Att erkänna en stat inom ramen för en regeringsförklaring När Stefan Löfven läste upp sin regeringsförklaring den 3 oktober 2014 väckte bland annat följande rader uppståndelse: ”Konflikten mellan Israel och Palestina kan endast lösas genom en tvåstatslösning, framförhandlad i enlighet med folkrättens principer. Den måste garantera såväl palestiniernas som israelernas legitima krav på nationellt självbestämmande och säkerhet. En tvåstatslösning förutsätter ömsesidigt erkännande och vilja till fredlig samexistens. Därför kommer Sverige att erkänna staten Palestina.”1 Strax härefter anmäldes den nytillträdde statsministern till KU med anledning av uttalandet att Sverige kommer att erkänna staten Palestina. I detta korta inlägg diskuteras om det föreligger några rättsliga problem med ett dylikt uttalande. Däremot lämnas inga synpunkter i Palestinafrågan som sådan. SvJT 2014 s. 791 Av: ANN-SOPHIE SALLANDER Ladda ner PDF
EU-stadgans betydelse för misstänktas och tilltalades rätt till insyn i förundersökningen Genom ett antal författningsändringar sommaren 2014 (SFS 2014:257– 264) genomfördes direktiv 2012/13/EU om rätten till information vid straffrättsliga förfaranden i svensk rätt. I vissa delar bedömde regeringen att befintliga rättsgrundsatser och gällande rätt redan uppfyllde kraven i direktivet. I de delarna gjordes därför inga ändringar i svensk rätt. Artikeln visar hur valet av genomförandemetod medfört att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna blir tillämplig bl.a. på icke lagfästa rättsgrundsatser i den svenska straffprocessen. Frågan om direktivets tillämpning på administrativa förfaranden av straffrättslig karaktär kan inte anses vara slutgiltigt besvarad. SvJT 2014 s. 795 Av: MAGNUS SCHMAUCH Ladda ner PDF
Abort inom den islamiska rättstraditionen Den svenska patientpopulationens stora heterogenitet, exempelvis med hänsyn till etnicitet, kultur, religion och nationell härkomst, kan på olika sätt påverka hur patienter uppfattar vad som utgör god vård. Islam och muslimer utgör idag en del av det svenska samhället och representerar en beaktansvärd del av dem som vänder sig till hälso- och sjukvården. Forskning om islam och frågor rörande hälso- och sjukvård i den svenska kontexten är dock begränsad. Inte minst gäller det synen på abort inom islam. Syftet med denna artikel är att delvis fylla denna lucka genom att beskriva hur abort behandlats inom den islamiska rättstraditionen samt presentera två abortlagstiftningar från islamiskt färgade rättsordningar (Iran och Tunisien). SvJT 2014 s. 812 Av: MOSA SAYED Ladda ner PDF
Sambors rätt till adoption enligt Europakonventionen I Sverige är rätten att adoptera gemensamt förbehållen gifta par. I takt med att samlevnadsformerna genomgår förändring måste frågan väckas om sambor ska jämställas med gifta i adoptionshänseende. Samtidigt har domstolarna som handlägger adoptionsärenden att beakta den rättsutveckling som pågår i Strasbourg. I denna artikel görs gällande att de svenska reglerna om samboadoption inte är förenliga med Europakonventionen samt belyses hur en sådan konflikt bör hanteras. SvJT 2014 s. 835 Av: NIKLAS DAHLGREN Ladda ner PDF
Användning av upphovsrättsligt skyddat material från myndigheter Handlingsoffentligheten enligt tryckfrihetsförordningen ger åtkomsträtt även till material som är upphovsrättsligt skyddat. Hur sådant material får användas efter ett utlämnande är emellertid inte alltid lätt att avgöra. Den upphovsrättsliga regleringen är komplicerad. Myndigheterna är inte heller alltid tydliga med att förklara hur sådant material får användas. På senare år har ny lagstiftning om tillgång och vidareutnyttjande tillkommit. I artikeln kommer några frågeställningar kring användningsrätten att diskuteras. SvJT 2014 s. 848 Av: MATTIAS CARLQUIST Ladda ner PDF
Jäv mot extern adjungerad ledamot och nämndeman HD har funnit att en åklagare, som var tjänstledig från en anställning vid Åklagarmyndigheten och därefter skulle återgå till denna, var jävig i sin egenskap av adjungerad ledamot av hovrätten i ett brottmål. HD:s beslut ändrar i ett slag förutsättningarna för extern adjunktion i brottmål. Sådan adjunktion av åklagare bör upphöra och advokater bör adjungeras med restriktivitet, medan en akademiker — i frånvaron av alter ego i rättssalen — kan adjungera också fortsättningsvis. Beslutet står inte i vägen för planerna på att införa extern adjunktion i första instans, i vart fall om den adjungerade ledamoten anses obehörig att döma i mål, i vilka ledamotens arbetsgivare eller kollega är part. Beslutet behöver knappast hämma rekryteringen till domarbanan på ett mer påtagligt sätt ens av åklagare. HD avslår en ansökan om resning på grund av jävet med en lagtolkning som kan få till följd att resning på grund av jäv mot domare i praktiken blir mycket sällsynt. Vidare underkänner HD en invändning om jäv som riktats mot en nämndeman på den grunden att han var ledamot av en polisnämnd. HD erinrar om att bedömningen av jäv mot en nämndeman och mot en lagfaren domare ska göras på samma sätt. Även en yrkesdomare får alltså vara ledamot av en polisnämnd. Det får sägas vara ovisst om HD:s bedömning kan förankras i Europadomstolens praxis. SvJT 2014 s. 864 Av: CLAES SANDGREN Ladda ner PDF
Staten får inte åberopa sin egen försummelse Högsta domstolen har i en dom rörande ersättningsskyldighet för en rådighetsinskränkning av mark återigen hänfört sig till ett s.k. estoppel-argument — att staten inte kan freda sig mot ersättningsskyldighet genom att åberopa sin egen försummelse. Det har dessutom bekräftats att detta utgör en allmän rättsprincip. I artikeln diskuterar författarna principens innebörd och räckvidd samt det nya avgörandets förenlighet med tidigare rättspraxis. SvJT 2014 s. 877 Av: Magnus Hermansson Ladda ner PDF
Notiser F.d. statssekreteraren Magnus Graner avled den 18 oktober 2014. Magnus sörjs närmast av sin fru Susanne och två söner samt övrig familj och en stor vänkrets. Magnus var statssekreterare hos justitieministern under åren 2006– 2014. Dessförinnan var Magnus verksam som advokat, senast som delägare på Lindahls advokatbyrå. Magnus var även kommunpolitiker i Uppsala och ordförande i Uppsala Konsert och Kongress. Magnus var en kämpe. För över tio år sedan fick Magnus beskedet att han hade en hjärntumör. Men han lät sig inte hindras vare sig privat eller yrkesmässigt av detta. Ända in i april i år tjänstgjorde Magnus på heltid som statssekreterare. Men till slut förlorade dessvärre Magnus striden mot cancern. SvJT 2014 s. 888 Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis Specialregister för översikterna över svensk rättspraxis... SvJT 2014 s. 2014 Ladda ner PDF
