Påföljdsbestämningens struktur 1988 års påföljdsbestämningsreform (i kraft 1 januari 1989) har en kriminalpolitisk profil som på papperet är helt annorlunda än den som kom till uttryck i nu upphävda BrB 1:7, där domstolen ålades att vid val av påföljd, ”med iakttagande av vad som kräves för att upprätthålla allmän laglydnad, fästa särskilt avseende vid att påföljden skall vara ägnad att främja den dömdes anpassning i samhället”. SvJT 1992 s. 257 Av: Nils Jareborg Ladda ner PDF
Något om bevisföring vid tillämpning av sam- och motverkansformeln När principen om den fria bevisföringen studeras, förekommer frågor med inslag av bevisvärderingskaraktär. Bevisföring och bevisvärdering är visserligen olika verksamheter, men likväl finns det samband och likheter dem emellan. Att så är fallet förvånar inte, eftersom principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering är de moment som tillsammans konstituerar principen om fri bevisprövning. SvJT 1992 s. 276 Av: Ulf Zeidner Ladda ner PDF
Psykologisk expertis i rättssalarna — får vi bättre domstolsbeslut? Under senare år har psykologer uppträtt som expertvittnen vid flera rättegångar i Sverige, t. ex. vid rättegången mot Christer Pettersson i samband med Palme-mordet, vid den s. k. styckmordsrättegången, samt vid en rad incestmål. I dessa mål har åklagarsidan respektive försvarssidan åberopat olika expertvittnen. SvJT 1992 s. 312 Av: Sven-Åke Christiansson Ladda ner PDF
Långa handläggningstider hos domstolar och myndigheter — men även hos JO I oktober 1989 företog JO (Ragnemalm) en inspektion av en av rikets kammarrätter. Han uppmärksammade då några taxeringsmål, som hade blivit föremål för utdragen handläggning och där dom vid tidpunkten för inspektionen inte hade meddelats. Det gällde tre mål om en företagares, F:s, taxeringar åren 1977–1979. Fråga var om transaktioner mellan F och ett aktiebolag, som F ägde aktierna i. SvJT 1992 s. 334 Av: Jan Sundin Ladda ner PDF
