EU-gruppundantag med förhinder 1976 summerade jag att patent- och varumärkesskyddet successivt urholkats till förmån för fria varurörelser och en obunden konkurrens i gemenskapen. Fortsatte denna trend skulle immaterialrättsskyddet förlora sin belönande funktion till skada för europeisk forskningssamverkan. Lösningen låg i en harmonisering av de nationella reglerna. SvJT 1995 s. 793 Av: Hans Henrik Lidgard Ladda ner PDF
Avskaffa dödsstraffet Under många år har dödsstraffet stått i centrum inom Europarådet. År 1980 förklarade dess parlamentarikerförsamling att dödsstraff var en omänsklig bestraffning och begärde ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om mänskliga rättigheter (ECHR) i vilken rekommendation nr 891 (1980) förordade avskaffandet av dödsstraffet. SvJT 1995 s. 820 Av: Hans Göran Franck Ladda ner PDF
Om Kammarens jurister I sekler har Riddarholmen varit ett centrum för svensk överrättskultur och generationer av karriärjurister har passerat genom de Palais de Justice som inrymts i de förutvarande adelspalatsen runt Riddarholmskyrkan. När det kungliga slottet stod färdigt vid 1700talets mitt lämnade kungafamiljen det Wrangelska palatset, där den temporärt haft sina logis och in flyttade Svea hovrätt, som alltsedan dess haft sina lokaler där. SvJT 1995 s. 840 Av: Kjell Å. Modéer Ladda ner PDF
BENGT LINDELL, Processuell preklusion av nya omständigheter eller bevis rörande saken Bengt Lindells monografi Processuell preklusion av nya omständigheter eller bevis rörande saken har nu ett par år på nacken. Den kommer sannolikt att utgöra standardverket i detta intrikata ämne för lång tid framåt. Det beror inte bara på det överflöd av kunskap som läsaren erbjuds att ta del av utan också — och framför allt — på den skarpsynta analysen av en uppsjö problem på området. SvJT 1995 s. 847 Av: Tryggve Hellners Ladda ner PDF
SAID MAHMOUDI, EU:s miljörätt Författaren är tf. professor i internationell rätt vid Stockholms universitet. Han har under senare i år i allt högre utsträckning engagerat sig i frågor som rör internationell miljörätt, ett ämnesområde som attraherar en växande skara jurister och som har vuxit väsentligt i omfång under senare år, särskilt om man räknar EG:s miljörätt till detta område. SvJT 1995 s. 859 Av: Stefan Rubenson Ladda ner PDF
LARS-FREDRIC HANSSON och ANDERS LAGERSTEDT (utgivare), Handelsrättslig lagbok Handelsrättslig lagbok är primärt sammanställd för att fungera som hjälpmedel vid studier och undervisning i handelsrätt vid universitetens och högskolornas ekonomlinjer. I enlighet med detta syfte är innehållet anpassat till de grundläggande juridiska kurserna samt specialkurser i såväl kredit- och obeståndsrätt som associationsrätt. SvJT 1995 s. 861 Av: Carl Svernlöv Ladda ner PDF
LOTTA WESTERHÄLL, Social trygghet och migration, Kommentar till förordningen 1408/71 Vid ikraftträdandet av EES-avtalet fick ca 60 000 sidor juridisk text giltighet i Sverige. När Sverige blev medlem i EU tillkom ytterligare omkring 6 000 sidor. Det är förståeligt att många svenska jurister känner oro inför arbetsuppgiften att kunna hantera de nya rättskällorna, i synnerhet som inhämtande av kunskap fortfarande i stor utsträckning måste ske på annat språk än svenska. SvJT 1995 s. 863 Av: Kenneth Bratthall Ladda ner PDF
Styckegodsbefordran enligt nya sjölagen — en replik Professor Hugo Tiberg går i artikeln Styckegodsbefordran enligt nya sjölagen i SvJT 1995 s. 323 ut och kritiserar den nya sjölagens regler om styckegodsbefordran i hårda ordalag. Den nya lagstiftningen har enligt honom smugits på sjörättssverige och resultatet framstår som en sällsynt ofullgången produkt, bland annat beroende på att styckegodsbefordringsreglerna lider av påfallande brister i såväl språkligt som sakligt hänseende. SvJT 1995 s. 865 Av: Johan Schelin Ladda ner PDF
Sjölagens befraktningsregler än en gång Trond Solvang återkommer till min kritik. Kort svar för att undvika käbbel: Det håll från vilket befraktningsreglerna lär vara inspirerade är Nordisk, där Solvang har sin normala gång. Beträffande port & berth charter. Det är skillnad mellan en dispositiv regel och en som ger något en annan betydelse än det har. SvJT 1995 s. 874 Av: Hugo Tiberg Ladda ner PDF
Statens ansvar för målsägandes lidande m. m. Den som drabbats av personskada på grund av brott har rätt till ersättning av den brottslige inte bara för ekonomisk skada, t. ex. för kostnader och inkomstförlust på grund av brottet, utan också för icke ekonomisk — ideell skada, t. ex. för sveda och värk. Även en nära anhörig till den som dödats genom brott kan tillerkännas ersättning för sveda och värk om han drabbats av psykiska besvär till följd härav. SvJT 1995 s. 875 Av: Lars Andersson Ladda ner PDF
Inventering och dokumentation av domstolsbyggnader En dokumentationsgrupp (DOK) under Domstolsverket sysslar sedan 1989 med ett projekt för inventering och dokumentation av domstolsbyggnader. Ordförande i gruppen är verkets förre generaldirektör numera hovrättslagmannen Lars Åhlén och övriga ledamöter är professor Kjell-Åke Modéer, f. d. lagmännen Michael von Koch och Göran Ljungberg, f. d. hovrättsrådet Mauritz Bäärnhielm, lagmannen Per-Olof Marke samt bibliotekarien Hans Rundberg och informationssekreteraren Janita Frödén, de båda sistnämnda från Domstolsverket. SvJT 1995 s. 876 Av: Michael von Koch Ladda ner PDF
”Frieden durch Recht” — tankar på en utställning Under de senaste decennierna har den rättshistoriska forskningen ägnat särskilt intresse åt den sida av domstolarnas verksamhet som handlar om domarnas utbildning (”professionalisering”). Inte överraskande har därvid överinstansernas sammansättning och verksamhet (”Höchstgerichtbarkeit”) hamnat i fokus. Ett synligt tecken på detta intresse är tillkomsten av domstolsmuseer, först Wetzlar (en timma med tåget norrut från Frankfurt am Main) och senast i Gamla rådhuset i Jönköping. Se denna tidskrift 1992 s. 441. SvJT 1995 s. 879 Av: Mauritz Bäärnhielm Ladda ner PDF
Ett femhundraårsjubileum Den 31 oktober 1995 var det 500 år sedan Reichskammergericht, det gamla tyska rikets högsta domstol, kom till världen. Få svenska jurister torde ha ägnat dagen någon uppmärksamhet, och även i de delar av Europa där denna domstol hade jurisdiktion — dit hörde Österrike, det nuvarande Tyskland, Nederländerna, Belgien och vissa numera franska gränsprovinser — torde jubileet ha passerat utan nämnvärd uppståndelse. SvJT 1995 s. 883 Av: Stig Strömholm Ladda ner PDF
Notiser Johan Rosén till pristagare för bidraget ”De svenska lagförarbetenas vara eller inte vara som rättskälla — effekter av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen”. I kategorin för yrkesverksamma yngre jurister utsågs jur. kand. SvJT 1995 s. 885 Av: Notiser Ladda ner PDF
