Domstolarnas oberoende behöver stärkas Vi ser auktoritära och populistiska tendenser på flera håll i Europa. I Ungern och Polen har partier som är ett uttryck för sådana strömningar kommit i regeringsställning. I båda dessa EU:s medlemsstater strävar partierna efter att befästa sin ställning genom att ta makten över domstolarna. De riktar då i första hand in sig mot de högsta instanserna och den centrala domstolsadministrationen. Det finns inte minst därför skäl att på allvar diskutera om de svenska domstolarnas oberoende behöver stärkas och hur det i så fall kan ske. Oberoende domstolar är ett värn mot auktoritär maktutövning och ett skydd för enskildas grundläggande fri- och rättigheter. En sådan diskussion måste föras nu när stabilitet och relativ enighet om grundläggande värden råder. Sedan kan det vara för sent. SvJT 2017 s. 345 Av: Mats Melin & Stefan Lindskog Ladda ner PDF
Rättsdogmatik in absurdum? Rättsordningen ska främja olika rättspolitiska mål som ekonomisk effektivitet, förutsebarhet och skälighet. Medlet för att åstadkomma detta är uppställandet av abstrakta regler som innehåller dogmatiska begrepp som äganderätt, fordringsrätt, köp och hyra. De dogmatiska begreppen bidrar till förutsebarhet och likformighet i rättstillämpningen, vilka är mål i sig, och gör att domstolarna inte behöver från ”scratch” ta ställning till vad som är en rättspolitiskt lämplig lösning i varje enskilt fall. Ibland kan dock ett dogmatiskt tänkande komma i konflikt med vad som måste betraktas som rättspolitiskt — t.ex. affärsmässigt — lämpligt. Frågan är om de abstrakta modellerna bör frångås i sådana fall. SvJT 2017 s. 357 Av: Torgny Håstad Ladda ner PDF
Regeringsformens krav på alla rättegångars genomförande rättvist och inom skälig tid Sedan år 2011 stadgas i 2 kap. 11 § 2 st. 1 p. regeringsformen: ”En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid.” Denna del av 2010 års revision av regeringsformen har, under de drygt sex år som gått sedan ikraftträdandet, avsatt förvånansvärt få spår och de som avsatts har inte följts upp i den utsträckning man kunnat förvänta sig. Här behandlas främst de möjligheter bestämmelsen har öppnat att göra gällande en rätt till en rättvis rättegång genomförd inom skälig tid — motsvarande Europakonventionens krav — även i fall då prövningen avser annat än civila rättigheter eller skyldigheter eller anklagelser om brott, så att konventionen inte är direkt tillämplig. SvJT 2017 s. 370 Av: Eric Bylander Ladda ner PDF
Fakultativa regler: en taxonomi* Flexibilitet är tidens melodi på processrättens område, och i de senaste decenniernas reformer har successivt allt fler processuella regler fått fakultativ utformning. Någon diskussion om hur en fakultativ regel bör utformas eller om formuleringens betydelse har dock inte förts. Samtidigt förefaller just konstruktionen av fakultativa regler få betydelse för hur domstolar agerar, resonerar och beslutar i processuella frågor, vilket innebär att utformningen av fakultativa regler är praktiskt betydelsefull. I artikeln diskuteras och illustreras ett antal faktorer som kan användas för att analysera fakultativa regler. SvJT 2017 s. 399 Av: Anna Wallerman Ladda ner PDF
May procedural statements made by arbitrators or parties be ineffective due to lack of clarity? Sometimes it is required that contract clauses or certain types of statements made by a party are expressed in a clear way in order to be effective. This requirement may be based on law or on precedents or some other source of law. The requirement may be posed against both parties or one of the parties. The requirement often places a burden on one of the parties. It affects the assessment of issues of interpretation in the field of civil law, procedural law and arbitration. In other cases, a requirement of clarity is directed against arbitrators or arbitral institutes under the Swedish Arbitration Act or institutional rules. If the arbitrators or institutes disregard the requirement, then it is possible that the award may be set aside. SvJT 2017 s. 416 Av: Lars Heuman Ladda ner PDF
Litteratur En hund som kronvittne i ett mordmål och saligförklaring av en polismördare, var kan något sådant förekomma? Frankrike anser sig vara de mänskliga rättigheternas ursprungsland medan åtminstone en svensk statsminister talat om Sverige som en humanitär stormakt. Bägge ländernas rättssystem bör väl då överensstämma eller åtminstone likna varandra i allt väsentligt? En fransk jurist som bör veta vad han yttrar sig om har skrivit en intressant bok om brottmålsrättegångar i sitt land, Éric Dupond-Moretti (tillsammans med Stéphane Durand-Souffland). Den 56-årige DupondMoretti är en av Frankrikes mest kända brottmålsadvokater som ofta förekommer i reportagen från de stora rättsaffärerna och som förvånansvärt ofta mot svåra odds lyckas få sina klienter frikända. SvJT 2017 s. 434 Av: Thorsten Cars Ladda ner PDF
Notiser Personalnotiser Hovrätterna Regeringen har utnämnt hyresrådet Irja Claesson att vara hovrättsråd i Hovrätten för Nedre Norrland (2017-04-06). Kammarrätterna Regeringen har utnämnt rådmannen Eva Danell Forsberg att vara kammarrättsråd i Kammarr... SvJT 2017 s. 438 Ladda ner PDF