Harmonisering, samordning och ömsesidigt förtroende inom Europeiska unionen — utvecklingen inom familjerätt Civilrättligt, särskilt familjerättsligt, och straffrättsligt samarbete är högt prioriterade inom Europeiska unionen och utgör väsentliga ingredienser vid skapandet av ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Båda formerna av samarbete motiveras bland annat med hänvisning till medborgarnas berättigade förväntningar. SvJT 2005 s. 804 Av: MAARIT JÄNTERÄ-JAREBORG Ladda ner PDF
Problemen på det internationellt familjerättsliga området Den som i en diskussion om det rättsliga samarbetet inom Europeiska unionen erbjuds att anlägga synpunkter på vad som kan utgöra problem på det familjerättsliga samarbetsfältet finner sig gärna ha en ganska rik källa att ösa ur. I vart fall förhåller det sig så om man själv har deltagit i det förhandlingsarbete som har förekommit på området. Min bakgrund är sådan. Den åsatta rubriken medger emellertid mer än en tolkning. SvJT 2005 s. 845 Av: PATRIK ÖRNSVED Ladda ner PDF
Ett strategiskt förhållningssätt till harmonisering Frågan om en harmonisering av familjerätten har förts under flera år både ur ett europeiskt och ur ett nordiskt perspektiv. Skillnaden mellan en harmonisering i Europa och en harmonisering i Norden är avsevärd eftersom vi i Norden har en lång tradition av sådana försök framför allt på äktenskapsrättens område, låt vara att vi har kallat det att skapa rättslikhet. SvJT 2005 s. 851 Av: EVA RYRSTEDT Ladda ner PDF
Vad gör vi med den europeiska kriminalpolitiken? Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober 1999 innebar en klar markering av att en gemensam europeisk brottsbekämpning skall prioriteras högt inom Europeiska unionen. Denna brottsbekämpning är en integrerad del av skapandet av området för frihet, säkerhet och rättvisa. SvJT 2005 s. 859 Av: PER OLE TRÄSKMAN Ladda ner PDF
Straffrättsliga aspekter på temat harmonisering Vid tillkomsten av EG i slutet av 1950-talet fanns ingen tredje pelare och grundtanken kan sägas ha varit att de nationella straffrättsliga systemen inte skulle påverkas av samarbetet. Ett visst samarbete, av mellanstatlig karaktär, förekom dock på det straffrättsliga området. SvJT 2005 s. 876 Av: AGNETA BÄCKLUND Ladda ner PDF
Harmonisering och ömsesidigt erkännande från ett praktiskt myndighetsperspektiv. Det är svårt att komma överens på EU-nivå och alla instrument innehåller en mängd mer eller mindre lyckade kompromisser. Därefter ska lagstiftningen utformas och då krävs ytterligare — ofta inrikespolitiskt motiverade — kompromisser. Slutligen utformas ett antal förordningsföreskrifter varefter hela paketet hamnar i myndigheternas knä att tillämpa på bästa sätt. SvJT 2005 s. 881 Av: FREDRIK WERSÄLL Ladda ner PDF
Ömsesidigt erkännande Samarbetet inom Europeiska unionen har sedan Maastrichtavtalet trädde i kraft den 1 november 1993 tagit en enorm fart. Från att i huvudsak ha förts utanför EU:s ram2 har ministerrådet sedan Amsterdam traktaten trädde i kraft den 1 maj 1999 tagit mer än 500 beslut, varav säkerligen fler än 100 är bindande rättsakter på områdena asyl/immigration, polisiärt samarbete, civilrättsligt samarbete och samarbete inom straffrätten. SvJT 2005 s. 887 Av: HANS G. NILSSON Ladda ner PDF
Det straffrättsliga samarbetet — ett inlägg När man talar om straffrättslig harmonisering/tillnärmning eller hur man nu vill uttrycka det bör man kanske skilja mellan samordning eller rättsligt samarbete och harmonisering i egentlig mening. SvJT 2005 s. 900 Av: NILS REKKE Ladda ner PDF
Ömsesidigt godkännande och fundamentala värden I diskussionen kring den europeiska integrationens fortsatta utveckling, särskilt på områdena utanför den inre marknaden, har principen om ömsesidigt godkännande kommit att inta en alltmer betydande position. Principen knäsattes tydligt i Ordförandeskapets slutsatser vid det Europeiska Rådets möte i Tammerfors den 15–16 oktober 1999 där 33 punkten innehåller följande formulering: SvJT 2005 s. 902 Av: Ola Zetterquist Ladda ner PDF
En blick mot framtiden Unionens allmänna utveckling är något motsägelsefull just nu. Vi kan å ena sidan iaktta vad man kanske skulle kunna kalla en förtunning av unionen. Kretsen av medlemmar har för mindre än ett år sedan utvidgats med tio nya stater och det förefaller som om vi inom en ganska snar framtid får se också Rumänien och Bulgarien som medlemmar, därefter Kroatien och möjligen något senare även Turkiet. SvJT 2005 s. 908 Av: MATS MELIN Ladda ner PDF
Från lagstiftningsarbetet I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen under våren 2005. Redogörelsen gör inte anspråk på att vara fullständig. Lagstiftning om skatt och tull har förbigåtts. Om inte annat sägs har lag eller lagändring trätt i kraft den 1 juli 2005. Hänvisningarna till Svensk författningssamling (SFS) avser samlingen för år 2005. I de fall SFS-nummer saknas var författningen den 30 juni 2005 ännu inte utkommen från trycket. SvJT 2005 s. 915 Ladda ner PDF
Personalnotiser Regeringen har den 25 augusti 2005 utnämnt lagmannen Anna Skarhed till justitieråd. Anna Skarhed förordnades till hovrättsassessor i Hovrätten för Västra Sverige 1989. Hon utnämndes till rådman i Eskilstuna tingsrätt 1992 och till rådman i Uppsala tingsrätt 1996. Åren 1999–2001 tjänstgjorde Anna Skarhed som enhetschef på Domstolsverket och åren 2001–2002 i Justitiedepartementet. Hon är lagman i Linköpings tingsrätt sedan 2003. SvJT 2005 s. 931 Ladda ner PDF
