Häfte 1, 2024

Europeiska kommissionens förslag till förordning om internationella föräldraskapsfrågor

EU-kommissionen la den 7 december 2022 fram ett förslag till en förordning ”om behörighet, tillämplig lag, erkännande av domar samt godkännande av officiella handlingar i samband med föräldraskap och om införande av ett europeiskt intyg om föräldraskap” (COM(2022)695 final). Om och när förordningen antas och får verkan kommer den att medföra avsevärda förändringar i förhållande till dagens svenska internationellt-privaträttsliga regler i lagen (1985:367) om föräldraskap i internationella situationer.

SvJT 2024 s. 1
Av: MICHAEL BOGDAN
Ladda ner PDF

Straffbara åtgärder vid obestånd

De centrala borgenärsbrotten i 11 kap. brottsbalken tar sikte på gäldenärens agerande vid obestånd, i tiden före konkurs. Men vad är det egentligen som är brottsligt enligt dessa straffbud, och varför? I artikeln hävdas att obeståndsbrotten, som de centrala borgenärsbrotten kallas, i allt väsentligt handlar om att gäldenären i en obeståndssituation gör något som han eller hon inte var skyldig att göra, till nackdel för någon av sina befintliga borgenärer. Utifrån begreppsparet kongruent och inkongruent prestation undersöks den närmare innebörden av det straffbara området. Vissa oklara situationer och undantag diskuteras. Dessutom ifrågasätts om avgränsningen av det straffbara området är helt lyckad.

SvJT 2024 s. 10
Av: GUSTAF ALMKVIST
Ladda ner PDF

Jämkning av kommersiella avtal mellan jämbördiga parter

Denna artikel förmedlar några iakttagelser från den allmänna avtalsrätten. Det handlar om tillämpningen på senare tid av den ständigt aktuella 36 § i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen alternativt AvtL) i kommersiella avtalsrelationer. Mina iakttagelser leder till slutsatsen att den starka restriktivitet i tillämpningen som förarbetena till 36 § uppmanade till inte längre gäller.

SvJT 2024 s. 32
Av: BOEL FLODGREN
Ladda ner PDF

Engelskförfattade vitesklausuler i avtal underkastade svensk rätt

Att avtal skrivs på engelska blir allt vanligare. Det är inte heller ovanligt att dessa avtal är underkastade svensk rätt, innebärande att svenska avtalstolkningsprinciper ska tillämpas på avtalet. Men frågan om hur engelskförfattade vitesklausuler då ska tolkas, enligt svensk rätt och svenska avtalstolkningsprinciper, står i mångt och mycket obesvarad. Artikeln syftar till att utreda frågan närmare, men också att bidra till den allmänna diskussionen om vitet i svensk rätt. Bland annat argumenteras för en förtydligande terminologi vad gäller vitets syfte samt att vitet, in dubio, anses fungera ersättande.

SvJT 2024 s. 57
Av: FILIP KARLSSON
Ladda ner PDF