Lagstiftning eller självreglering? Olika aspekter på frågan om när och hur lagstiftningsinstrumentet bör användas Lagstiftning eller självreglering? Olika Detta nummer av tidningen innehåller artiklar med olika infallsvinklar på temat Lagstiftning eller självreglering. Artiklarna utgör bearbetningar av inledningsanförandena vid ett rättssymposium som hölls i november 2000 på Häringe slott. SvJT 2001 s. 205 Ladda ner PDF
Lagstiftning eller självreglering? Oli-ka aspekter på frågan om när och hur lagstiftningsinstrumentet bör använ-das Lagstiftning och självreglering är samverkande element i rättsbildningen. Principer för användningen av lagstiftning bör utvecklas och slås fast i det löpande lagstiftningsarbetet på olika områden. Utrymmet för och funktionen av självreglering varierar mellan olika rättsområden och över tiden. SvJT 2001 s. 206 Av: Carl Josefsson Ladda ner PDF
Lagstiftning eller självreglering i ett rättshistoriskt perspektiv Lagstiftning är den av rättskällorna som ur juristens synvinkel förefaller vara minst problematisk. Det är i själva verket den rättskälla man känner sig tryggast med. Först och främst uttrycker lagstiftningen en politiskt legitimerad vilja. Oavsett historisk koppling är det den högsta makten i samhället som uttalar sig genom lagstiftningsmediet. Som sådant erbjuder lagstiftningsinstrumentet så gott som obegränsade möjligheter att förändra och gestalta samhället alltefter förhärskande politiska eller ideologiska önskeföreställningar. SvJT 2001 s. 219 Av: Claes Peterson Ladda ner PDF
Lagstiftning eller självreglering bland rationella aktörer Fundamentet för statsbildningar av den typ Sverige representerar är demokrati och marknadsekonomi. Demokratikravet innebär att folkviljan har ett avgörande inflytande över rikets styrelse, medan marknadsekonomins kärna är näringsfriheten. Båda har sina utgångspunkter i liberalismen — perspektivet är individcentrerat, och regelverkets centrala uppgift är att bevara och utveckla ett antal centrala rättigheter. SvJT 2001 s. 234 Av: Per Molander Ladda ner PDF
Lagreglering eller självreglering av marknaden för finansiell rådgivning Syftet med detta bidrag är att granska frågan om lagreglering i förhållande till självreglering på marknaden för finansiell rådgivning och med fokus på de samhällsekonomiska aspekterna. Analysen pekar på att de självreglerande incitamenten hos marknadens aktörer är svaga, varför viss myndighetsreglering behövs. SvJT 2001 s. 248 Av: Anne-Marie Pålsson Ladda ner PDF
Lagstiftning eller självreglering — vad tycker lagstiftaren? Inledningsvis konstateras att det inte finns någon samlad helhetssyn på frågan när självreglering kan vara ett alternativ till lagstiftning. Inom bl.a. lagutskottets beredningsområde finns emellertid en del uttalanden och ställningstaganden vilka redovisas. SvJT 2001 s. 263 Av: Lars Haglind Ladda ner PDF
Noen konstitusjonelle aspekter En viktig dimensjon av den problemstilling som ligger til grunn for dette symposiet, holdes utenfor den videre diskusjon. Desto viktigere er det å gjøre oppmerksom på at den finnes og kort skissere hvordan den kan passes inn: I forhold til europeisk og internasjonal integrasjon fremtrer de deler av nasjonal lovgivning som gjør noe mer enn å føre traktater og direktiver inn i svensk rett, som en viktig form for nasjonal selvregulering. SvJT 2001 s. 272 Av: Eivind Smith Ladda ner PDF
Lagstiftning eller självreglering i miljörätten Omfattningen av dagens miljölagstiftning — från den internationella miljörätten och EG-rätten till svenska lagar och ett mycket stort antal förordningar och föreskrifter — kan tyckas ge ett svar på hur valet mellan lagstiftning och självreglering åtminstone hittills utfallit. Den miljölagstiftning som utvecklats under senare delen av 1900-talet har varit en av förutsättningarna för många av de förbättringar av miljökvaliteten som vi sett inom specifika områden. SvJT 2001 s. 280 Av: Lena Gipperth Ladda ner PDF
Marknadsrätten, särskilt regleringen av reklam Av f.d. regeringsrådet Min medverkan här har som bakgrund att jag på olika sätt har varit engagerad i Marknadsdomstolen, MD, som är huvudinstans inom marknadsrätten. Den kom till år 1970, jag var ordförande 1980–1993. SvJT 2001 s. 293 Av: Lars Jonson Ladda ner PDF
Kontraktsrätten, särskilt frågan om användning av standardavtal Avtalsfriheten tillhör de fundamentala utgångspunkterna för ett marknadsekonomiskt system. Avtalsinstrumentet har en oerhörd inbyggd flexibilitet och det är vanligt att avtalslösningar inom näringslivet ligger långt före lagstiftningen. Instrumentets stora formbarhet visar sig i nyutveckling av avtalstyper, t.ex. franchising, och förmåga till snabb anpassning till ny teknik, t.ex. E-handeln. Normalt utnyttjar man sig av standardavtal. SvJT 2001 s. 300 Av: Ulf Bernitz Ladda ner PDF
Genteknik och försäkringar Gentekniken har öppnat nya möjligheter att ställa medicinsk diagnos. Med en relativt enkel genteknisk undersökning kan förutsägas om det finns ett ärftligt sjukdomsanlag som kommer att leda till sjukdom senare i livet. Det går att granska en frisk människas arvsanlag och beräkna sannolikheten av att han eller hon blir sjuk. SvJT 2001 s. 309 Av: Dag Mattsson Ladda ner PDF
Lagstiftning eller självreglering i arbetsrätten? Svaret är både ock. Den moderna arbetsrättens grundvalar finner vi i det sena artonhundratalet. En tidigare samhällsordnings regleringsformer ersattes då av det s.k. fria tjänsteavtalet, där arbetsgivare och arbetstagare fritt kunde avtala om anställningsvillkoren. Fria marknadskrafter och självreglering var utgångspunkterna för den växande industrialismen. SvJT 2001 s. 314 Av: Ann Numhauser-Henning Ladda ner PDF
Personalnotiser Regeringen har den 15 mars 2001 utnämnt hovrättslagmannen Lars-Göran Engström till hovrättspresident i Hovrätten över Skåne och Blekinge. SvJT 2001 s. 326 Ladda ner PDF
