för en var av dem. Tillägget erhöll denna formulering inom bevillningsutskottet, som avsåg att därmed ge ett fullt tydligt uttryck för bestämmelsens innebörd (BevUnr 43). SvJT 1933 s. 574 Av: Carl Romberg
Polens strafflag av 1932. Svensk Juristtidning 1933.@@PAGEBREAK@@578.Beträffande behandlingen av extraneus såsom delaktig i ett brott, vilket fordrar ett specialsubjekt, uttalas i speciella delen, såvitt angår ämbetsbrott, att en sådan extraneus straffas enligt de vanliga reglerna för delaktighet (art. 293). SvJT 1933 s. 576 Av: Ragnar Bergendal
Norsk lagstiftning ang. bojkott. 580 Genom lag nr 8 d. 6 juli 1933, vilken enl. Kgl. resol. d. 28 juli har trätt i kraft d. 1 aug. 1933, ha i Norge efter långvariga förberedelser och starka politiska meningsbrytningar givits bestämmelser ang. SvJT 1933 s. 580 Av: R. B.
Italienskt förslag till ny familjerätt. Myndighetsåldern bibehålles vid 21 år, men redan vid fyllda 18 år skall myndighetsförklaring kunna ske. SvJT 1933 s. 582 Av: E. L.
Straffverkställighet och benådning i Preussen. I Preussen har d. 1 aug. 1933 utfärdats en ny lag angående straffverkställighet och benådning (Preussisches Strafvollstreckungs- und Gnadenrecht), offentliggjord i Preussische Gesetzsammlung av den 15 samma månad (nr 53/1933). SvJT 1933 s. 584 Av: Erik Kronvall
Bondearvsrätten utsträckt till hela Tyska riket. SvJT har i denna årgång (s. 384) lämnat en redogörelse för den genom en preussisk lag av den 15 maj 1933 införda nya bondearvsrätten. SvJT 1933 s. 586 Av: C. W.
Nationalsocialistisk kartellagstiftning. positivt befordra en allmännyttig marknadsreglering genom kartellerna. I detta syfte har ett tillägg gjorts till 9 § i 1923 års förordning. SvJT 1933 s. 587 Av: H. N.
Den tyska juristdagen. Tysklands första stora juristmöte (Juristentag) under den nationalsocialistiska regimen ägde rum i Leipzig i slutet av september och början av oktober innevarande år. SvJT 1933 s. 588 Av: K. H.
Internering av spritsmugglare i Finland. Fri bevisprövning i Finland. Frågan om en fullständig reform av rättegångsväsendet har länge stått på dagordningen även i Finland, och senast har finska lagberedningen år 1929 avgivit förslag i sådant syfte (jfr Ss. 178). SvJT 1933 s. 590 Av: C. W.
Konstitutionella förhållanden i Siam. E. L. Nya amendments till Förenta Staternas författning. Som bekant har hittills den amerikanska kongressen nyvalts i november men icke sammanträtt förrän tidigast d. 4 mars och senast i december påföljande år. SvJT 1933 s. 591 Av: G. B.
Justitiedepartementet. Enligt beslut av innevarande års riksdag (jfr Ss. 174) ha från och med ingången av nu löpande budgetår å justitiedepartementets stat i stället för en ledamot och två extra ledamöter för lagärenden uppförts tre byråchefer för lagärenden. SvJT 1933 s. 592 Av: ??
Lagrådsutlåtanden. konvention mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge ang. konkurs m. m. (se Ss. 81) föreligga utlåtanden från lagrådet över följande inom justitiedepartementet upprättade lagförslag. Ett av förslagen, remitterat d. SvJT 1933 s. 593 Av: ??
Nya lagförslag. inteckningsförnyelsernas avskaffande m. m. (se Ss. 450). Huvudgrunderna i de sakkunnigas förslag ha tillstyrkts eller lämnats utan erinran av nära nog samtliga hörda myndigheter och korporationer. SvJT 1933 s. 596 Av: ??
Rådhusrätternas rekrytering. Svenska läkaresällskapet har d. 24 okt. 1933 till K. M:t avgivit yttrande över det inom justitiedepartementet utarbetade lagförslaget om sterilisering av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller av annan rubbning av själsverksamheten lidande personer (se föregående notis). SvJT 1933 s. 597 Av: ??
Omorganisation av fångvården. befraktning och därmed omedelbart sammanhängande ämnen (SvJT 1933 s. 293), hölls för sådant ändamål sammanträde i Oslo under tiden d. 18 sept. t. o. m. d. 8 okt. SvJT 1933 s. 599 Av: Hjalmar Nyman
Fångvårdschefen om straffverkställigheten. Öhar nyligen efter anmodan till statsrådet och chefen för justitiedepartementet avgivit en promemoria med anledning av de önskemål beträffande en revision av straffverkställigheten, som@@PAGEBREAK@@NOTISER. 601kommit till uttryck i ett föredrag av advokaten frih. G. SvJT 1933 s. 600 Av: K. H.
Comité Maritime International har haft konferens i Oslo 25 — 29 aug. 1933. SvJT 1933 s. 602 Av: C. L. S.
Den femte nordiska juriststämman — för studenter och yngre jurister —har hållits i Finland under tiden d. 5—12 sept. 1933. (Ang. den närmast föregående av dessa stämmor se SvJT 1930 s. 598. SvJT 1933 s. 603 Av: O. Hj. G.
Karl Coulon †. ökas i Jösse domsaga samt i ett vart av Folkare härads tingslag av Hedemora domsaga och Sollefteå tingslag av Ångermanlands mellersta domsaga från 12 till 18, i Torna och Bara härads domsaga från 24 till 32, i Sollentuna och Färentuna härads domsaga från 24 till 36, i... SvJT 1933 s. 604 Av: K. H.
Regeringen. Karl Emil Boman avled i Malmö 12 sept. 1933. Han var född i Malmö 1867, avlade hovrättsex. 1889 och erhöll vicehäradshövdingtiteln 1893. Åren 1903—1921 var han förste stadsfogde i Malmö. Under sina senare år ägnade han sig åt affärsverksamhet. F. SvJT 1933 s. 605
Socialdepartementet. Erik Lind. Justitieombudsmannen. Till justitieombudsman fr. o. m. d. 1 okt. 1933 efter häradshövdingen Seve Ekberg, vilken avsagt sig uppdraget (jfr notisen »äradsrätterna» här nedan), hava fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret d. SvJT 1933 s. 606 Av: ??
Nedre justitierevisionen. Sven Nyström att fr. o. m. d. 1 okt. 1933 biträda inom ecklesiastikdepartementet vid fortsatt beredning av frågan om ändrade bestämmelser ang. tillsättning av prästerliga tjänster. Jordbruksdepartementet. K. M:t har d. 20 okt. SvJT 1933 s. 607 Av: ??
Ny justitiekansler i Finland. Sigfrid Lindby, Knut Nissen och Ivar Hessius, i Göta hovrättassessorerna vid hovrätten Sten Vallquist och Gustaf Adolf Bouveng samt i hovrätten över Skåne och Blekinge assessorn vid hovrätten Hugo Backman; d. 29 sept. SvJT 1933 s. 608 Av: ??
