Föreningsfrihet och förbud mot rasistiska organisationer I juli 2019 beslutade regeringen att tillsätta en utredning med uppdraget att utreda ett förbud mot rasistiska organisationer och deltagandet i sådana organisationer.1 Utredningen ska redovisa sina förslag i februari 2021. Uppdraget väcker intressanta och viktiga frågor om var gränsen går och var den bör gå för sådana rättigheter som föreningsfrihet och yttrandefrihet. SvJT 2020 s. 515 Av: THOMAS BULL och ANNA JONSSON CORNELL Ladda ner PDF
Om beredning, kungörelse och ikraftträdande av författningar i kristid Under början av 2020 har ett stort antal författningar beslutats för att anpassa regelverket till den kris som den globala spridningen av sjukdomen covid-19 orsakat. Gemensamt för flera av dessa författningar är att det har varit bråttom för regelgivarna att se till att de träder ikraft. Regelgivarnas strävan efter att de nya reglerna ska få genomslag så snabbt som möjligt har medfört att man ibland både nått och passerat gränsen för hur snabbt en författning kan träda ikraft. I artikeln redogörs för regler om beredning, kungörelse och ikraftträdande i kristid. Sedan diskuteras några exempel på författningar som, genom att innehålla ingrepp mot enskilda, är särskilt intressanta ur ett konstitutionellt perspektiv. SvJT 2020 s. 534 Av: JOHAN DIBB Ladda ner PDF
Den successiva relevansens princip — några reflektioner med anledning av Högsta domstolens domvillobeslut i NJA 2019 s. 802 Under mitt dryga år som doktorand i processrätt på juridiska fakulteten vid Lunds universitet har frågor om i vilken turordning en domstol ska pröva olika faktapåståenden inom ramen för ett dispositivt tvistemål uppkommit förvånansvärt ofta. Vid diskussioner med domare, advokater och akademiker har åsikterna inte alltid varit samstämmiga och när jag hänvisat till vad vi inom processrätten kallar den successiva relevansens princip har förståelsen för denna princip varierat. När Högsta domstolen (HD) i oktober SvJT 2020 s. 546 Av: ALEXANDER HARDENBERGER Ladda ner PDF
Rättssubjektet för renskötselrätten enligt svensk rätt och reindriftsretten enligt norsk rätt* Sedan urminnes tider bedrivs samisk renskötsel i Sverige och Norge med grund i samiska traditioner och enligt nationella regler, och då främst genom bestämmelserna i den svenska rennäringslagen och den norska reindriftsloven. Rennäringslagens bestämmelser om renskötselrätten och reindriftslovens bestämmelser om reindriftsretten uppvisar både likheter och skillnader. Den största skillnaden berör siidan som är en traditionell samisk sammanslutning inom renskötseln. Enligt reindriftsloven är siidan ett rättssubjekt som bl.a. kan inneha rättigheter till särskilda betesarealer, medan den inte är ett rättssubjekt enligt rennäringslagen, trots att siidor även förekommer inom renskötseln i Sverige. Artikeln har en kritisk blick på rennäringslagen och argumenterar för att den svenska lagstiftaren bör reformera rennäringslagen och överväga att ta in bestämmelser om siidan i den. SvJT 2020 s. 571 Av: KRISTINA LABBA Ladda ner PDF
Skadestånd vid avtalsbrott Denna artikel handlar om när en avtalsbrytande (kontraktsbrytande) part kan undgå skadeståndsansvar. Åsikterna i litteraturen går isär och HD har tecknat en motstridig bild. I artikeln hävdas att brott mot ett avtalsåtagande medför skadeståndsskyldighet i och för sig — oavsett om det är fråga om ett omsorgs-, resultat- eller garantiåtagande. I artikeln hävdas vidare att frågan om en avtalsbrytande part i undantagsfall kan undgå skadeståndsansvar ska bedömas med stöd av en analys som ligger nära 36 § avtalslagen med inspiration från lagregler om force majeure och kontrollansvar, soft law-regler om hardship samt förutsättningsläran.1 SvJT 2020 s. 589 Av: CHRISTINA RAMBERG Ladda ner PDF
Om hur de svenska domstolarna blev självständiga — eller om hur det egentligen var och senare blev!? Vad gäller de svenska domstolarnas självständighet, så finns det en rad besvärande omständigheter, vilka underminerar dessas förtroende. Själva regeringsformen attraherar numera mindre kritik, utan felen finns på andra håll såsom i nämndemannasystemet, i domarnas karriärer via kanslihuset, i Domstolsverkets roll och i domarnas utbildning och klassiska bildning — vilka båda är väsentliga för domarnas oväld i en värld med agendasättande myndigheter förutom populistiska rörelser av diverse slag. SvJT 2020 s. 605 Av: GÖRAN LYSÉN Ladda ner PDF
SvJT 2020 s. 637 Thomas Rolén som generaldirektör och chef för Domstolsverket. Thomas Rolén är sedan 2008 kammarrättspresident för Kammarrätten i Stockholm. Han har en lång karriär inom rättsväsendet bakom sig, bl. a. som expeditionschef i Justitiedepartementet. SvJT 2020 s. 637 Ladda ner PDF
