Vad betyder EU-medlemskapet för de svenska domstolarna? Den fråga som ställs i rubriken till mitt ämne idag torde framför allt syfta på vad EG-rättens inordnande i den svenska rätten får för konsekvenser för de svenska domstolarna. Jag avser därför att lägga särskild vikt vid det som alltjämt, trots att vi nu är med i den Europeiska unionen, heter EG-rätt. SvJT 1995 s. 401 Av: Sven Norberg Ladda ner PDF
Sverige och neutralitetsrätten — från Hugo Grotius till Carl Bildt Neutralitetsrätten, som folkrättsligt ämnesområde, började vad gäller landkrigets lagar att utvecklas under trettioåriga kriget. Neutraliteten hade då en subregional (för att inte säga lokal) inriktning, genom att eventuella rättigheter och förpliktelser var baserade på avtal mellan olika aktörer i konfliktområdet. SvJT 1995 s. 425 Av: Ove Bring Ladda ner PDF
Nytt övervakningssystem enligt Europakonventionen Den 20 april 1994 antog Europarådets ministerkommitté ett nytt protokoll (nr 11) till den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Med detta protokoll genomförs en genomgripande reform av övervakningssystemet enligt konventionen. Kommissionen och domstolen avskaffas och ersätts med en permanent domstol med behörighet att pröva såväl individuella som mellanstatliga klagomål. SvJT 1995 s. 439 Av: Carl Henrik Ehrenkrona Ladda ner PDF
Den svenska konkurrensrätten — mål och inriktning Sedan den 1 juli 1993 gäller en ny konkurrenslag i Sverige.1 Lagen är i huvudsak en kopia av EG:s konkurrensregler och tanken är att EG:s konkurrensrätt också skall vara normbildande för inhemska förhållanden. En sådan anpassning till EG-rätten var emellertid inte avsedd från början. Konkurrenskommitténs förslag till lagstiftning, som lades fram i juni 1991, byggde i stället på att den svenska konkurrensrätten skulle skärpas och utvecklas utifrån 1982 års konkurrenslag. SvJT 1995 s. 454 Av: Filip Bladini Ladda ner PDF
Luganokonventionen i ett verkställighetsperspektiv Denna uppsats avser i huvudsak att kortfattat belysa den inverkan och betydelse som den i Lugano den 16 september 1988 antagna konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Luganokonventionen) har på det internationella verkställighetsområdet. Luganokonventionens indirekta betydelse i konkurs behandlas även i uppsatsen. SvJT 1995 s. 481 Av: Mikael Berglund Ladda ner PDF
Konfliktlösning inom idrottsrörelsen Idrottsrörelsen, som är Sveriges största folkrörelse med ca 2,5 miljoner medlemmar samlade i drygt 20 000 föreningar med ca 500 000 ideellt arbetande ledare, har alltid värnat om sin självbestämmanderätt, en rätt som idag har sitt yttersta stöd i regeringsformen. Där sägs att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad föreningsfrihet: rätt att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften (2 kap. 1 §). SvJT 1995 s. 497 Av: Krister Malmsten Ladda ner PDF
Litteratur Lars Afrell, Håkan Klahr och Per Samuelsson Lärobok i kapitalmarknadsrätt (Juristförlaget 1995, 348 s.). Lärobok för främst jurister och ekonomer. I skilda kapitel behandlas internationella kapitalmarknader, handel med finansiella instrument, värdepappersinstitut, kapitaltäckning, börser och andra marknadsplatser, clearing och avveckling, offentliga erbjudanden om aktieförvärv samt insiderhandel. SvJT 1995 s. 510 Av: Göran Regner Ladda ner PDF
Litteratur Boken behandlar frågor om HIV-smitta från rättslig synpunkt såväl de lege lata som de lege ferenda. Ställda inför HIV-smittan i mitten av 1980talet ville de sociala och medicinska myndigheterna, ytterst socialdepartementet, inte behandla frågan om ansvar för spridande av sådan smitta inom ramen för smittskyddslagstiftningen. SvJT 1995 s. 513 Av: Staffan Vängby Ladda ner PDF
Litteratur Sverige fick 1766 sin första tryckfrihetsförordning (TF) som visserligen relativt snart åsidosattes av Gustaf III. Men redan 1812 tillkom nästa tryckfrihetsförordning, som 1949 avlöstes av den nu gällande. Sverige har alltså en mycket lång tryckfrihetsrättslig tradition som egentligen bara kan jämföras med den amerikanska (det berömda första författningstillägget tillkom 1791). SvJT 1995 s. 515 Av: Thorsten Cars Ladda ner PDF
Litteratur Kreditmarknadens avreglering i mitten av 1980-talet blev som bekant början till en lånekarusell av sällan skådat slag. Med facit i hand synes vinnarna ha varit få och förlorarna många. Bland de senare finns ett antal gäldenärer som gick ned sig så djupt i det ekonomiska träsket att de blev oförmögna att ta sig upp igen av egen kraft. De har kommit att kallas överskuldsatta. SvJT 1995 s. 517 Av: Håkan Lavén Ladda ner PDF
Litteratur Tidsbefraktning är i nordisk rätt ett styvmoderligt behandlat rättsområde, och det är en stor händelse när ett verk på bortemot 200 sidor inom området publiceras, i synnerhet när författaren är så eminent insatt i ämnet som Hans Peter Michelet. Författaren av rubricerade arbete har ägnat huvuddelen av sin långa sjörättsverksamhet åt att utreda och lösa problem angående denna befraktningsform, och ingen nordisk jurist torde ha en så grundlig erfarenhet från området som han. SvJT 1995 s. 518 Av: Hugo Tiberg Ladda ner PDF
Litteratur Den nya konkurrenslagen (1993:20), KL, trädde i kraft den 1 juli 1993. Lagen, som i allt väsentligt är en ”blåkopia” av EG:s konkurrensregler, innebar en radikal förändring av lagstiftningen på konkurrensområdet. Vid KL:s ikraftträdande fanns därför i princip ingen svensk praxis på området att falla tillbaka på för rättstillämpande myndigheter även om lagens ytterst kortfattade förarbeten hänvisar till praxis från EG-domstolen. SvJT 1995 s. 520 Av: Jacob Westin Ladda ner PDF
Aktuell debatt Det var på tiden att jag fick svar (SvJT 1995 s. 369) på mina synpunkter om den nya sjölagen, mot vilken jag ända sedan i maj 1994 levererat kritik, först till lagutskottet och justitiedepartementet, efter lagens antagande i Svenska Dagbladet och Svensk Sjöfartstidning, och senast i två artiklar i Svensk Juristtidning. SvJT 1995 s. 522 Av: Hugo Tiberg Ladda ner PDF
Aktuell debatt En på senare tid i massmedia uppmärksammad fråga är fastighetsmäklarens skyldighet att upprätta en boendekostnadskalkyl för en konsument som förvärvar en bostad huvudsakligen för eget bruk. Några underrättsdomar har också meddelats under året rörande denna fråga. SvJT 1995 s. 525 Av: Claude Zacharias Ladda ner PDF
Aktuell debatt Det är onödigt att för läsarna av SvJT påpeka vilken betydelse rättspraxis har i det praktiska rättslivet. Alla har vi otaliga gånger försökt finna lösningen på mer eller mindre invecklade juridiska problem genom studier av rättsfall. Sökandet efter tillämpliga prejudikat har ofta varit tålamodsprövande och mödosamt. SvJT 1995 s. 531 Av: Hans Svahn Ladda ner PDF
Nyheter från Europadomstolen De domar som meddelats av Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna fram till utgången av 1993 har sammanfattats i två rättsfallsöversikter i denna tidskrift (SvJT 1991 s. 257 ff. och 1994 s. 337 ff.). Avsikten är att fortsätta publiceringen av sådana rättsfallsöversikter med några års mellanrum. SvJT 1995 s. 532 Av: Hans Danelius Ladda ner PDF
Internationellt As a traditional European state Lithuania has a dated history of civil law codification stretching as far back as the early sixteenth century. Lithuania’s first civil law codification encompassed legal norms in private law, inheritance law, law of obligations and family law. SvJT 1995 s. 538 Av: Valentinas Mikelenas Ladda ner PDF
Notiser Nordiska rådet för forskning i europeisk integrationsrätt (NORFEIR) upprättades genom ett beslut av Nordiska ministerrådet (justitieministrarna) för snart tre år sedan. Rådet skall enligt sina stadgar främja forskning i europeisk integrationsrätt i Norden. Rådet kan ta initiativ till och bedriva forskning inom gränserna för sina ekonomiska resurser och forskningsresurser. Rådet skall även lämna myndigheterna i de nordiska länderna information om sin verksamhet. Rådet har ett sekretariat som under de tre första åren legat i Oslo, knutet till Nordiska institutet för sjörätt vid Oslo universitet. SvJT 1995 s. 543 Ladda ner PDF
Personalnotiser Peter Strömberg. Hovrätterna. Regeringen har 18 maj 1995 t. president i Hovr. f. Övre Norrland utnämnt hovr.lagmannen i hovr. Anna-Karin Lundin, s. d. t. hovr.lagman i Svea hovr. utnämnt försäkringsdomaren Kenneth Bratthall. Tingsrätterna. Regeringen har 9 mars 1995 t. rådm. SvJT 1995 s. 544 Av: Personalnotiser Ladda ner PDF