Engelskförfattade vitesklausuler i avtal underkastade svensk rätt
Av jur.kand. FILIP KARLSSON1
Att avtal skrivs på engelska blir allt vanligare. Det är inte heller ovanligt att dessa avtal är underkastade svensk rätt, innebärande att svenska avtalstolkningsprinciper ska tillämpas på avtalet. Men frågan om hur engelskförfattade vitesklausuler då ska tolkas, enligt svensk rätt och svenska avtalstolkningsprinciper, står i mångt och mycket obesvarad. Artikeln syftar till att utreda frågan närmare, men också att bidra till den allmänna diskussionen om vitet i svensk rätt. Bland annat argumenteras för en förtydligande terminologi vad gäller vitets syfte samt att vitet, in dubio, anses fungera ersättande.
1 Inledning — En ”ny” terminologi för svensk rätt
Att engelska som avtalsspråk blir allt vanligare är varken förvånande eller en ny upptäckt. I en alltmer globaliserad värld blir vi fler och fler som lär oss att behärska det engelska språket. Dessutom, ju mer specialiserade vi jurister blir, desto oftare förekommer vi i internationella sammanhang.2 Hur engelskförfattade avtalsvillkor ska tolkas enligt svensk rätt är dock oklart.3 För att förstå hur ett specifikt avtalsvillkor, formulerat på engelska, ska tolkas i ett avtal underkastat svensk rätt, är det ändamålsenligt att ha kunskap om hur det specifika avtalsvillkoret bedöms inom såväl engelsk som svensk rätt. Det är också nyttigt att förstå hur rättsordningarna förhåller sig till varandra. Således, efter detta inledande avsnitt, följer två avsnitt med sikte på hur vitesklausuler bedöms enligt engelsk respektive svensk rätt. De båda rättsordningarna jämförs sedermera i ett komparativt avsnitt, där likheter och skillnader lyfts fram. Artikelns huvudsakliga fråga; hur engelskförfattade vitesklausuler bedöms då de förekommer i avtal underkastade svensk rätt, besvaras därför först i artikelns femte och sjätte avsnitt.
Redan inledningsvis ska dock sägas att en vitesklausul inom engelsk rätt antingen utgör liquidated damages eller en penalty. Rättsföljderna är helt och hållet avhängiga domstolens klassificering. För att avgöra vilken vitestyp det är fråga om, ser domstolen till vitesklausulens funk-
1 Författaren är verksam som biträdande jurist hos HWF Advokater. Artikeln är baserad på författarens examensarbete från Lunds universitet, se Karlsson, Vitet i svensk och engelsk rätt: Särskilt om vitesklausuler i kommersiella avtal underkastade svensk rätt,
2023. Författaren vill också rikta ett tack till Ulf Maunsbach och Peter Westberg för värdefulla inspel och synpunkter. 2 Se Bryde Andersen, ’Sprogets rolle i nordisk retssamarbejde: Muligheder og begrænsninger’, i: Kleineman (red.) Nordiska förmögenhetsdagarna, 2018, s. 16 ff. 3 Jfr Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt (12:e uppl.), 2022, s. 195.