Juristroll och samhällsutveckling* juristens kall och uppgifter mot bakgrund av den vid varje tidpunkt förhärskande uppfattningen om rättens väsen och funktion. SvJT 1982 s. 1 Av: Stig Strömholm
Påföljd för rattfylleri m. m. — nya lagar nya rättsfall Förlust av körkortTrafikbrottslagen har tillförts en helt ny paragraf (6 §) som ger domstolen rätt att vid val av påföljd för trafikbrott ta hänsyn till att gärningsmannen kan förlora sitt körkort till följd av brottet. SvJT 1982 s. 14 Av: ULF LINDQUIST
GÖSTA WALIN. Materiell konkursrätt. återvinning det som tilldrar sig störst intresse. Anledningen härtill är att utredning av möjligheterna till återvinning efter 1979 års konkursreform — liksom brottsutredning — har blivit ett väsentligt mera betydelsefullt inslag i konkursförvaltning än tidigare. SvJT 1982 s. 25 Av: Arne Wilhelmsson
HÅKAN NIAL Aktiebolags och andra företags borgensförbindelser. dels det s. k. utbetalningsförbudet, d. v. s. förbudet att utan vederlag utbetala medel som erfordras för täckande av bolagets egna kapital, dels låne- och borgensförbudet gällande lån till och borgen för aktieägare m. fl. Utbetal- @@PAGEBREAK@@Anm. SvJT 1982 s. 27 Av: P. G. Persson
OVE BRING. Det folkrättsliga investeringsskyddet. internationell minimistandard eller motsatsen, en nationell maximistandard, som skulle ge den enskilda staten större möjligheter att utöva sin diskretionära makt. SvJT 1982 s. 31 Av: Bo Johnson Theutenberg
NIKLAS BRUUN. Kollektivavtal och rättsideologi. rättsideologier som har utvecklats på området. Rättsideologi betyder i avhandlingen en utvecklad och systematiserad form av rättsmedvetande, föreställningar om rätten som kommer till uttryck i t. ex. lagstiftningsarbete eller i program som utarbetas av arbetsmarknadens parter. SvJT 1982 s. 35 Av: Anna Christensen
OM VÅRA RÄTTIGHETER. Antologi utg. av Rättsfonden. tämligen få. Att åstadkomma någon tillförlitlig statistik är av naturliga skäl svårt: märk den danske professorn Poul Andersens ord om att utmärkande för en politisk utnämning är, att den beslutande instansen energiskt förnekar den politiska faktorns betydelse i... SvJT 1982 s. 39 Av: Kurt Holmgren
Straff och rättfärdighet; Økonomisk kriminalitet Straff och rättfärdighet — ny nordisk debatt. Redigerad av Sten Heckscher, Annika Snare, Hannu Takala och Jørn Vestergaard. Sthlm 1980.Norstedts. 216 s. Økonomisk kriminalitet — en antologi. Redigeret af Jørgen Jepsen. Köpenhamn 1980. Informations Forlag. 318 s. SvJT 1982 s. 42 Av: ??
RETT OG RETTSPOI.I I IKK Artikler av Anders Bratholm. Oslo—Bergen—Troms»1980. Universitetsforlaget. 315 s. T ill Johs. SvJT 1982 s. 43 Av: G. E.
Några synpunkter på det svenska rättssamhället inte har sett. Akterna i ärenden om tvångsomhändertagande av barn är hemliga, och att jag fått läsa akterna i ett antal sådana ärenden beror på att en advokat lät mig läsa ett par akter; sedan hörde drabbade föräldrar av sig med anledning av mina "larmartiklar"... SvJT 1982 s. 44 Av: Brita Sundberg- Weitman
Angående sekretess myndigheter emellan dels för uppgift som angår särskild postförsändelse — varmed avses bl. a. SvJT 1982 s. 51 Av: Gunnar Timelin
Uppgiftsskyldighet till domstol — ett avgörande av regeringsrätten Uppgiftsskyldighet till domstol — ett avgörande av regeringsrätten Den nya sekretesslagen (1980: 100), som trädde i kraft den 1 januari 1981, innebar en omfattande rättsteknisk förändring. SvJT 1982 s. 55 Av: Karl-Olof Lidin
De nakna substantiven en främmande makt tillhanda, obehörigen — — — röjer en uppgift" etc. och stadgandet i 3 kap. 6 § RB skulle enligt förslaget inledas med orden "En avdelning av högsta domstolen är domför med fem ledamöter". SvJT 1982 s. 57 Av: S. R.
Ett annorlunda "högmål" Gustaf V:s skål. I hastigheten skulle man måhända av bokens titel kunna få den uppfattningen att det vore fråga om en motsvarighet till Margit Fjellmans biografi över den svenska drottningen Viktorias gemål konung Gustaf. SvJT 1982 s. 59 Av: Allan Löfgren
Polis och åklagare i England — ett reformprogram PolisenI gamla tider i England och Wales utsågs en constable att övervaka lugnet och ordningen i socknen. Uppdraget var oavlönat och roterade årligen mellan betrodda sockenbor. The constable var socknens förtroende man hos distriktets fredsdomare. SvJT 1982 s. 61 Av: Lars Bennich
Engelskt skiljeförfarande 1. InledningEn skiljeklausul i ett avtal som hänvisar till skiljeförfarande i England eller skiljeförfarande enligt engelsk lag eller skiljeförfarande med anlitande av London Court of Arbitration (mer därom se nedan) regleras av Arbitration Act 1950. SvJT 1982 s. 69 Av: Hans Bagner
Ny schweizisk lagstiftning om internationell rättshjälp i brottmål och preskription av krigsförbrytelser m. m. Grundläggande principer för rättshjälpen, som gällt redan tidigare, återfinns även i den nya lagen (del 1). SvJT 1982 s. 72 Av: Sven-Eric Nilsson
En internationell strafflag — utopi eller meningsfull målsättning för internatio-nellt samarbete? International Criminal Law. A Draft International Criminal Code (Sijthoff & Noordhoff International Publishers B.V. —Alphen aan den Rijn, 1980). Som författare står professorn vid De Paul University iChicago, M. Cherif Bassiouni. SvJT 1982 s. 77 Av: Madeleine Löfmarck och Nils Jareborg
Internationell konferens om fiskerätt Den 20—25 juli 1981 anordnades en internationell konferens om fiskerätt i Mexico City, den första i sitt slag. Arrangörer var Mexicos fiskeridepartement och institutet för juridisk forskning vid Mexicos universitet. SvJT 1982 s. 78 Av: Stig Wenker
Länsrätterna. Carl-Axel Petri, (se om Petri i Ss. 589 och 1980 s. 158). Ny president i hovrätten för Nedre Norrland. Regeringen har utnämnt hovrättsrådet i hovrätten för Nedre Norrland Håkan Winberg till president i hovrätten (se om Winberg i SvJT 1980 s. 158). Justitiedepartementet. SvJT 1982 s. 79 Av: ??
Svenska styrelsen för de nordiska juristmötena. Hans Wranghull att inneha långtidsvik. på en tjänst som polisöverintendent i Sthlmspolisdt. Åklagarväsendet. Regeringen har 26 nov. 1981 utnämnt chefsåkl. i Örebro dt Stig Age att vara länsåkl. i Örebro län. Universiteten. Regeringen har 10 dec. 1981 utnämnt doc. SvJT 1982 s. 80 Av: ??
Svensk rättspraxis Civil- och straffprocessrätt 1973-1979 Rättegången i tvistemål 89 18:5 RB 113Svensk domstols behörighet 89 18:8 RB 114Allmän domstol eller 18:14 RB 115specialdomstol 90 18:15 RB 115De allmänna domstolarnas inbördes behörighet 91 Rättshjälp 116Andra spörsmål om domstols Omfattningen av rättshjälp,behörighet 92... SvJT 1982 s. 81 Av: Lars Welamson
The Iran-United States Claims Tribunal The Iran-United States Claims Tribunal (nedan kallad "Tribunalen"), även till den del rättegångarna redan utmynnat i verkställbara domar. SvJT 1982 s. 193 Av: J. GILLIS WETTER
Svensk rättspraxis Internationell privat- och processrätt 1976—1980 Hemvistbegreppet. Med domicilprincipens växande betydelse i den svenska internationella familjerätten kommer frågor om bestämningen och tillämpningen av begreppet hemvist allt oftare upp i praxis. Fs. 706, som gällde erkännande av en utländsk adoption, samt NJA 1978 s. SvJT 1982 s. 214 Av: LENNART PÅLSSON
Ersättning för upphävt jaktservitut Högsta domstolen har den 4 maj 1981 meddelat utslag i ett mål om ersättning för upphävt jaktservitut vilket ger anledning till synpunkter och erinringar (NJA 1981 s. 733). Bakgrunden är i korthet följande. SvJT 1982 s. 252 Av: Tore Landahl
Synpunkter på begreppet normal hållbarhet I en uppsats i SvJT 1981 s. 241 ff förordar Lennart Grobgeld och Olov Hertzman att man på konsumentområdet beträffande köp och tjänster inför en regel om att prestationer skall ha normal hållbarhet. Härigenom skulle man bl. a. SvJT 1982 s. 256 Av: Göran Olsson
Ny schweizisk asyllagstiftning Fr. o.m. år 1981 gäller i Schweiz en ny asyllag med anslutande asylförordning. Den nya lagstiftningen innebär dels formellt en sammanfattning, systematisering och kodifiering av tidigare gällande regler och praxis, dels sakligt en förbättring av flyktingarnas rättsställning. SvJT 1982 s. 259 Av: Sven-Eric Nilsson
Højesteret Lars Nordskov Nielsen har trukket sig tilbage og har overtagetet professorat i forvaltningsret ved Københavns universitet. Som ny ombudsmand har folketinget valgt dr. jur. Niels Eilschou Holm. SvJT 1982 s. 262 Av: K. F.
Herbert Ottocar Beckman Bengt Lännergren †När Bengt Lännergrens hjärta stannade för gott under en tidig morgons tennisspel nådde också en juristkarriär av mindre vanligt slag sitt plötsliga slut. SvJT 1982 s. 263 Av: ??
Johannes Magnus Carl Anders Herrlin 264 NotiserJosef Ossian Leopold Ossmark avled 29 maj 1981. Han var född 15 nov. 1905 i Sundbyberg, Stockholms län, avlade stud.ex. 1924 och jur.kand.ex. 1929 i Stockholm. Efter tingstjänstgöring var han i huvudsak verksam vid lantbruksstyrelsen, där han blev 1 :e byråsekreterare. SvJT 1982 s. 264 Av: ??
Internationell tidskrift för JO-frågor Personalnotiser 265Erik Åke Lars Victor Thomasson avled 2 aug 1981. Han var född 16 maj 1901 i Stockholm, avlade stud.ex. 1919 och jur.kand.ex. 1925 i Stockholm. Efter tingstjänstgöring inträdde han i Svea hovrätt där han blev assessor 1934 och hovrättsråd 1939. SvJT 1982 s. 265 Av: Ulf Lundvik
Till redaktionen insänd litteratur A. A. Holmström, Leif. Roos, Carl Martin. Stiftelser. En orientering. Lund 1979. Juridiska Föreningen i Lund. 52 s.Rodhe, Knut. Litteraturanvisningar för Internationell bolagsrätt. 10:e uppl. Lund 1979. Juridiska Föreningen i Lund. 38s.Modéer, Kjell Å. Land skall med lag byggas. SvJT 1982 s. 266 Av: ??
Justitiedepartementet Sten Rudholmatt som tjänsteförrättande riksmarskalk från och med 1 maj 1982 tills vidare fullgöra på riksmarskalken ankommande göromål. . Regeringen har 26 nov. 1981 förordnat t.f. dep.rådet i justitiedep:t, ass. i Svea hovr. SvJT 1982 s. 270 Av: ??
Allmänna advokatbyråerna. Anders Lundin att varadep.råd i jordbruksdepartementet. Regeringsrätten. Regeringen 8 jan. 1982 förordnat reg.rådet Lars Simonsson att vara ordf. på avd. i reg.rätten samt 14 jan. 1982 förordnat ass. SvJT 1982 s. 271 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Anders Larsson att vara byråchef vid styrelsen samt s. d. förordnat ass. vid kammarrätten i Sthlm Klas Bergenstrand att inneha långtidsvik. på en tjänst som byråchef vid styrelsen. Regeringen har 14 jan. SvJT 1982 s. 272 Av: ??
Från Helgeå till Öresund Om Skånska hovrätten kring sekelskiftet présidentsde noblesse, Casper Ehrenborgh, Jean Berg von Linde, Thomas Munckaf Rosenschöld och Fredrik Lilliestråle, började ståndscirkulationen vid sekelskiftet att göra sig märkbar också på presidentplanet. SvJT 1982 s. 273 Av: KJELL Å. MODÉER
Svensk rättspraxis Sjörätt och annan transporträtt 1976—1980 Nordiske domme i sjøfartsanliggender (ND) innehåller åtskilliga norska skiljedomar men mycket sällan en svensk. SvJT 1982 s. 296 Av: KURT GRÖNFORS
MÅNS JACOBSSON — ERIK TERSMEDEN — LENNART TÖRNROTH. Patentlagstiftningen. material, som läsaren kan vilja gå till i kontroversiella frågor, med andra ord doktrin, praxis och förarbeten också utanför det rent svenska materialet. SvJT 1982 s. 311 Av: Claes Sandgren
BENGT LÄNNERGREN & ULF WIDEBÄCK. Rätten att vara i fred. BENGT LÄNNERGREN & ULF WIDEBÄCK. Rätten att vara i fred. Massmedierna och privatlivet. Uddevalla 1981. Liber Förlag och Jurist-Samhällsvetareförbundets Förlags AB. 136 s. SvJT 1982 s. 317 Av: Thorsten Cars
PETER WESTERLIND, JÖRGEN BECK-FRIIS & OVE SKÖLLERHOLM. Kommentar till konsumentkreditlagen. betalningsmedel, s. k. betalkort. Avgörande för denna fråga är lagens definition av kreditbegreppet. Härom står att läsa i första paragrafen — något diskret undanstucket i en parentes — att med kredit avses "betalningsanstånd eller lån". SvJT 1982 s. 321 Av: Jan Ramberg
Skatterättslig generalklausul genomsynsprincipen. Den innebär i korthet, att om en transaktion eller ett komplex av sådana fått en formell rubricering som avviker från den verkliga eller egentliga innebörden av transaktionerna, denna senare innebörd skall läggas till grund vid den skattemässiga behandlingen. SvJT 1982 s. 327 Av: Torwald Hesser, Henrik Hessler
Replik helt (understruket här) utesluter tanken på en generalklausul". Regeringen gjorde sedermera den bedömningen att enligt lagrådets mening rättssäkerhetsinvändningarna inte var så stora att de borde hindra införandet av den aktuella generalklausulen. SvJT 1982 s. 328 Av: Håkan Winberg
Synpunkter på tryckfrihetsrätten Yttrandefrihetens gränser hör till de problem som ständigt debatteras och måste debatteras i en levande demokrati. Vår lagstiftning — främst tryckfrihetsförordningen (TF) — har under lång tid varit föremål för översyn och utredning. SvJT 1982 s. 329 Av: Lennart Groll
Utgångspunkt för beräkning av spärrtid vid återkallelse av körkort Alltsedan körkortslagstiftningens tillkomst i början av seklet har samhället tillförsäkrat sig möjligheten att återkalla utfärdat tillstånd att här i riket framföra körkortspliktigt fordon, dvs. körkortet, om föraren anses olämplig i trafiken. SvJT 1982 s. 334 Av: Jan Adèll
Är andelsupplåtelse arrende? En vanlig situation är att en jordbrukare, som äger en kvotdel av en fastighet, på grund av avtal med övriga delägare får rätt att — mot eller utan vederlag — bruka även deras andelar. SvJT 1982 s. 338 Av: Lars Gewalli
Lagstiftningen i riksdagen hösten 1981 Offentlig rättRiksdagen har som vilande antagit ett förslag till lag om ändring i regeringsformen, vilket gäller bestämmelserna om riksdagens möjligheter att fatta beslut på ockuperat område. SvJT 1982 s. 341 Av: Björn Edqvist
Nya Juridicum i Uppsala I SvJT 1962 s. 781 ff har Åke Malmström beskrivit den juridiska fakultetens i Uppsala nya boning i det s. k. Oxenstiernska huset. Detta, som härrör från omkring 1650, är beläget vid Riddartorget med huvudfasaden mot domkyrkan. SvJT 1982 s. 349 Av: Anders Agell
Europeiskt justitieministermöte i Montreux Den 10 september 1981 hölls ett europeiskt justitieministermöte i Montreux. Detta möte hade en mindre officiell karaktär än vad som vanligen är fallet i fråga om de europeiska justitieministermötena. SvJT 1982 s. 350 Av: M. J.
Harry Axelson Iohnsons fond för rättsvetenskaplig forskning Fondens tillgångar uppgick vid 1981 års utgång till 364 932: 64. Därav var 14 250: —placerade i statsobligationer, 310 846: — i aktier och 39 836:64 i bank. Nettoavkastningen år 1981 uppgick till 12285: 30. SvJT 1982 s. 351 Av: H. D-s
Kriminalvårdsstyrelsen. Anna-Britta Malmström att vara e. o. rev.sekr., s.d. förordnat t. f. rev.sekr., ass. i Svea hovr. Kerstin Frideen att vara extra rev.sekr. samt s.d. förordnat ass:a i Svea hovr. SvJT 1982 s. 352 Av: ??
Vilka rättsverkningar har process-handlingar som åklagaren företar till förmån för den åtalade? processhandlingen är bindande förrätten. Om så är fallet behöver försvaret inte ägna frågan vidare uppmärksamhet. SvJT 1982 s. 353 Av: LARS HEUMAN
Är Sverige en ständigt neutral stat? rbli neutral. Enligt officiell schweizisk uppfattning1 är en permanent neutral stat förpliktad att inte inleda något krig samt att försvara sin neutralitet och sitt oberoende. SvJT 1982 s. 382 Av: ROLF H. LINDHOLM
Svensk rättspraxis Försäkringsrätt 1972 — 80 NJA 1978 s. 628 (FFR 1978 s˚. 157) rör tolkning av allmänna försäkringsvillkor, och flera av de principer som antas komma till användning vid tolkning av sådana villkor figurerar i målet. SvJT 1982 s. 389 Av: JAN HELLNER
ANDERS VICTORIN. Kollektiv hyresrätt. Institutet för rättsvetenskaplig forskning CIII, Norstedts. Värnamo 1980. XIII + 403 s. Hyresförhandlingslagen betecknades av lagrådet som en nyskapelse inom vår avtalsrätt. SvJT 1982 s. 409 Av: Staffan Vängby
BERTIL WENNERGREN. I statens tjänst. I statens tjänst har utkommit i en omarbetad upplaga. Omarbetningen har denna gång varit relativt begränsad.Viktiga nyheter som föranlett förändringar är sekretesslagen samt medbestämmandeavtalen inom den statliga sektorn. SvJT 1982 s. 410 Av: Reinhold Fahlbeck
JOHS. ANDENÆS. Innføring i rettsstudiet. Jan Hellner M. CHERIF BASSIOUNI. International Criminal Law. A Draft International Criminal Code. Alphen aan den Rijn 1980. Sijthoff & Noordhoff. XXXV+249 s. Hfl. 100.00/$ 50.00. SvJT 1982 s. 412 Av: G. E.
ANDRÉ TUNC. La responsabilité civile. S. S. Paris 1981. Economica. 182 s. På mindre än 200 i detalj väl använda sidor ger professor André Tunc, den franska skadeståndsrättens och komparativa rättens mest betydande företrädare bland nuaktiva rättsvetenskapsmän, en koncis och idérik... SvJT 1982 s. 413 Av: S. S.
Kuben i straffrätten Gärningsbeskrivning: Att olovligen ta vad annan tillhör med uppsåt att tillägna sig det. Straffskala: Fängelse i högst två år. SvJT 1982 s. 414 Av: Bo Svensson
Radionämnden och yttrandefrihetens gränser 420 I SvJT 1981 s. 719 har Anders Litzén skrivit en mycket intressant artikel om ett rättsfall om yttrandefrihetens och tryckfrihetens gränser med anledning av det s. k. Sunday Times Case. SvJT 1982 s. 420 Av: Bengt Wieslander
Vem äger beställt skepp under byggnad? Replik sin rätt (min kursivering). Vilken denna rätt är kan, i fall av beställning under "villkor som innefattar äganderättsförbehåll eller är att jämställa därmed", utläsas av 14 § tredje stycket sjölagen. SvJT 1982 s. 421 Av: Christer Rune
Utanför protokollet Kumbel Med tryckår 1947 står i de svenska domstolarnas bibliotek en liten blå bok och samlar damm. SvJT 1982 s. 424 Av: Tord Widebeck
Enskildas integritet — polisens spaningsmetoder Enskildas integritet — polisens spaningsmetoderSkall polisen få använda hemliga mikrofoner och dold TV-övervakning vid spaning efter grova brottslingar? Det är frågor som har aktualiserats under senare tid. De har bl. a. tagits upp i den s. k. SvJT 1982 s. 425 Av: Björn Edqvist
Till redaktionen insänd litteratur Njem, Jean-Claude. Le Régime et la Nationalisation de Concessions Pétrolièreset Autres Concessions d'Immeubles. Université d'Uppsala Institut Suédoisde Droit International. Etudes en droit International. Tome 4. Sthlm 1980. Almqvist & Wiksell International. 295s. SvJT 1982 s. 427 Av: ??
Tingsrätterna. Anders Victorin till professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Professor Victorin är född 21 maj 1944 i Göteborg. Han avlade jur. kand. ex. i Stockholm 1969. SvJT 1982 s. 432 Av: ??
Dag Hammarskjöld och folkrätten institutionella system i form av regionala eller universella arrangemang, och en internationell samarbetsrätt, som han uppfattade som baserad på konstitutionella, mer avancerade system med regler för överstatligt beslutfattande. SvJT 1982 s. 433 Av: OVE BRING
Varumärken som konkurrensbegrän- sande medel — en komparativ betraktelse utifrån frihandelsavtalet mellan Sverige och EEC även medtagits två av EEC ensidigt gjorda tolkningsförklaringar, av vilka den ena avser artikel 23 p. 1 FHA). SvJT 1982 s. 461 Av: GÖRAN LYSÉN
Rättshjälpslagens tillämpning I.2.a Angelägenheter som hör under allmän domstols prövningNär det gäller angelägenheter som vid handläggning i domstol behandlas som tvistemål anses som regel behov av rättshjälp föreligga. I vissa sådana fall anses dock att bistånd genom rättshjälp inte behövs. SvJT 1982 s. 491 Av: SVEN LARSSON
LARS WERIN. Ekonomi och rättssystem. indifferenskurvor som visar för individen jämbördiga önskemål. SvJT 1982 s. 511 Av: Carl Martin Roos
ANDERS BRATHOLM. Strafferett og Samfunn. 515 Alminnelig del. Oslo-Bergen Tromsø 1980. Universitetsforlaget. XXVII + 682 s. Nkr. 249,00. Den svenska straffrättens allmänna del har genom åren begåvats med flera ingående studier inom skilda detaljområden. SvJT 1982 s. 515 Av: Gillis Erenius
ANTONY ALLOTT. The Limits of Law. S. SWATKIN. The Nature of Law. Amsterdam, New York, Oxford 1980. North-Holland Publishing Company (European Studies in Law, vol. 9). 246 s. SvJT 1982 s. 516 Av: S. S.
Brottspåföljd i England My object all sublime I shall achieve in time To make the punishment fit the crime. Följande artikel avser att i någon mån belysa hur långt man i dagens England2 nått i strävan att bekämpa kriminaliteten med adekvata brottspåföljder. SvJT 1982 s. 517 Av: Lars Bennich
Commission Internationale de 1'Etat Civil Commission Internationale de 1'Etat CivilInternationella civilståndskommissionen (CIEC) hade sin 33:e generalförsamling i Luxemburg veckan den 7—12 september 1981. I generalförsamlingen deltog delegater från kommissionens 12 medlemsstater (jfr SvJT 1981 s. 573). SvJT 1982 s. 527 Av: Stig Hiljding
Försäkringsrätten. Redaktionen Budgetdepartementet. Regeringen har 6 maj 1982 förordnat t. f. kanslirådet i budgetdep:t Alf Nilsson att inneha långtidsvik.på en tjänst som dep.råd i dep:t samt s. d. SvJT 1982 s. 528 Av: ??
Skadeståndsrättslig reglering av oljeutsläpp från fartyg 2.1. AnsvarighetskonventionenAnsvarighetskonventionen reglerar fartygsägarens civilrättsliga ansvarighet för skador till följd av oljeutsläpp. Konventionen gäller endast i fråga om skador som uppkommer inom konventionsstaternas områden, däri inbegripet deras territorialhav. SvJT 1982 s. 529 Av: MÅNS JACOBSSON
Ändringar i det internationella rätts-systemets normer — historiska och aktuella trender1 modus vivendi med omvärlden inträder, eller om man så vill en "fredlig samexistens". Vi kan bara ta den ryska revolutionen 1917 som exempel. SvJT 1982 s. 569 Av: Bo Johnson Theutenberg
BRITA SUNDBERG-WEITMAN. Saklighet och godtycke i rättskipning och förvaltning. Norstedts. Lund 1981. 342 s. I svensk offentlig rätt har hittills ganska liten uppmärksamhet ägnats villkoren för det offentliga beslutsfattandet i sakfrågor. De formella beslutsreglerna har oftast fått stå i förgrunden. SvJT 1982 s. 584 Av: Gustaf Petrén
STINA HOLMBERG. Mot monopolisering? NO:s verksamhet under 25 år. Lund 1981. Norstedts. 194 s. Lagstiftning rörande s. k. konkurrensbegränsningar (monopol, karteller m. m.) bygger på uppfattningen att konkurrensen mellan företag är av värde för samhällets ekonomiska utveckling och för konsumenterna. SvJT 1982 s. 587 Av: Lars Jonson
ROLF DEULLAR & ULF NORDSTRÖM. ECE 188 A-NLM 80. Kommentar till allmänna bestämmelser för leverans och montage. TillämplighetFörfattarna behandlar under denna rubrik tämligen ingående ett av standardavtalsrättens "eviga problem", nämligen frågan när allmänna bestämmelser kan åberopas som avtalsinnehåll. SvJT 1982 s. 589 Av: Per Ossmer
Behöver författningsspråket reformeras? må utan vidare kan ersättas, eller utmönstras som språkmännen modernt uttrycker sig, är ingalunda heller givet. Hjälpverbet må uttrycker exempelvis skillnaden mellan obligatoriskt och fakultativt åtal. SvJT 1982 s. 596 Av: Ulf Chr. Eklöf
Olof Alsén †. Olof Alsén †. Olof Alsén föddes 1894 i Kristianstad. Han avlade kansliexamen i Stockholm 1914 och blev jur.kand. 1918. Efter några års förordnanden i kammarkollegiet inträdde han i hovrätten över Skåne och Blekinge. Han blev assessor där 1925 och hovrättsråd 1930. SvJT 1982 s. 607 Av: K. E. Uhlin
Justitiekansler i Finland Gertrud Lennander till professor i civilrätt vid Stockholms universitet. Professor Lennander är född i Uppsala 1943. Hon tog studenten i Växjö 1962 och avlade jur. kand. ex. i Lund 1967. SvJT 1982 s. 608 Av: P. L-m
Rätt och moral systembetingad. Ett djupgående3 svar på frågan "vilka normer är rättsliga?" förutsätter en tvåstegsprocedur. Först fastställs enstaka rättsreglers (t. ex. BrB 3:1) interna giltighet med hänvisning till ett visst normsystem (t. ex. SvJT 1982 s. 609 Av: ALEKSANDER PECZENIK
Om utlämning av brottslingar från och till Sverige Om utlämning av brottslingar från och till Sverige Av rättschefen Internationellt rättsligt samarbete bygger i stor utsträckning på principen om reciprocitet. SvJT 1982 s. 621 Av: HANS DANELIUS
En ung man på ting 1944—1946 vi var unga. När jag slutade sitta ting — man ligger vid universitetet, sitter ting och förr ivärlden stod man i hovrätt, stod vid en pulpet och föredrog mål för sittande hovrättsråd — det var på sommaren 1946, fick jag, som också mina företrädare... SvJT 1982 s. 635 Av: ??
Regeringen och ubåt 137 — en banbrytande folkrättsinsats? Regeringen och ubåt 137 — en banbrytande folkrättsinsats?Det är inte så ofta Sverige blir i tillfälle att leverera material till folkrättens utbyggnad. SvJT 1982 s. 647 Av: Gustaf Petrén
Ett problem med avseende på hemlig avlyssning1 Med hemlig avlyssning menas i det följande en sådan som sker medelst en dold mikrofon, anbringad t. ex. på väggen i ett rum eller en bil. Genom användning härav sker ingrepp i en av de grundlagsskyddade medborgarrättigheter som finns angivna i RF 2:6. SvJT 1982 s. 654 Av: Per Olof Ekelöf
Lagstiftningen i riksdagen våren 1982 Offentlig rätt m. m.Riksdagen har som vilande antagit ett förslag till lag om ändring i regeringsformen. Ändringen gäller reglerna om stiftande av kyrkolag i övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Enligt förslaget blir huvudregeln att riksdagen ensam stiftar kyrkolag. SvJT 1982 s. 664 Av: Björn Edqvist1
Dansk juridisk litteratur 1978 og 1979 Købekoner og konkurrence (1978), der behandler kvinders formueretlige stilling i retshistoriskperspektiv. Fra retshistoriens felt kan også fremhæves den udgivelse af ældreprivate domssamlinger, der som Danske Domme 1375—1662 planlagt i seksbind for tiden er i gang. SvJT 1982 s. 683 Av: Ditlev Tamm
Justitieministeriet i Finland Aarne Nuorvala har vid uppnådd 70 års ålder 18.4.1982 beviljats avsked med pension. Republikens president utnämnde 30.4.1982 presidenten i arbetsdomstolen, prof. Antti Johannes Suviranta, till ny president i högsta förvaltningsdomstolen fr. o. m. 1.6.1982. SvJT 1982 s. 684 Av: P. L-m
Per Santesson † Per Santesson †F. d. justitierådet Per Santesson avled den 5 maj 1982, kort efter det han fyllt 90 år. SvJT 1982 s. 685 Av: Sven Edling
Per Bergsten † Per Bergsten †När Per Bergsten i början av år 1978 med ålderns rätt lämnade sin domargärning i Högsta domstolen, var han redan drabbad av sjukdom. SvJT 1982 s. 686 Av: Bengt Hult
Justitiedepartementet. Jan Rosén Studiebesök i utlandet för juristerGenom förmedling av Europarådet ordnas årligen studiebesök för utländska jurister i Europarådets medlemsstater. SvJT 1982 s. 687 Av: ??
Kammarrätterna. Gösta Ekman, ordf., samt länsrådet Sven Gunnarsson, riksdagsledamöterna Wilhelm Gustafsson, Tage Sundkvist, Knut Wachtmeister och Hans-Olov Westberg, lagmannen Bertil Wennergren, ledamöter. Handelsdepartementet. Regeringen har 30 juni 1982 förordnat dep.sekr. SvJT 1982 s. 688 Av: ??
Juridisk tolkningsmetodik före 1800-talets "moderna genombrott"* passim; S.Strömholm, Rätt, rättskällor och rättstillämpning (1981), s. 353-378. SvJT 1982 s. 689 Av: STIG STRÖMHOLM
Om kommunal taxedifferentiering 1.1 AvtalsfrihetenDen grundläggande regeln för all taxesättning i vårt land är avtalsfriheten. Den innebär bl. a. SvJT 1982 s. 708 Av: HUGO TIBERG
Några intryck från ett studiebesök i Albanien (Fakulteti i Shkencave Politiko-Juridike). Det vore naturligtvis orimligt att påstå att man under en så kort tid kan förvärva några djupare kunskaper om det albanska rättssystemet, i synnerhet som jag inte behärskar det albanska språket och som bristen på litteratur om... SvJT 1982 s. 722 Av: MICHAEL BOGDAN
LARS PEHRSON. Varumärken från konsumentsynpunkt. En rättsvetenskaplig studie. Sthlm 1981. Liber Förlag. 512 s. Med Lars Pehrsons doktorsavhandling Varumärken från konsumentsynpunkt har svensk rätt berikats med en omfattande framställning inom varumärkesrätten. SvJT 1982 s. 732 Av: Ulf Bernitz
KRISTER MOBERG. Företaget och sekretessen. en disputation rum och det var Krister Moberg som i maj 1981 disputerade på avhandlingen Företaget och sekretessen. I egenskap av fakultetens opponent vid disputationen vill jag här sammanfatta mina intryck av avhandlingen. SvJT 1982 s. 736 Av: Boel Flodgren
Har vi en bra domarutbildning i vårt land? Syftet med dessa anteckningarBåde i samhällsdebatten och i de juridiska tidskrifterna i vårt land diskuteras ganska ofta och klandras inte sällan innehållet i och tankarna bakom lagar och andra författningar. SvJT 1982 s. 747 Av: Carl-Ivar Skarstedt
Norsk lovgivning 1981 Forarbeider: NOU 1976:61 Standardkontrakter, Odelstingsproposisjon nr 38 (1979-80) og Innstilling til Odelstinget nr 21 (1980-81) Ved lov 13 februar 1981 nr 2 er det foretatt endringer i lov 16 juni 1972 nr 47 om kontroll med markedsføring. SvJT 1982 s. 755 Av: Erik Keiserud
SvJT:s prenumerationspriser. Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionenInternationella juristkommissionen med säte i Geneve har till syfte att arbeta för rättssäkerhetens principer och skyddet för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. SvJT 1982 s. 767 Av: ??
Kronofogdemyndigheterna. Åke Rehnström att vara rådm. i Sthlms tr, s.d. utnämnt hyresrådet i hyresnämnden i Sthlm Thomas Chambert att vara rådm. i Västerås tr, s.d. utnämnt ass. i Göta hovr. Steffan Florby, att vara rådm. i Karlskoga tr, s. SvJT 1982 s. 768 Av: ??
