En enda högsta domstol — ett första steg? Vägen mot en enda högsta domstol är troligen lång och törnbeströdd. Inte minst fordrar den en ny grundlagsändring. I denna artikel diskuteras en alternativ lösning tänkt inom ramen för gällande grundlag efter 2010 års ändringar. SvJT 2017 s. 257 Av: JOHAN HIRSCHFELDT Ladda ner PDF
Replik till Martin Borgeke — likgiltighetsuppsåtet igen Förra året meddelade majoriteten i Högsta domstolen en dom, som under rubriken Förtydligande av likgiltighetsuppsåtet formulerar grundsatsen att en likgiltig attityd kan utläsas ur det faktum att gärningsmannen tror på effektens inträde och ändå utför handlingen. Domen har väckt uppmärksamhet och kritik har framförts mot denna grundläggande tes. Ett av de dömande justitieråden, Martin Borgeke, har härefter i Svensk Juristtidning utvecklat sin syn på denna dom, som enligt hans mening egentligen inte handlar om likgiltighetsuppsåt, utan om ett kvalificerat sannolikhetsuppsåt. SvJT 2017 s. 269 Av: SUZANNE WENNBERG Ladda ner PDF
Kulturella krigsbyten och folkrättslig utveckling I maj 1990, efter det kalla krigets slut, kom dåvarande Tjeckoslovakiens president, Václav Havel, på statsbesök till Sverige. Man väntade sig allmänt att han skulle passa på att återkräva ett krigsbyte från trettioåriga kriget: Silverbibeln. På UD:s rättsavdelning upprättades en promemoria som utredde det folkrättsliga läget beträffande krigsbyten i en historisk kontext. Internationellt har på senare tid frågan om s.k. repatriering av rövade kulturföremål aktualiserats som en tvistefråga mellan museer i väst och framför allt länder i syd. Men krigsbyten skyddas av en princip om ickeretroaktivitet. Det som var lagligt tidigare kan inte retroaktivt drabbas av en ny rättsuppfattning. Folkrätten har förändrats över tid och uppsatsen vill ge svar på frågan när ett nytt rättsläge uppstod. Avslutningsvis berörs det hot mot kulturminnen som Islamiska staten står för.1 SvJT 2017 s. 274 Av: OVE BRING Ladda ner PDF
Om ungdomsmål: Några reflektioner i anledning av en pågående översyn Det bör övervägas att ge åklagare och allmän domstol behörighet att meddela beslut enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), vilket skulle utjämna skillnaden i reaktion vad avser ungdomsbrottslingar över och under straffmyndighetsåldern: De särskilda ungdomspåföljderna enligt brottsbalken, ungdomsvård och sluten ungdomsvård, är också de som kan beslutas enligt LVU. Med en sådan utvidgad behörighet, som lämnar förvaltningsrättens behörighet oförändrad, och införande av ”jourdomstol” har i praktiken en ungdomsdomstol införts. Den sittande utredningen om en snabbare lagföring i bl.a. ungdomsmål har i uppdrag att överväga frågan om jourdomstol men inte frågan om behörighet enligt LVU. SvJT 2017 s. 289 Av: KRISTER THELIN Ladda ner PDF
Rätt till utbildning för icke folkbokförda personer I denna uppsats diskuteras möjligheterna för barn som inte är folkbokförda i landet att ändå räknas som bosatta och därmed ha rätt till utbildning enligt skollagen. I fokus står s.k. papperslösa personer och EU-medborgare, både de som lagligen vistas i Sverige och s.k. utsatta EU-medborgare. Bland annat diskuteras om EU-medborgare som saknar uppehållsrätt kan anses ingå i kategorin ”papperslösa” och därigenom ha rätt till utbildning samt om det är ett brott mot europakonventionen att neka personer som olagligen vistas i landet tillgång till utbildning. SvJT 2017 s. 299 Av: LOTTA LERWALL Ladda ner PDF
Ett JO-beslut med långtgående verkningar för tingsrätterna — eller? JO har i ett beslut den 8 mars 2017 kritiserat en tingsrätt för att en notarie har dömt i brottmål där 34 kap. brottsbalken har tillämpats. Kritiken är oväntad och skulle kunna riktas mot de flesta av landets tingsrätter. Frågan som man nu måste ställa sig vid alla dessa tingsrätter är om man ska ändra arbetsfördelningen. Ska en stor grupp notariebrottmål överföras till ordinarie domare och fiskaler? SvJT 2017 s. 319 Av: LARS HOLMGÅRD Ladda ner PDF
Några synpunkter med anledning av Europadomstolens Arlewindom Europadomstolen slog 2016 fast att rätten till en rättvis rättegång kränktes när svenska domstolar inte prövade frågor om förtal i ett tv-program som via Storbritannien sändes från och till Sverige. Detta ger i såväl yttrandefrihetsrättsligt som internationellt processrättsligt perspektiv upphov till frågor om möjligheter till prövning av sådana fall i svensk domstol. SvJT 2017 s. 324 Av: VILHELM PERSSON och MICHAEL BOGDA Ladda ner PDF
Processrätten i emissionsgarantidomen Det har hävdats att Högsta domstolen i det s.k. emissionsgarantimålet (NJA 2016 s. 107) gjorde sig skyldig till flera rättegångsfel, bl.a. genom att bygga sin dom på skadeståndsrättslig grund fastän kärandebolaget hade förklarat att det inte gjorde gällande någon skadeståndsskyldighet. Enligt författaren var det inte fråga om något rättegångsfel. HD förde ett annat rättsligt resonemang än parterna, men utan att föra in någon omständighet som inte hade åberopats. Rättssatsen i prejudikatet kunde ha lagts fast utan omnämnande av skadeståndsskyldigheten, som inte gällde mot käranden utan mot det emitterande bolaget. Men så som HD motiverade avgörandet blev prejudikatet praktiskt mer betydelsefullt än det annars skulle ha blivit. SvJT 2017 s. 334 Av: GÖRAN LAMBERTZ Ladda ner PDF
Litteratur L. M. FRIEDMAN, Impact. How Law Affects Behavior, Harvard University Press, Harvard, Ma./London 2016, 315 s. Den moderna staten är i mycket hög grad en lagstiftande stat. En rad normer promulgeras av nationella parlament, regeringar och... SvJT 2017 s. 339 Ladda ner PDF
Personalnotiser Nya justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen Regeringen har den 23 mars 2017 utnämnt generaldirektören Kristina Svahn Starrsjö att vara justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Kristina Svahn Starrsjö arbetar sedan 2013 som gener... SvJT 2017 s. 342 Ladda ner PDF
