Ekvivalensprincipen och jämkning av långvariga avtal Syftet med denna artikel är att med utångspunkt i 36 § avtalslagen och ekvivalensprincipen belysa under vilka förutsättningar långvariga avtal kan jämkas då ändrade förhållanden rubbat balansen mellan prestation och motprestation. SvJT 2002 s. 441 Av: Rolf Dotevall Ladda ner PDF
1980 års Haagkonvention om olovliga bortföranden av barn I de svenska förvaltningsdomstolarna prövas varje år ett antal ansökningar om överflyttning av barn enligt 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn. Domstolarnas tillämpning av konventionen har ibland kritiserats. Haagkonferensen för internationell privaträtt organiserade hösten 2001 ett domarseminarium i Nederländerna angående konventionen. SvJT 2002 s. 458 Av: Karin Göransson Ladda ner PDF
Förstärkt integritetsskydd inom arbetslivet I sitt förslag till lag om skydd för personlig integritet i arbetslivet (LIA) har utredningen valt att utgå från personuppgiftslagen. På så sätt har den avskurit sig från flera möjligheter att minska riskerna för integritetskränkningar i arbetslivet. Inte heller har utredningen använt sig av de möjligheter till förstärkt skydd som finns i Dataskyddsdirektivet. SvJT 2002 s. 472 Av: Catharina Calleman Ladda ner PDF
Kvalitetsgarantier inom kommunal verksamhet Flera svenska kommuner har under senare år börjat använda sig av s.k. kvalitetsgarantier eller liknande utfästelser för att precisera innehållet i den service som kommunen tillhandahåller. Föreliggande artikel är ett inledande försök att beskriva hur dessa kvalitetsgarantier kan se ut och att peka på några av de rättsliga frågeställningar som kan uppkomma till följd av att den typiskt sett privaträttsliga termen garantier används inom den kommunala verksamheten. SvJT 2002 s. 483 Av: Tom Madell Ladda ner PDF
Något om normativa resonemang i rättsdogmatisk forskning Den som gör en normativ utsaga anger en norm/rekommendation som han anser bör följas. Rättsvetenskapliga författare är ofta sparsamma med att föra djuplodande normativa resonemang och det diskuteras endast sparsamt hur normativa resonemang bör föras i rättsvetenskapliga framställningar. I uppsatsen diskuteras varför det är viktigt att normativa resonemang förs i rättsvetenskapen och något om hur de kan föras. SvJT 2002 s. 514 Av: Jan Kellgren Ladda ner PDF
Är RB social eller liberal? Tyska doktorsavhandlingar, även otryckta, kan fortfarande vara av stort intresse för en svensk publik. Ett lysande exempel på detta är Marius Kohlers omfattande ”diss” om framväxten av den svenska rättegångsbalken. SvJT 2002 s. 531 Av: Per Henrik Lindblom Ladda ner PDF
Terminsavtal med ännu ej upplåten bostadsrätt — ett gapande hål i bostadsrättslagens skyddssystem? Rättsfallet NJA 2001 s. 75 behandlar frågan om en person kan överlåta sin rätt till en ännu inte upplåten bostadsrätt. En person, Ellen R., bodde i ett hyreshus, som var under ombildning till bostadsrätt. Hon överlät bostadsrätten till tre syskonbarn genom ett avtal, formulerat som en vanlig överlåtelse innan bostadsrätten var bildad. Frågan ställdes i fallet om detta var förenligt med bostadsrättslagens regler om förhandsavtal m.m. SvJT 2002 s. 543 Av: Anders Victorin Ladda ner PDF
Till frågan om fri bevisprövning och bevisförbud Pendeln svänger; den fria bevisprövningen som länge varit grundstenen i svensk bevisrätt är efter inflytande från främst europeisk rätt inte längre helt självklar. Det är en utveckling som varit på väg en tid. Man kan se flera exempel. Så finns det många jurister som upplever den s.k. överskottsinformationen som ett problem. SvJT 2002 s. 545 Av: Thomas Ahlstrand Ladda ner PDF
Nyheter från Juridiska fakulteten vid Lunds universitet Per Norberg disputerade den 20 april 2002 på en doktorsavhandling i civilrätt med titeln Arbetsrätt och konkurrensrätt — En normativ studie av motsättningen mellan marknadsrättsliga värden och sociala värden. SvJT 2002 s. 549 Av: Christoffer Wong Ladda ner PDF
Personalnotiser Ann-Christine Lindeblad till justitieråd. Ann-Christine Lindeblad förordnades till fiskal i Göta hovrätt 1982. Hon deltog därefter bland annat som expert i Allmänningsutredningen och som sekreterare i Valutakommittén. SvJT 2002 s. 550 Ladda ner PDF