Sambandsbedömningar och expertkunskap Vid prövning av vetenskapligt komplicerade frågor är domstolar ofta beroende av extern sakkunskap. Det gäller inte minst vid sambandsbedömningar. I denna artikel diskuteras olika aspekter av hur extern sakkunskap kan ”översättas” till juridikens språk, för att kunna användas grund för rättsliga ansvarsprövningar. SvJT 2015 s. 465 Av: MÅRTEN SCHULTZ Ladda ner PDF
Tvångsäktenskap och barnäktenskap — en analys av det svenska rättsläget Nya regler har införts för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Även om de nya lagstiftningarna innefattar en rad åtgärder på de straffrättsliga, civilrättsliga och internationellt privaträttsliga områdena innebär de ingen dramatisk förändring av det tidigare gällande rättsläget. Lagarna kan emellertid ha ett stort symboliskt värde genom att de är en markör till potentiella förövare och offer om lagstiftarens hållning i frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. SvJT 2015 s. 479 Av: MOSA SAYED Ladda ner PDF
Finansinspektionens ingripanden 2004–2014 Den 1 juli 2004 infördes nya regler för den finansiella tillsynen. Sammantaget innebar de en markant ökning av Finansinspektionens befogenheter. Tillsynen kopplades för det första till överträdelser av rörelseregler och inte till kravet på sundhet som förskrevs i den tidigare gällande lagen. Beslut om återkallelse av tillstånd skulle för det andra enbart prövas av Finansinspektionen och inte som tidigare vara en uppgift för regeringen i ärenden av principiell betydelse eller av särskild vikt. För det tredje fick Finansinspektionen fler sanktionsinstrument att tillgripa och friare ramar att agera inom. Syftet med denna rapport är därför att granska hur Finansinspektionen hanterat sin nya roll. För detta ändamål har samtliga ingripanden inspektionen gjort under åren 2004–2014 granskats. De aspekter som stått i förgrunden för granskningen handlar om hur Finansinspektionen har bedömt tillsynsobjektens regelöverträdelser och de åtgärder bolaget vidtagit för att rätta till de observerade bristerna. SvJT 2015 s. 496 Av: ANNE MARIE PÅLSSON Ladda ner PDF
Demokratiskt förankrad normkontroll efter grundlagsreformen? — Koherens, gällande rätt och skapande dömande Carl Josefsson har skrivit ett högst intressant bidrag till debatten om normkontroll i Sverige. Men en mer balanserad tillämpning av Jürgen Habermas teorier som tar hänsyn till grundlagsreformen visar att normkontroll sedan reformen är demokratiskt förankrad i Sverige och därmed legitim i mycket högre grad än Carl Josefsson antyder. Det uttryckliga syftet med denna normkontroll är konstitutionell efterkontroll och särskilt värnandet av fri- och rättigheter. En författningsdomstol vore däremot endast nödvändig i SvJT 2015 s. 521 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Vad gör domstolars normkontroll legitim? — Slutreplik Funktionen att skydda och stärka den demokratiska processen är vad som väsentligen gör domstolars normkontroll legitim utifrån Habermas. Hans framställning ger inte stöd för att koherens och parlamentarisk förankring skulle vara tillräckligt. SvJT 2015 s. 539 Av: CARL JOSEFSSON Ladda ner PDF
Lagstiftning i riksdagen våren 2015 I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftning som har antagits av riksdagen under våren 2015. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lagen eller lagändringen trätt i kraft senast den 1 augusti 2015. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för 2015. I de fall som SFS-nummer saknas hade författningen den 6 juli 2015 ännu inte kommit ut från trycket. SvJT 2015 s. 546 Av: Monica Hall och Bengt Billquist Ladda ner PDF
Litteratur STIGSTRÖMHOLM, Resonerande katalog. Minnen 1958–2003, Atlantis, 2014, 545 s. SvJT 2015 s. 557 Ladda ner PDF
Notiser Konferensen i Lund 11 juni 2015 — Inledning Knappt hundra personer deltog i konferensen. Det var till övervägande del nordiska forskare närvarande samt enstaka advokater, bolagsjurister och domare. SvJT 2015 s. 561 Ladda ner PDF
