Carl Johan Schlyter i ett hundraårigt perspektiv Johan Holmbergson. Han hade efter studier och lärartjänst i Uppsala tjänstgjort som sekreterare i lagutskottet vid revolutionsriksdagen. 1811 kom han som professor i lagfarenhet till Lund. SvJT 1979 s. 1 Av: Kjell Å. Modéer
Europarådet och de mänskliga rättigheterna Europarådet och de mänskligarättigheterna Svenska nationalkommittén för kulturellt samarbete i Europa anordnade den 17 oktober 1978 i Gamla Riksdagshuset i Stockholm ett offentligt seminarium om . SvJT 1979 s. 14 Av: Hans Danelius
Europarådet och de mänskliga rättigheterna :Kellbergs redogörelse för verksamheten vid den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna inleddes med en kort översikt av måltillströmningen och antalet handlagda ärenden, sedan kommissionen började sin verksamhet i mitten av 1950-talet. SvJT 1979 s. 22 Av: Love Kellberg
East Meets West in Sweden in extenso in The Times on the following day, 21 August 1896. Lord Russell spoke of public international law arbitration. SvJT 1979 s. 43 Av: J. Gillis Wetter
HÅKAN HYDÉN. Rättens samhälleliga funktioner. rättssociologin. Det är ju den disciplin som särskilt sysslar med förhållandet mellan rätt och samhälle. Hydén tar som lämplig utgångspunkt några rättssociologiska arbeten, bland dem Karl Renners "Die Rechtsinstitute des Privatrechts und ihre soziale Funktion". SvJT 1979 s. 51 Av: Per Eklund
Rättshistoriska studier tillägnade Gösta Hasselberg vid hans avgång från ämbetet den 30 juni 1976. rättsreglernas historia. Den enda skillnaden mot tidigare är att@@PAGEBREAK@@58man bör inrikta sig på de två senaste århundrandena i stället för på medeltiden. SvJT 1979 s. 57 Av: Elsa Sjöholm
Om s. k. övertagandeförbindelser fordringsrätt, närmare bestämt den huvudform därav som kan benämnas betalningsanspråk, d. v. s. en rätt att av gäldenären, S, utfå en summa pengar (kapital och ränta) enligt de närmare villkor som anges i omslagsreversen. SvJT 1979 s. 61 Av: Henrik Hessler
Några reflexioner kring ett rättsfall angående bodelning 1. I ett rättsfall (se SvJT 1978 rf 14 s. 21) har Svea hovrätt i ett beslut från den 3 november 1977 ansett att ett bodelningsavtal samt ett tillägg till avtalet, som upprättats i enlighet med formkraven för bodelning den 3 mars 1977 av makar inför förestående äktenskapsskillnad,... SvJT 1979 s. 67 Av: Christer Nilsson
Ny aktieselskabslov i Island Aktieselskaber har været almindelige i Island i ret lang tid. Antallet af registrerede aktieselskaber udgjorde i 1972 omkring 3 100. Den förste aktieselskabslov der stammer fra året 1921 gælder stadigvæk indtil den aflöses af en ny lov, der træder i kraft 1. januar 1980. SvJT 1979 s. 69 Av: Benedikt Sigurjónsson
Lov om priser, konkurrencebegrænsninger og uretmæssig markedsföring Indledning.I maj 1978 vedtog Altinget en ny lov om priser, konkurrencebegrænsninger og utretmæssig markedsföring, lov nr. 56 af 16. maj 1978. Loven skal hovedsagelig aflöse gældende lov om priser fra 1960 og lov om bekæmpelse af uretmæssige forretningsmetoder fra 1933. SvJT 1979 s. 71 Av: Gylfi Knudsen
Ivar Agge † Ivar Agge † Ivar Agge var en inbiten stockholmare, född 1903, som största delen av sitt liv var knuten till Stockholms högskola, sedermera Stockholms universitet. SvJT 1979 s. 74 Av: Hans Thornstedt
Brittiska JO-ämbetet under granskning 76 NotiserÅr 1967 fick Storbritannien en motsvarighet till det svenska JO-ämbetet i det att man tillsatte en Parliamentary Commissioner for Administration (PCA). Dennes ställning är dock i flera hänseenden olik JO:s. SvJT 1979 s. 76 Av: Ulf Lundvik
Stipendier för studier i europeisk rätt Stig Strömholm Nye dommere i den danske Højesteret Som nye dommere i Højesteret er udnævnt fra den 1. april 1978 dommeren i Vestre landsret Henning Funch Jensen, fra den 1. juli 1978 dommeren i Østre landsret Frans Weber og fra den 1. SvJT 1979 s. 78 Av: M. J.
Svenska Kriminalistföreningen Notiser 79Skånska hovrättens yngreförening höll årsmöte 5 dec. 1977 varvid bl. a. aktuella yngrefrågor diskuterades efter inledning av hovrättens nye president, Tore Landahl. Föreningens styrelse består för 1978 av Frank Orton, ordf., Lars Göran Abelson, v. ordf. SvJT 1979 s. 79 Av: ??
Regeringsrätten. Bengt Rydin till justitieråd fr. o. m. 1 januari 1979. Justitierådet Rydin är född 1925 i Jönköping. Efter jur.kand.-examen 1948 i Uppsala och tingstjänstgöring i Östernärkes domsaga under åren 1948—51 började han i Svea hovrätt. SvJT 1979 s. 80 Av: ??
Den svenska internationella arbetsrättens grunder svenska domstolar är behöriga att pröva arbetstvister och vilket lands lag som i sådana fall bör tillämpas enligt svenska kollisionsregler. Vilket lands rättsregler om semester eller om anställningstrygghet skulle tillämpas avsvensk domstol t. ex. SvJT 1979 s. 81 Av: Michael Bogdan
Om kyrka och stat När svenska kyrkan efter genomförd nyorganisation blivit frikyrka, förverkligas i förhållande till andra samfund rättvisa och demokrati enligt vad som avsetts, och reformen innebär obestridliga fördelar för kyrkan själv. SvJT 1979 s. 122 Av: Harry Guldberg
Efterskrift organisatoriska förändring som relationsändringen innebär inte skall ändra de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans verksamhet. Kyrkan behåller också all egendom som den i dag disponerar. SvJT 1979 s. 124 Av: Fredrik Sterzel
Några funderingar kring ett märkligt rättsfall Då ett testamentes innehåll är oklart eller ofullständigt eller då felskrivning eller annat liknande misstag förelupit, kunna givetvis betydande svårigheter uppkomma, när det gäller att genom testamentstolkning söka fastställa testators verkliga vilja. SvJT 1979 s. 127 Av: Carl Patric Ossbahr
Några ord om kvarstad efter dom dom på sitt anspråk, har han i regel intet behov av att erhålla säkerhetsåtgärd. Genom verkställighet av domen kan han nämligen få sitt anspråk realiserat eller i erforderlig mån säkerställt. SvJT 1979 s. 137 Av: Trygve Hellners
Borgenärsrisker vid utbetalning av fastighetslån före pantbrevstradition i konkurrens med kreditgivaren själv för egen del söker inteckning i fastigheten — vare sig hans handlande beror på bristande kunskap om lagen, sker i bedrägligt syfte eller eljest. SvJT 1979 s. 143 Av: Tore Nordling
Lagstiftningen i riksdagen hösten 1978 vallagen. En ändring innebär att vallokalerna skall stängas kl. 20 i stället för som tidigare kl. 21. Enligt en annan ändring skall valkuvert och omslag förseglas med en särskild tejp istället för som tidigare med sigill. SvJT 1979 s. 152 Av: Ove Lindh
Om integritet amerikansk rätt belyser skyddet för det egna levnadsödet. År 1931 stämde en kvinna, Gabrielle Melvin, ett filmbolag för att bolaget i en film hade beskrivit hennes tidigare liv som prostituerad. Filmen hade premiär 1925. SvJT 1979 s. 161 Av: BENGT LÄNNERGREN
Bolagsbildningar med omyndiga delägare Skatterättsliga aspekterÖverförmyndare har ofta haft att ta ställning till bolagsbildningar där omyndiga — och då särskilt underåriga — är delägare. Orsaken till detta tidigt vaknande intresse för företagsamhet är ofta skatterättsligt. SvJT 1979 s. 182 Av: GUSTAF LINDENCRONA
Forskningsetiska problem inom rättsvetenskapen de lege lata; diskussionen av framtida lösningar 1 Inledningsanförande vid en av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet den 28 nov. 1978 anordnad konferens om forskningsetiska frågor inom samhällsvetenskap och humaniora. SvJT 1979 s. 199 Av: STIG STRÖMHOLM
GÖSTA WALIN. Lagen om skuldebrev m.m. alltid måste vara beredd att ge gäldenären en prövningsfrist. SvJT 1979 s. 207 Av: Torgny Håstad
MATHS HEUMAN. Rättsaffärerna Kejne och Haijby. Lund 1978. Norstedts. 312 s. Under senare år har i den allmänna debatten hänvisningar vid flera tillfällen gjorts till 1950-talets rättsaffärer. Lång tid har förflutit sedan de åsyftade händelserna ägde rum. SvJT 1979 s. 214 Av: Ulf Lundvik
Beiträge zum Seerecht. Eine Gedenkschrift für Jörgen Haalck 1924—1976. Rostock 1978. 148 s. Rostock har under senare år utvecklats till ett centrum för sjörättslig forskning. Till minnet av den, som i hög grad bidragit till detta, har en rad medarbetare och vänner till honom utgivit en uppsatssamling. SvJT 1979 s. 216 Av: Kurt Grönfors
DOLLY RICHTER-HANNES, RALF RICHTER & NORBERT TROTZ. Seehandelsrecht. DOLLY RICHTER-HANNES, RALF RICHTER & NORBERT TROTZ. Seehandelsrecht. Grundriss. Berlin 1978. Transpress VEB Verlag für Verkehrswesen. 352 s. Västländernas sjörättsjurister har ofta ringa kännedom om socialistländernas sjörätt. SvJT 1979 s. 217 Av: Kurt Grönfors
Löntagarfonderna samt arbetstagarna och deras föreningar att stödja den solidariska lönepolitiken, att motverka den förmögenhets- och maktkoncentration, som följer av företagens självfinansiering, att genom medägande stärka löntagarinflytandet i företagen, samt att bidra till kollektivt sparande och kapitalbildning för produktivainvesteringar. SvJT 1979 s. 218 Av: Carl Hemström
Bör möjlighet till lagförklaring finnas? slump. En så viktig rättskälla som prejudikatbildningen genom de högsta domstolsinstanserna borde inte för sin funktion vara till stor del beroende på tillfälligheter. SvJT 1979 s. 225 Av: Pontus Modigh
Skiss till standard för hövlighetsterminologi känner jag inte för det skrivsättet fast jag dock inte är direkt överårig (nyligen 50). SvJT 1979 s. 229 Av: Stig Nystrand
Nämndemän i kammarrätt Sedan den 1 januari 1977 deltar nämndemän i avgörandet av vissa mål i kammarrätt. Verksamheten har alltså pågått i drygt två år. Det kan vara skäl att försöka summera intrycken från denna tid. SvJT 1979 s. 230 Av: Per Sjöblom
Norsk juridisk litteratur 1977 privatretten, kan forst nevnes et par mer populært orienterte fremstillinger innen feltet arve-, familie- og skifteretten. Nils B. Hohle: "Når noen går bort: Bisettelse, arv og skifte" (1977, 95 s. SvJT 1979 s. 233 Av: Tore Sandvik
Ny islandsk konkurslov En ny konkurslov er vedtaget af Islands Alting og offentliggjort som lov nr. 6/1978. Ved lovens forberedelse drog man nytte af materiale om det nordiske samarbejde på dette område og specielt af den danske konkurslov af 8. juni 1977. SvJT 1979 s. 235 Av: Thór Vilhjálmsson
Den etthundrade upplagan series editorum finnes intagen, uplyses också att 1861 års upplaga omfattade alltsomallt 623 sidor — cirka en femtedel av den etthundrade upplagans volym; textmassan på varje sida är dessutom väsentligt större i de moderna upplagorna. SvJT 1979 s. 236 Av: Stig Strömholm
Ny president i hovrätten för övre Norrland. Tor Sverne till justitieråd. Justitierådet Sverne är född 1925 i Stockholm. Han avlade jur. kand. examen i Stockholm 1950 och fullgjorde tingstjänstgöring vid Södra Roslags domsaga 1950—53. Han började därefter i Svea hovrätt och blev fiskal där 1954. SvJT 1979 s. 238 Av: ??
Kammarrätterna. Kurt Grönfors att vara ordf. samt riksdagsledamöterna Joakim Ollén och Stig Olsson att vara led. i utredn. om översyn av kommissionslagen m. m., 15 jan. 1979 förordnat hovr.ass. Bertil Josefson att vara sekr. i kommittén om översyn av kommissionslagen m. m. SvJT 1979 s. 239 Av: ??
Kriminalvården. Karl-Olof Lidin att vara lagm. i tr, s. d. utnämnt rådm. i Sthlms tr Fredrik Boström att vara chefsrådm. i tr, s. d. utnämnt ass. i Svea hovr. Lars Nilsson att vara rådm. i Mariestads tr, s. d. förordnat ass. i Göta hovr. SvJT 1979 s. 240 Av: ??
Skrivbordsfunderingar om häktning och frigivning Av professor TORE STRÖMBERG Då han steg i land, närmade sig mr Fix, visade sin order och lade handen på hans axel: "Ni är ju Phileas Fogg?""Ja, sir!""I drottningens namn arresterar jag Er."(Ur Jules Verne, Jorden runt på 80 dagar. SvJT 1979 s. 241 Av: Tore Strömberg
Datorrelaterade gärningar sedelutbetalningsautomater, vanligen benämnda bankomater. Sedan kunden har stoppat in ett s. k. bankomatkort i bankomaten och på ett tangentbord slagit in önskat belopp och en personlig kod, kontrollerar en datorkortet och koden. SvJT 1979 s. 249 Av: Krister Malmsten
Konflikt mellan två bevismodeller alla dessa situationer. En annan utväg är att omformulera eller transformera den ifrågavarande situationen med statistiska bevis så, att den går att beskriva och lösa med hjälp av värdemetoden. SvJT 1979 s. 283 Av: Anders Stening
SUZANNE WENNBERG. Förskingring. speciesförpliktelser och generiska förpliktelser. SvJT 1979 s. 297 Av: Per-Edwin Wallén
HOLGER CARLMAN. Patent. Administrativ patentpraxis i Sverige. Helsingborg 1978. Kungl. Patent- och registreringsverket. 338 s. År 1976 gav f.d. patenträttsrådet Holger Carlman ut boken Varumärket, som innehåller en översikt över administrativ praxis på varumärkesområdet. (Boken anmäld i SvJT 1977 s. 368). SvJT 1979 s. 300 Av: Måns Jacobsson
Arbetsdomstolen och den belgiska Volvo-konflikten samma sätt som en sympatiåtgärd som vidtagits för att stöda en inhemsk strid."3 Primärkonfliktens lovlighet är således även enligt finsk doktrin huvudkriteriet. Lovligheten kan, enligt Sarkko, tänkas föreligga enligt olika alternativ. SvJT 1979 s. 302 Av: Joachim Nelhans
Är målsäganden fågelfri? I flera tidigare artiklar har jag undersökt hur åtalseftergiftsinstitutet enligt 1964 års lag med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL) fungerar i praktiken och närliggande frågor inom mitt verksamhetsområde, Blekinge län och Kronobergs län. SvJT 1979 s. 307 Av: Klas Lilhner
Amerikanskt rättsfall rörande grundlagsenligheten av begränsning av ansvarighet för atomskada Frågan huruvida begränsning av skadeståndsansvar strider mot USA:s konstitution har prövats av USA:s Högsta domstol.1 Det rörde sig i detta fall om den begränsning av ansvarigheten som enligt den s. k. Price Anderson Act2 gäller för skador som uppkommer vid s. k. atomolyckor, dvs. SvJT 1979 s. 312 Av: Måns Jacobsson
Föreningen Sveriges häradshövdingar 70 år Häradshövdingarnas sportelinkomster, nödvändigheten av bättre utbildning för åklagarna och de rättsbildade biträdenas löneförmåner, se där några av de frågor, som först upptog den nybildade Föreningen Sveriges häradshövdingar under dess första år. SvJT 1979 s. 315 Av: Nils Källoff
Holger Wiklund †. Holger Wiklund †. Advokaten Holger Wiklund avled den 14 januari 1979. Han var född 1901. Efter avslutade ekonomiska och juridiska studier i Stockholm tog han 1927 anställning på advokatbyrå i Uppsala. 1933—42 drev han egen advokatverksamhet där. SvJT 1979 s. 318 Av: Bure Malmström
Justitiedepartementet. Hans Regnerföredragande i riksdagens lagutskott President för försäkringsöverdomstolen. Regeringen har 15 febr. 1979 utnämnt justitieombudsmannen Leif Ekberg att vara president i försäkringsöverdomstolen. Om Ekberg se Ss. 589. Dep. chefen har 16 febr. SvJT 1979 s. 319 Av: ??
Polisväsendet. Jan Francke och kammarrättsass. i kammarrätten i Jönköping Stig von Bahr att vara dep.råd i budgetdep:t. Regeringsrätten. Regeringen har 1 mars 1979 förordnat t. f. reg.rättssekr., fisk. i kammarrätten i Sthlm Sten Lindbäck att vara reg.rättssekr. SvJT 1979 s. 320 Av: ??
Arbetsdomstolen femtio år Tabell 1 Antal mål och domar1 under tiden 1929—1978Period1929-33 1934-38 1939-43 1944-48 1949-53 1954-58 1959-63 1964-68 1969-73 1974-78 Antal inkomna mål i genomsnitt per år 1741871661129774585277283Antal domar i genomsnitt per... SvJT 1979 s. 321 Av: Hans Stark
Internationella organisationers rättsliga natur erga omnes, absolue, et non relative".11 Quadri, a. a. s. 53.@@PAGEBREAK@@342VI Det är oförsvarligt att behandla rättspersonligheten som en terminologisk fråga eller att framställa detta begrepp som en fiktion utan reellt innehåll. SvJT 1979 s. 336 Av: Reinhold Reuterswärd
Varumärkesrätten i EG Syftet med den europeiska ekonomiska gemenskapen är att skapa en gemensam marknad med fri rörlighet över gränserna för varor och tjänster. Detta syfte tillgodoses bl. a. SvJT 1979 s. 357 Av: Anders Knutsson
Vem förstår domarna? primärt, ådagalagts, gälda, klandrade beslut, förvunnen till ansvar för, påkallat, vederlag, solidariskt ansvar,obilligt, bestrida. Exempel på domsmeningar är följande två: "Lika med hovrätten finner Kungl. SvJT 1979 s. 367 Av: Gunvor Nordlund
Kan domsskrivningen förenklas? 373Tord Widebeck ställer i SvJT 1978 s. 712 frågan hur en dom bör vara utformad för att uppfylla rimliga krav från olika intressenter. Trots att domsskrivningen har behandlats i olika sammanhang1, är ämnet långtifrån uttömt. SvJT 1979 s. 373 Av: Hans B. Andersson
Dom i dag Svar: Inte i tvistemål. Underrätten är ett tvistlösande organ, som dömer och skriver för parterna. Om den oinitierade läsaren vill förstå en dom kan han fråga domaren, som då är skyldig att förklara saken. I brottmål beror det på målets art. SvJT 1979 s. 374 Av: Michael von Koch
Dom i morgon Domen i dag, liksom i går, är i de allra flesta fall för lång. För mottagaren av domen (den dömde, förpliktade) innehåller den alldeles för mycket detaljer, utvikningar och juridiska resonemang. Den dömde är bara intresserad av facit. Det övriga i domen har han redan upplevt bl. a. SvJT 1979 s. 375 Av: Irvis J.-Scheynius
Bättre domskäl i brottmål 377 Som yngre domare på brottmålsavdelning vid en av landets största tingsrätter har jag ofta slagits av hur slentrianmässigt jag själv och andra avfattat domskälen i avdömda mål. SvJT 1979 s. 377 Av: Claes Kring
Prövning av läkaransvar — en replik försummelse, oförstånd eller oskicklighet i yrkesutövningen eller visar anmärkningsvärd okunnighet om de föreskrifter som det åligger honom att iaktta kan tilldelas varning, om inte nämnden finner att det kan stanna vid en erinran om att för framtiden iaktta gällande föreskrifter. SvJT 1979 s. 380 Av: Lotta Westerhäll-Gisselsson
Juridik och kreditpolitik. Från överenskommelser — över riksbankens ensidiga rekommendationer — till lagstiftning överenskommelser, även kallade avtal, mellan på ena sidan Sveriges riksbank och på den andra enskilda organisationer av banker och försäkringsbolag och enskilda företag inom dessa branscher. Detta var år 1952. SvJT 1979 s. 382 Av: Yngve Adolphson
Dansk juridisk litteratur 1976—1977 Ernst Andersen har udgivet Bankvæsenets oprindelse. 30 essays om renter, handel, penge og kredit (Juristforbundets Forlag, København 1976, 288 s.), hvis første del udgøres af forfatterens værk om Middelalderens renteforbud. SvJT 1979 s. 386 Av: Ditlev Tamm
Tredje nordiska JO-mötet Barbro Hegrelius Jonson Ombudsmän, valda av riksdagarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige, sammanträffade i Helsingfors den 5—7 oktober 1978 för att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma problem. Mötet leddes av justitieombudsmannen Jorma S. SvJT 1979 s. 393 Av: Leif Ekberg
Harry Axelson Iohnsons fond för rättsvetenskaplig forskning. Rolv Hellesylt er utnevnt til dommer i Norges Høyesterett. Hellesylt er født i 1927 og tok juridisk embetseksamen i 1956. Efter studieopphold i USA var han ett år dommerfullmektig og begynte i 1959 i Justisdepartementet hvor han avanserte till byråsjef. SvJT 1979 s. 394 Av: H. D-s
Svenska samfundet för jämförande rättsforskning Notiser 395Birger Ekebergs fond. Fondens tillgångar uppgick vid utgången av 1977 till 80.199:96. Nettoavkastningen under året uppgick till 6.525:75. Under året utdelades ur fonden 1.800: — . SvJT 1979 s. 395 Av: ??
Göteborgs juristklubb Sjörättsföreningen i Göteborg avhöll d. 13 april 1978 sitt vårsammanträde och passade därvid på att celebrera trettioårsminnet av föreningens tillblivelse. SvJT 1979 s. 396 Av: ??
Föreningen Sveriges auditörer Västernorrlands juristklubb har under 1978 hållit fyra sammanträden i Sundsvall 1 febr., 13 april, 26 maj — klubbens årsmöte — och 19 okt. D. 1 febr. SvJT 1979 s. 397 Av: ??
Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning Föreningen Sveriges Polischefer höll sitt årsmöte d. 4 okt. 1978. Dessutom höll föreningens styrelse sammanträden vid tre ytterligare tillfällen under 1978. Styrelsen består av polismästarna Bengt Erlandersson, ordf., och Hans Leister, v. ordf. SvJT 1979 s. 398 Av: ??
Hovrätterna. Göran Almgren. Professor Almgren är född 1920 i Mariestad, avlade jur. kand. ex. SvJT 1979 s. 399 Av: Bo Nilsson
Hyresnämnderna. Karl-Egon Moerth och t. f. reg. rättssekr. Gunnar Ramberg att inneha långtidsvik. på tjänster som kammarrättsråd i kammarrätten i Sundsvall samt 5 april 1979 förordnat länsass. vid länsstyrelsen i Västerbottens län Margareta Östberg, t. f. ass. SvJT 1979 s. 400 Av: ??
Vår komplicerade trafikskaderätt och framtiden Frankrike: M. Desnues, Conférence sur l'assurance automobile, Revue générale des Assurances terrestres 1964 s. 180 ff, samt M. Picard och M. Besson, Questions de responsabilité, samma tidskrift 1964 s. 145; för Schweiz: P. SvJT 1979 s. 401 Av: Bill W. Dufwa
PETER WESTERLIND. Kommentar till Jordabalken. 6 kap. Sthlm 1977. Norstedts. 436 s. Jordabalken trädde i kraft den 1 januari 1972. Då förelåg redan en kommentar av Peter Westerlind till balkens fem första kapitel (recenserad av Bertil Bengtsson i SvJT 1972 s. 661). SvJT 1979 s. 491 Av: Lars K. Beckman
Hövlighetsterminologi svårare beskaffenhet begångna i yrkesutövningen har till syfte att sådana fall normalt skall kunna rendera böter eller fängelse (utan att det är frågan om brottsbalksbrott). SvJT 1979 s. 494 Av: Jan Linders
Bror Axel Eric Österberg Folke Collander avled 20 juni 1978 Han var född i Malmö 29 dec. 1907, avlade stud.ex. 1926 och jur. kand.ex. i Stockholm 1938. Han ägnade sig åt advokatverksamhet i Stockholm och blev ledamot av samfundet 1950. Lars Wæsterberg avled 6 juli 1978. SvJT 1979 s. 495 Av: ??
Åklagarväsendet. Knut Öhrström att vara e.o. rev.sekr., s. d. förordnat t.f. rådm. i Sthlms tr., t. f. rev.sekr., ass. i Svea hovr. Michael Mohammar att vara e. rev.sekr. samt s. d. förordnat ass:a i Svea hovr. Ingemar Rexed och Per Boholm samt rådm. SvJT 1979 s. 496 Av: ??
Datainspektionen DatalagenPersonregister är alla register som innehåller upplysningar om fysiska personer och som förs med hjälp av ADB. Enligt datalagen krävs tillstånd innan ett personregister inrättas eller börjar föras. Den som skall söka tillstånd är den registeransvarige, d. v. s. SvJT 1979 s. 497 Av: Jan Freese
Prisdiskriminering prisdiskriminering. Till definitionen återkommer framställningen i det följande. De konkurrensrättsliga regler som tillämpas vid bedömning av prisdiskrimineringsfrågor har stor ekonomisk betydelse, inte minst för strukturutvecklingen inom handeln. SvJT 1979 s. 513 Av: Ulf Bernitz
HILDING EEK. Lagkonflikter i tvistemål II. lex fori, förteckning över citerade svenska rättsfall samt sakregister. SvJT 1979 s. 538 Av: Michael Bogdan
GUSTAF LAGERBIELKE. Om mened. effektens beskaffenhet än om en faras 7 Se s. 143.8 Se s. 166.9 Se s. 171 f.@@PAGEBREAK@@Anm. av Gustaf Lagerbielke: Om mened 545beskaffenhet. Är effekten av visst slag föreligger en rätt till vägran. SvJT 1979 s. 540 Av: Gillis Erenius
Materiell processledning et sur les faits non articulés mais qui peuvent aider à la solution du litige. »10 Så har vi slutligen Danmark, där folketinget i våras vidtog vittgående ändringar i Retsplejeloven. SvJT 1979 s. 546 Av: Per Olof Ekelöf
Rättshistorien — en vetenskap i kris? de samhällsvetenskapliga och humanistiska fakultetsnämnderna avge yttrande i ärendet. I sina yttranden visade sig de båda fakultetsnämnderna helt ointresserade av UHÄ:s propåer. SvJT 1979 s. 568 Av: Erik Anners
Rättshistoria, en juridisk disciplin — trots allt Scandia, Tidskrift för historisk forskning (nr 2: 1978) i en större uppsats riktat sitt artilleri mot rättshistorikerna som forskare, deras metoder och teoribildning. Artikeln i SvJT kan sägas utgöra ett sammandrag av denna. SvJT 1979 s. 570 Av: Kjell Å. Modéer
Ny professor. Henry Montgomery till president i kammarrätten i Stockholm. Montgomery är född i Skövde 1927. Han avlade jur. kand. ex. i Uppsala 1951. Efter tingstjänstgöring i Livgedingets domsaga inträdde han i Svea hovrätt,där han blev fiskal 1955 och assessor 1961. SvJT 1979 s. 575 Av: ??
Domstolsverket. Hans Corell att vara dep.råd i dep:t samt s. d. förordnat ass. i hovr. över Skåne och Blekinge Johan Munck att bestrida göromål som ank. på innehavare av tjänst som dep.råd i justitiedep:t. Högsta domstolen. SvJT 1979 s. 576 Av: ??
Förmögenhetsrätt Förpliktelsers uppkomst 582Avtals ingående 582 Bindande rättshandling 582 Konkludent handling 588 Passivitet 588 Formkrav 589 Bevisbördan för att fordran uppkommit 591Avtals ogiltighet 592 Rubbad själsverksamhet... SvJT 1979 s. 577 Av: Knut Rodhe
Lagstiftningen i riksdagen våren 1979 regeringsformen. Sålunda skall enligt förslaget införas ett särskilt förfarande vid s. k. rättighetsbegränsande lagstiftning. Det innebär att förslag till lag som angår begränsning av vissa av de grundläggande fri- och rättigheterna, t. ex. SvJT 1979 s. 634 Av: Ove Lindh
Nytt justitieråd. Juridiska föreningen vid Stockholms universitet har under år 1978 hållit föreningsmöten d. 22 febr., 15 sept. och 30 nov. Studiebesök har under året anordnats vid riksdagen d. 13 mars, fängelseanstalten Håga d. 6 april, polismuseet d. 12 april, Stockholms tingsrätt d. SvJT 1979 s. 655 Av: ??
Ny professor i arbetsrätt. Gunnar Bjöne har d. 28 juni 1979 av regeringen utnämnts till regeringsråd. Björne är född i Uppsala 1933. Efter tingstjänstgöring i Sollentuna och Färentuna domsaga kom han till kammarrätten, där han blev fiskal 1961. SvJT 1979 s. 656 Av: ??
Cesare Beccaria Dei delitti e delle pene i italiensk-svensk parallelltext.1 För den svenska översättningen har svarat docenten Paul Enoksson. Det är första gången en fullständig text av detta den internationella straffrättslitteraturens kanske mest berömda verk föreligger på svenska. SvJT 1979 s. 657 Av: Stig Strömholm
Cesare Beccaria : Beccarias tankegång — några huvudlinjer1 Markis s skrift "Om brott och straff" utkom år 1764, då författaren var 26 år. Den väckte genast stor uppmärksamhet och översattes snabbt till flera språk. Antagligen är den den mest översatta av alla juridiska skrifter. SvJT 1979 s. 662 Av: Ivar Strahl
Cesare Beccaria Pehr Niclas Christiernin (1725—99) år 1772 en dissertation, Tankar i svenska lagstiftnings vetenskapen om viten, brott och straff, där den svenska översättningen av Beccarias verk utnyttjas. Man har också funnit Beccaria åberopad i några insändare i bl. a. dagspressen. SvJT 1979 s. 669 Av: Alvar Nelson
Om omplacering och omreglering i anställningsförhållanden HistorikFör näringsidkaren är arbete ett produktionsmedel bland flera andra. Formerna för anlitande av arbetskraft har varierat med tiden — de är en funktion av samhällets ekonomiska och sociala struktur. SvJT 1979 s. 675 Av: Anders Victorin
Den exekutiva verksamheten i Frankrike De privata utmätningsmännen och deras verksamhetsområdeIndrivningen av enskilda fordringar bedrivs av 3 000 huissiers de justice. Deras antal liksom deras verksamhetsområde och arbetsvillkor är i detalj bestämda i en administrativ förordning. SvJT 1979 s. 696 Av: Nicola Källström
Anm. av C.-A. ÅKERMAN: Legal narkotikadöd. CARL-AXEL ÅKERMAN. Legal narkotikadöd. Stockholm 1978. Sober Förlags AB. 125 s. SvJT 1979 s. 712 Av: Harald Nordin
Anm. av Carl W. Nisser: Tryckfrihet CARL W. NISSER. Tryckfrihet och annan yttrandefrihet. Uddevalla 1979. Liber Förlag (Publica). 174 s. I vår nuvarande samhällsutveckling tycks massmedierna få spela en allt viktigare roll. Pressens funktion som "tredje statsmakten" har gammal hävd. SvJT 1979 s. 713 Av: Lennart Groll
Anm. av Anders Agell: Underhåll ANDERS AGELL. Underhåll till barn och make. Uppsala 1979. lustus förlag. 136 s. SvJT 1979 s. 714 Av: Nina Pripp
HEINRICH NAGEL. Durchsetzung von Vertragsansprüchen im Auslandsgeschäft. Claes Sandgren Klage vor dem Schieds- oder Staatsgericht im Inland oder Ausland. (Internationales Zivilprozessrecht; Bd. 5) Berlin 1978. Berlin Verlag. 389 s. SvJT 1979 s. 716 Av: P.O.B.
NEIL MACCORMICK. Legal Reasoning and Legal Theory. T. H. Oxford 1978. Clarendon Press, 298 s. £ 5,75. SvJT 1979 s. 717 Av: S. S.
JEAN CARBONNIER. Flexible droit. H. D-s Textes pour une sociologie du droit sans rigueur. Quatriéme édition. Paris 1979. Librairie générale de droit et de jurisprudence. 350 s. SvJT 1979 s. 718 Av: S. S.
WERNER KRAWIETZ. Juristische Entscheidung und wissenschaftliche Erkenntnis. S. S. Eine Untersuchung zum Verhältnis von dogmatischer Rechtswissenschaft und rechtswissenschaftlicher Grundlagenforschung. Wien — New York 1978. Springer-Verlag. (Forschungen aus Staat und Recht, hrsg. v. G. Winkler u. W. Antoniolli, bd 38.) 316 s. DM 127,00. SvJT 1979 s. 719 Av: S. S.
Rätt att dö, plikt att hålla vid liv rätt att dö finns enligt svensk rätt, i den meningen att det inte är straffbart att försöka begå självmord eller, i princip, medverka till självmord. Självmord är inte något brott enligt svensk rätt. SvJT 1979 s. 720 Av: Madeleine Löfmarck
Lagförklaring 726 Pontus Modigh har i en artikel i SvJT 1979 s. 225 ff. tagit upp frågan om införande av ett institut lagförklaring i svensk rätt. SvJT 1979 s. 726 Av: Gustaf Petrén
Huginmålet relevanta marknaden, d. v. s. huruvida tillhandahållandet av reservdelar utgör en särskild marknad eller ingår som en del av en större marknad. SvJT 1979 s. 728 Av: Bengt A. Jönsson
Justitiedepartementet. Jermsten till justitieråd. Jermsten är född i Katrineholm 1929. Han blev jur.kand. i Uppsala 1956. Efter tingstjänstgöring vid Östersysslets domsaga 1957—1959 började han i Svea hovrätt där han blev fiskal 1960. SvJT 1979 s. 731 Av: ??
Regeringsrätten. Christer Andersson att vara dep.råd i kommunikationsdep:t samt 6 sept. 1979 förordnat t. f. kanslirådet i budgetdep:t Hjalmar Strömberg att fullgöra göromål som dep.råd i kommunikationsdep:t. Budgetdepartementet. Regeringen har 6 sept. 1979 förordnat ass. SvJT 1979 s. 732 Av: ??
Kammarrätterna. Hans Anderberg att vara lagfaren led. i bostadsdomstolen. Hovrätterna. Regeringen har 28 juni 1979 utnämnt t. f. hovr.lagm. i Svea hovr., hovr.rådet, tillika vice ordf. på avd., i hovr. Sigvard Mejegård och t. f. hovr.lagm. i Svea hovr., rådm., tillika avd.ordf. SvJT 1979 s. 733 Av: ??
Länsrätterna. Frans-Gösta Svanberg att vara lagm. i Gotlands tr, s. d. utnämnt hovr.rådet i hovr. f. Västra Sverige Svante Boman att vara chefsrådm. i Gbgs tr, s. d. utnämnt ass. i hovr. f. Västra Sverige Rolf Norr att vara rådm. SvJT 1979 s. 734 Av: ??
Brottsförebyggande rådet. Rune Beckman att vara byråchef vid rikspolisstyrelsens säkerhetsavd. samt s. d. förordnat rektorn Bo Nilsson att inneha långtidsvik. på en tjänst som byråchef hos rikspolisstyrelsen. Polisväsendet. Regeringen har 27 sept. SvJT 1979 s. 736 Av: ??
