Är det väsentligt att grunden är väsentligen densamma? Enligt rättegångsbalken 13:3 st. 1 p. 3 får en kärande framställa ett nytt yrkande bl.a. om det stödjer sig på väsentligen samma grund som det tidigare yrkandet. I doktrinen finns olika uppfattningar om hur rekvisitet ska förstås och av Högsta domstolens hittillsvarande praxis kan det inte utläsas någon uttrycklig generell ”formel” eller ”metod” som kan användas vid tillämpningen av detta. I NJA 2021 s. 193 (”Bröstarvingarnas taleändring”) lanserar dock domstolen begreppet ”samma saksammanhang” i samband med en taleändring enligt nyssnämnda bestämmelse. I den här artikeln diskuteras framför allt innebörden av begreppet och vilken räckvidd prejudikatet har. SvJT 2022 s. 211 Av: MIKAEL PAULI Ladda ner PDF
Tvistlösningens normativitet: Konsumentprocess i tre varianter* Artikeln redogör för en konsumentprocessuell fallstudie där prövning i sak i allmän domstol jämförs med utgångspunkterna för förlikningsförhandling i domstol samt utgångspunkterna för ett Online Dispute Resolution (ODR)förfarande i Allmänna reklamationsnämnden (ARN). Syftet med artikeln är att synliggöra hur processformerna på olika sätt påverkar konsumenträttens genomslag i samhället samt att synliggöra eventuella spänningar mellan de dubbla målsättningarna om individuellt konsumentskydd respektive marknadseffektivitet på övergripande nivå. SvJT 2022 s. 230 Av: ERIK BJÖRLING Ladda ner PDF
Hanteringen av svenska IS-resenärer i Syrien ur folkrättsligt perspektiv Så många som 40 000 personer tros ha rest från andra länder för att ansluta sig till IS i Syrien och Irak. Många av dessa s.k. terroristresenärer hålls idag internerade i det kurdiska självstyrets läger i Syrien och bland dem finns män, kvinnor och barn från Sverige. Situationen i lägren väcker en rad folkrättsliga frågor. Artikeln belyser den svenska regeringens agerande utifrån de folkrättsliga ramarna för frihetsberövande, straffrättsligt ansvarsutkrävande och repatriering av medborgare. Den visar att den svenska hanteringen av lägren präglats av ambivalens, och diskuterar om detta kan förklaras utifrån de folkrättsliga normernas vaghet och motstridighet, sambandet med internationell terrorism och den aktuella inrikespolitiska debatten. SvJT 2022 s. 250 Av: FANNY HOLM och EMIL WISTRAND JOHANSSON Ladda ner PDF
Proportionalitetsprincipen och den så kallade straffrabatten för unga Den 17 november 2021 biföll riksdagen regeringens proposition om en slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet,2 Lagändringen innebär bl.a. att ungdom sedan den 2 januari 2022 inte längre beaktas vid straffmätning enligt 29 kap. 7 § brottsbalken för ungdomar 18–20 år när det för brottet, eller för försök till sådant brott, är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller då brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer.3 Den tidigare regleringen ansågs av regeringen stå i strid med proportionalitetsprincipen.4 I denna artikel diskuteras huruvida så verkligen var fallet. SvJT 2022 s. 278 Av: SIGRID NIKKA Ladda ner PDF
Litteratur ANVER M. EMON och URFAN KHALIQ, Jurisdictional Exceptionalisms. Islamic Law, International Law, and Parental Child Abduction, Cambridge University Press, 2021, xxvi + 377 s. Det recenserade verkets två författare, Anver M. Emon (professor i islam... SvJT 2022 s. 293 Ladda ner PDF
SvJT 2022 s. 296 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 av den 8 juni 2016 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat (”BMR”1), som gäller fr.o.m. den 1 januari 2018. SvJT 2022 s. 296 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
SvJT 2022 s. 301 Christine Lager och Jonas Malmberg att vara justitieråd i Högsta domstolen. Christine Lager arbetar sedan 2014 som hovrättslagman och avdelningschef i Svea hovrätt. Sedan 2016 är hon även chef för Patent- och marknadsöverdomstolen. SvJT 2022 s. 301 Av: Elin Tysklind Ladda ner PDF
