OM MISSTAG BETRÄFFANDE FASTIGHETS INTECKNINGSBELASTNING VID ÖVERLÅTELSE. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@2en att samtidigt utgöra ett inlägg i diskussionen om den kommande jordabalkens reglering av hithörande spörsmål. SvJT 1952 s. 1 Av: JAN HELLNER.
PER OLOF EKELÖF. Är den juridiska doktrinen en teknik eller en vetenskap? grundlagarna har 84 § regeringsformen själv uttryckligen angivit, att de i varje särskilt fall skola tillämpas efter sin ordalydelse. SvJT 1952 s. 42 Av: Gösla Walin.
MARC ANCEL. L'institution de la mise à l'épreuve. »L'institution de la mise à l'épreuve» och återger i huvudsak en av Ancel lämnad rapport général vid den tredje kongressen med l'Académie Internationale de Droit Comparé i London 1950. SvJT 1952 s. 44 Av: Sten Walberg.
KJELD RØRDAM. Afhandlinger vedrørende Baltconcertepartiet I och II. måste reklamera så snart han fått kännedom om det förhållande som konstituerar sådan mora, d. v. s. innan fartyget anlänt till lastningshamnen. SvJT 1952 s. 46 Av: G. Bomgren
OLOF HASSLÖF. Svenska västkustfiskarna. Studier i en yrkes-grupps näringsliv och sociala kultur. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@50 GÖSTA G. THULIN.lemskap i ett fiskelag om t. ex. tio lotter vinnes nu som förr genom insats i form av arbete eller kapital: redskap, båt eller kontanta pengar. SvJT 1952 s. 49 Av: Gösta G. Thulin.
Jahrbuch für internationales und ausländisches öffentliches Recht, utg. av prof. Rudolf Laun, Hamburg, och prof. Hermann von Mangoldt Archiv des Völkerrechts» utgives av de båda tyska professorerna Walter Schätzel, Bonn, och Hans-Jürgen Schlochauer, Köln, tillsammans med den tyskfödde Genéve-professorn Hans Wehberg, som sedan årtionden är internationellt känd såsom pacifistisk aktivist. SvJT 1952 s. 51 Av: G. S.
STEPHAN HURWITZ. Kriminologi. I. N. 2. Udg. Khvn 1951. Gads forlag. 461 s. DKr. 30.00. Prof. Hurwitz' berömda handbok i kriminologi, som anmäldes i SvJT 1948 s. 509 ff, har utkommit i en andra upplaga. SvJT 1952 s. 52 Av: S. R.
ERIK SJÖHOLM. Lagstiftningen om polisväsendet m. m. B. L. DIETRICH OEHLER. Wurzel, Wandel und Wert der strafrechtlichen Legalordnung. Berlin 1950. de Gruyter. XX + 217 s. DM 9.00. Med »straffrättslig legalordning» menar förf. SvJT 1952 s. 53 Av: B. L.
De s. k. slavkontrakten— ett bemötande. ren De s. k. slavkontrakten — ett bemötande. ren I SvJT 1951 s. SvJT 1952 s. 54 Av: Gunnar Lindström.
Om målsägandetalans väckande och upptagande. 4 Processlagberedningen förutsatte, att åklagaren kunde föra målsägandetalan om enskilt anspråk även mot annan än den tilltalade (SOU 1938: 44 s. 281). Då i Underrättsförfarandet (s. SvJT 1952 s. 57 Av: Gustaf Petrén
Endringer i den norske straffelov. gjör og enkelte spörsmål om endringer som har vært dröftet under lovforberedelsen. Den norske straffelov har bestemmelser om underslag og tyveri i samme kapitel, mens den svenske lov behandler »förskingring» sammen med »annan trolöshet». SvJT 1952 s. 66 Av: Ole F. Harbek
Tredje internationella kongressen för socialt skydd , anordnad av Société internationale de défense sociale, var utsatt att hållas i San Marinoi september 1951. SvJT 1952 s. 71 Av: I. S.
Kongress i Köln för jämförande rättsvetenskap. Gesellschaft für Rechtsvergleichung och den 1950 av sällskapet i Tübingen föranstaltade första kongressen. D. 21—23 sept. 1951 ägde en ny kongress för jämförande rättsvetenskap rum i Kölns universitetsbyggnad, vilken i motsats till staden i övrigt är oskadad. SvJT 1952 s. 73 Av: Gerhard Simson.
Det nordiska lufträttssamarbetet. K. S. Arbetet med nya nordiska luftfartslagar, vilket tidigare föranlett ett antal nordiska lufträttsmöten (jfr SvJT 1950 s. 1000), har fortsatts vid ytterligare ett sådant möte, som hölls i Sola invid Stavanger under tiden d. 27 aug.—d. 8 sept. SvJT 1952 s. 75 Av: K. S.
Förslag till ny lagstiftning om fartygsinteckning i Finland. G. F-g. På initiativ av Comité Maritime International Avdelning Finland tillsatte regeringen i juni 1951 en kommitté med förvaltningsrådet Rudolf Beckman som ordf. för att uppgöra förslag till partiell ändring av bestämmelserna om inteckning i fartyg. SvJT 1952 s. 76 Av: R. B-n.
Alexander Fredrik Eduard August Funck Sven Högström, som tillhör svenska folkpartiet. Den nya justitieministern är född i Hangö 1908, avlade högre rättsex. 1935 och blev v. häradsh. 1937. Han utnämndes 1936 till rådman och 1938 till borgmästare i Ekenäs. SvJT 1952 s. 77 Av: ??
Kommunikationsdepartmentet. Torsten Eriksson, överdirektören Hardy Göransson, lagbyråchefen Björn Kjellin, docenten Torsten Sondénoch prof. Ivar Strahl ha enl. K. M:ts förordnande deltagit i en d. 3—15 dec. SvJT 1952 s. 78 Av: ??
Häradsrätterna. Nils Quensel, ordf., och prof. vid universitetet i Uppsala Erik Lindahl att jämte vissa andra personer verkställa utredning om regleringen av riksbankens sedelutgivningsrätt på längre sikt. Jordbruksdepartementet. Dep.chefen har 19 nov. SvJT 1952 s. 79 Av: ??
SvJT:s redaktion. Bengt Lännergren och vid rådhusrätten i Västerås fr. o. m. 1 jan. 1952 e. o. fiskalen i Svea hovrätt Erik Ahnlund. Försäkringsrådet. K. M:t har 12 okt. 1951 beviljat försäkringsrådet Jakob Geijer avsked med utgången av okt. SvJT 1952 s. 80 Av: ??
FASTIGHETSKREDITEN I EN NY JORDABALK.1 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@82 N. GÄRDE.26 §§) o. s. v. Vid sidan av eller inströdda bland de materiella bestämmelserna förekomma åter ett antal bestämmelser av rent inskrivningsrättslig natur, t. ex. ang. SvJT 1952 s. 81 Av: LAGBEREDNINGENS ORDF. F. D. JUSTITIERÅDET N. GÄRDE.
DET SUBJEKTIVA REKVISITET VID OLAGA JAKT. olovlig 1 Såsom ett undantag kan man kanske beteckna det s. k. objektiva överskottet vid rån som medför svår kroppsskada eller död jämlikt SL 20:5 st. 2. På grund av stadgandet i SL 5:12 st. 2 blir detta överskott dock i regel culpöst. SvJT 1952 s. 104 Av: DOCENTEN HANS THORNSTEDT.
BJÖRN AHLANDER. Är juridiken en vetenskap? Den juridiska argumentationstekniken. Först är det lämpligt att påpeka en distinktion, som A. uppenbarligen har förutsatt men som han inte (eller inte tillräckligt tydligt) har inskärpt. SvJT 1952 s. 117 Av: Anders Wedberg.
FRITJOF LEJMAN. Rättsförhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst. uppsägande parten kan hava gjort vad på honom ankommer oaktat mottagaren icke i behörig tid tagit del av försändelsen. SvJT 1952 s. 127 Av: Gösta Walin.
Carsten Welinder. Skatterättens värderingsregler. mot dess ordalydelse — ett fall som rimligen icke bör inträffa utom vid felskrivning eller annat misstag av ett eller annat slag — borde såsom dessa reglers huvudsakliga innebörd summariskt kunna fastslås att en lags motiv böra få avgörande betydelse vid... SvJT 1952 s. 133 Av: C. W. U. Kuylenstierna.
L. G. OHLSSON och H. Starland. Arbetarskyddslagstiftningen. L. G. OHLSSON och H. STARLAND. Arbetarskyddslagstiftningen. Kommenterande redogörelse för 1949 års arbetarskyddslag och därtill hörande författningar jämte författningstexter m. m. Sthm 1951. Norstedt. 523 s.Inb. kr. 32.50. Borgmästaren och f. d. SvJT 1952 s. 138 Av: B. L.
Ur svenska tidskrifter 1951. Förvaltningsrättslig tidskrift. Hft. 4. EJNAR HÖRSTADIUS, Förvaltningsrätt i Högsta Domstolens praxis. II. 1946—1950, s. 199—211. — FOLKE PERSSON, En flyktingarnas Magna Charta, s. 212—220. Hft. 5. ULF LUNDVIK, Om allmänt häkte, s. 302—311. SvJT 1952 s. 139 Av: S. R.
SVENSK LITTERATURFÖRTECKNING 1950.1 Ahlander, Björn. Är juridiken en vetenskap? Sthm. Geber. (1), 193 s. Kr.8.50. (Ss. 117.)Einführung in das sch w edische Rechtsleben. Vorlesungen gehalten an der juristischen Fakultät der Universität Lund im Frühjahr 1949. Lund. Gleerup. 194 s. Kr. 7.50. (SvJT 1951 s. 285. SvJT 1952 s. 140 Av: PROFESSOR IVAR AGGE.
Fonografen i muntlighetens tjänst. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@146 IWAN WIKSTRÖM.hörda glömma så gott som ögonblickligen att de tala i en mikrofon. SvJT 1952 s. 144 Av: Iwan Wikström.
När skall ombud angiva litteratur och rättsfall som han vill åberopa? Det har nog funnits en eller annan domare, som om en advokat åberopat litteratur och rättsfall snarast blivit stött och —om han ej direkt sagt ut det — i vart fall genom sitt minspel givit till känna, att »den litteratur och de rättsfall, som behövs, tar jag... SvJT 1952 s. 148 Av: E. Thomasson.
En fråga om vittnesersättning. I ett mål för någon tid sedan inför en häradsrätt i Bohuslän uppställde sig ett spörsmål till bedömande, vars lösande kom att innebära en kostnad för min part. SvJT 1952 s. 150 Av: Ragnar Kaiser.
Nya vägtrafikförfattningar m. m. livsmedelsstadga m. fl. författningar i anslutning därtill. SvJT 1952 s. 152 Av: H. W.
15—17-åringarna. 154 FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET. 15—17-åringarna. Strafflagberedningen, barnavårdskommittén och ungdomsvårdsskoleutredningen har d. 25 jan. 1952 avgivit gemensamt utlåtande över RÅ:s skrivelser d. 24 sept. och d. 26 nov. SvJT 1952 s. 154 Av: C. H.
Förslag till definitiv strandlag. I ett d. 9 okt. 1951 dagtecknat betänkande (SOU 1951: 40) har strandutredningen (jfr Ss. 932) lagt fram förslag till lag om förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa strandområden, avsedd att träda i kraft d. 1 jan. 1953 då giltighetstiden utgår för den s. k. SvJT 1952 s. 155 Av: A. B.
Lagrådet E. C. har nedannämnda dagar yttrat sig över följade lagförslag. 1951 aug. 27. Förslag till förordning om ändring i kyrkomötesförordningen d. 22 april 1949 (nr 174). Föredragande: lagbyråchefen B. Kjellin. S. d. SvJT 1952 s. 156 Av: B. L.
Dommerutdannelse og dommerrekruttering i Norge. B. L. Dommerutdannelse og dommerrekruttering i Norge.1 Vi har i Norge ingen særskilt utdannelse for dommere — bortsett fra universitetsstudiet. Etter juridisk embetseksamen må den unge jurist selv sörge for sin videre utdannelse i det praktiske liv. SvJT 1952 s. 157 Av: Emil Stang.
Dubbelt svenskt-tyskt medborgarskap. och på begäran förvärvat utländskt medborgarskap. I VON KELLER-TRAUTMANNS arbete2 framhålles, att en person som bor inom riket inte förlorar sitt tyska medborgarskap, även om han på begäran erhåller ett annat medborgarskap. SvJT 1952 s. 160 Av: Heinrich Nagel.
Engelska fångvårdsproblem. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAKINTERNATIONELLT.förslag äro av stort intresse, därför att de visa att man i England söker liknande lösningar som vi. Man talar i England liksom i Sverige om en ungdomsfängelsets kris. SvJT 1952 s. 161 Av: S. E.
Sjunde Haagkonferensen. Efter tjugutre års uppehåll (jfr Ss 192) sammanträdde 9—31 okt. 1951 Haagkonferensen i internatienell privaträtt, nu till sin sjunde session. Delegerade från Sverige voro f. d. justitierådet A. Bagge, professorn H. Nial och t. f. lagbyråchefen S. Dennemark. SvJT 1952 s. 163 Av: S. D.
Formene for den offentlige forvaltning i Norge. . m. Publikationen innehåller ett avsnitt rörande svensk rätt. Efter kriget har föreningens verksamhet icke återupptagits och fullföljts i nyssnämnda hänseende. SvJT 1952 s. 164 Av: J. T. B.
Danmarks Højesteret. R. R. To af dommerne i Højesteret er i sommeren 1951 faldet for aldersgrænsen, nemlig højesteretsdommerne Th. Berthing og Jesper Simonsen, der fyldte 70 år henholdsvis den 19. juni og den 7. juli. De har begge haft sæde i Højesteret siden 1936. SvJT 1952 s. 165 Av: Hv.
Folkuniversitetets sommarkurser. Eivind Larsen. Politidirektør Eivind Larsen er 53 år og blev juridisk kandidat i 1922. Han blev derefter ansat i justitsministeriet og udnævntes i 1932 til politiadvokat. SvJT 1952 s. 166 Av: ??
Andra huvudtiteln i statsverkspropositionen slutar för 1952/53 på omkring 51 milj. mot omkring 41 milj. för löpande budgetår. Att kronorna äro flera är ett uttryck för att de äro mindre. SvJT 1952 s. 167 Av: B. L.
De kungl. kommittéerna. ungdomsvårdskommittén (SOU 1951:41), utredningen rörande offentliggörande av hemligstämplade protokoll och handlingar i mål rörande spioneri m. m. SvJT 1952 s. 168 Av: S. R.
MO:s ämbetsberättelse. S. R. MO har enligt sin till 1952 års riksdag avgivna ämbetsberättelse under 1951 gjort framställningar till K. M:t bl. a.ang. tillgodoräknande som fullgjord värnpliktstjänstgöring av tid för verkställande av disciplinstraff samt ang. SvJT 1952 s. 171 Av: S. R.
Den tredje fortbildningskursen i rättspsykiatri Askims och Mölndals domsaga, med kansli och tingsställe i Göteborg. 2. SvJT 1952 s. 172 Av: Axel Wersén.
Juridiska föreningen i Uppsala har under 1951 sammanträtt sju gånger. Vid vårterminens första sammanträde d. 2 mars höll överdirektör Hardy Göransson föredrag om »Straffrätts- och fångvårdskongressen i Haag sommaren 1950», d. SvJT 1952 s. 173 Av: ??
Stockholms högskolas juridiska förening Juridiska föreningen i Lund höll under vårterminen 1951 fyra sammanträden. D. 6 febr. höll prof. Ragnar Bergendal föredrag över ämnet »Juristutbildningen», d. SvJT 1952 s. 174 Av: ??
Riksdagens lagutskott. Thore Wisén att t. v. uppehålla ett kanslirådsämbete i departementet; s. d. förordnat e. o. assessorn i Svea hovrätt Erland Conradi att t. v. biträda inom just.dep. med vissa utredningsuppdrag; 28 dec. 1951 förordnat t. f. SvJT 1952 s. 175 Av: ??
Sveriges advokatsamfund. Erik Alexanderson att fr. o. m. 1 jan. 1952 fortf. t. v. under tre år vara ordf. i NRev.; s. d. utnämnt assessorerna i hovrätten över Skåne och Blekinge Yngve Linder, Sven Svensson och Ingvar Bladh, e. SvJT 1952 s. 176 Av: ??
JAG BRÄNDE MINA BÖCKER . . . NÅGRA FRÅGOR RÖRANDE UNDERTRYCKANDE AV URKUND ENLIGT SL 12:4. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@178 HANS THORNSTEDT.de av allmän arkivhandling. Såsom bedrägeri straffades enligt SL 22: 2 p. SvJT 1952 s. 177 Av: DOCENTEN HANS THORNSTEDT.
SVENSK RÄTTSPRAXIS. SJÖRÄTT 1945—1950.1 s. 63S. Ett fartygs besättning hade försäkrats för olycksfall i arbete hos försäkringsgivaren A. och därjämte, enligt 1937 års lag om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer, hos försäkringsgivarenB. SvJT 1952 s. 194 Av: HUGO WIKANDER. F. D. HOVRÄTTSRÅD OCH DIVISIONSORDFÖRANDE.
RÄTTSFALL FRÅN HOVRÄTTERNA. att mannen skulle hava vårdnaden om det ena barnet och hustrun vårdnaden om det andra, att mannen skulle till hustrun under hemskillnadstiden utgiva ett månatligt underhållsbidrag av 35 kr. samt att något underhållsbidrag i övrigt icke skulle utgå. SvJT 1952 s. 205 Av: ??
PER OLOF BOLDING. Bevisbördan och den juridiska tekniken. Akad. avhandling. Uppsala 1951. Kr. 12.00, inb. kr. 15.00. SvJT 1952 s. 216 Av: P. O. Ekelöf.
KNUD ILLUM. Tinglysning. Kbhvn 1950. Busck. 351 s. DKr. 20.50. Från professor KNUD ILLUMS hand föreligger åter ett omfattande arbete rörande ett betydelsefullt område i dansk rätt. Det avser dens. k. tinglysningen. SvJT 1952 s. 231 Av: Fritjof Lejman.
J. HARTVIG JACOBSEN. Skatteretten. Systematisk fremstilling. Kbhvn 1950. Gyldendal. 484 s. DKr. 48.oo. Inom den danska skatterätten har antalet större kommentarer till skattelagarna varit relativt begränsat. SvJT 1952 s. 233 Av: K. G. A. Sandström.
GERHARD SIMSON. Fünf Kämpfer für Gerechtigkeit. Miinchen 1951. C. H. Beck Verlag. 289 s. DM 9.oo, inb. DM 12.5o. SvJT 1952 s. 236 Av: Nils Beckman.
Handelsbruk V. Uttalanden av svenska handelskamrar 1944—1950, samlade och utgivna av Stockholms handelskammare. Handelsbruk V. Uttalanden av svenska handelskamrar 1944—1950, samlade och utgivna av Stockholms handelskammare. Sthm 1951. Fritzeshovbokhandel (i distr.). 77 s. Kr. 5.00. SvJT 1952 s. 237 Av: G. L-n.
Stockholms högskola under Sven Tunbergs rektorat. Minnesskrift tillägnad professor, juris och filosofie doktor Sven Tun-berg Stockholms högskola under Sven Tunbergs rektorat. Minnesskrift tillägnad professor, juris och filosofie doktor Sven Tunberg vid hans avgång från rektorsämbetet den 31 december 1949. Sthm 1949. Norstedts. 315 s. Kr. 24.00. SvJT 1952 s. 239 Av: N. B.
Ur nordiska tidskrifter. for punishment» (s. 23). Bland bokens innehåll i övrigt kan nämnas en skildring av Djävulsön (s. 147 ff. SvJT 1952 s. 240 Av: B. L.
Gustaf Rosenhane som juridisk författare. [lucka] de mulctis, quod editum est separatim an. [lucka] 4:o.2 Jfr föregående not.3 Det anonyma arbetet upptages hos COLLIJN endast under Rosenhanes namn, varför det måste anses vara en ren slump, att detsamma anträffats. SvJT 1952 s. 242 Av: J. E. Almquist.
Juridik i radio. Att gamla rättsfallsreferat utgöra ett utmärkt underlag för kulturhistoriska betraktelser har nyligen beaktats även i radio. Ett rättsfall ang. »krigsmans vägran att lyda order» gjordes d. 2 jan. SvJT 1952 s. 247 Av: Nils Beckman.
Domstolen misstrodde egen iakttagelse. Utslag. Som lagligen styrkt är, att svaranden nu är rörd av starkadrycker, alltså, och då svaranden i sådant tillstånd inställt sig inför Rätten, prövar Rådhusrätten jämlikt Kungl. Förordningen den 16 nov. SvJT 1952 s. 248 Av: C. V. S.
Från dagens diskussion. Kriminalpolitisk journalistik. En understreckare i Svenska Dagbladet 5/2 52 under rubriken »Allmänprevention genom individualprevention» inleder prof. SvJT 1952 s. 249 Av: Carl Holmberg.
Nya ledamöter av Sveriges advokatsamfund. Carl-Henrik Nordlander att 1 april—31 dec. 1952 uppehålla befattningen som generaldirektör i lantbruksstyrelsen ; s. d. förordnat exp.chefen i jordbr.dep. Olov Hegrelius att t. v. uppehålla befattningen som statssekr. i dep. och byråchefen där Sören Lane attt. v. SvJT 1952 s. 256 Av: ??
EN STUDIE I FÖRUTSÄTTNINGSLÄRAN INOM NYASTE TYSK DOKTRIN. ensidig förutsättning — en förutsättning som blott hänför sig till endera kontrahenten — icke kan tillerkännas relevans, det förhåller sig annorlunda om bägge kontrahenterna utgått från en och samma förutsättning, om alltså hela avtalet är präglat av, uppbyggt... SvJT 1952 s. 257 Av: JUSTITIERÅDET HJALMAR KARLGREN.
DEN ÄLDRE OCH YNGRE SÖDERMANNALAGEN. DEN ÄLDRE OCH YNGRE SÖDERMANNALAGEN. AV Bland Svealands medeltida landskapslagar intager Södermannalagen en särställning. Den år 1327 stadfästa och till våra dagar bevarade lagboken har bevisligen utarbetats på grundval av en äldre... SvJT 1952 s. 268 Av: FIL. DR HANS JÄGERSTAD.
SVENSK RÄTTSPRAXIS. RÄTTSFALL FRÅN HOVRÄTTERNA. Luleå tingslags HR äktenskapsskillnad jämlikt 11 kap. 3 § GB. Karin, som medgav yrkandet om äktenskapsskillnad, yrkade å sin sida underhållsbidrag för egen del, så länge hon levde ogift, med 150 kr. i mån. under 10 års tid, räknat från d. SvJT 1952 s. 280 Av: ??
HJALMAR KARLGREN. Ändamålsbestämmelse och stiftelse. utgångspunkt för bedömandet måste vara, att den självständiga stiftelsens förvaltare uppenbarligen intager @@PAGEBREAK@@294 GÖSTA WALIN.en sysslomanna- eller organställning. Vad blir då skillnaden, frågar förf. SvJT 1952 s. 293 Av: ??
KARL AXEL VINGE. Om kvarstad i civila mål. NILS DILLEN. 297 Göteborg 1951. 57 s. Kr. 5.00. — Handelshögskolans i Göteborg skriftserie. 1951 nr 2. Föreliggande skrift återger i utvidgat skick ett av förf. SvJT 1952 s. 297 Av: Nils Dillén.
BENGT MALMÆUS. Ersättning för sveda och värk samt framtida men enligt rättspraxis. Supplement 1941—1950. i och för sig skäliga ersättningen väl i överkant? En följd av processreformen är att akten i ett avgjort mål numera ofta icke lämnar så fullständig redovisning av de på avgörandet inverkande faktorerna som tidigare. 1 De tidigare delarna anmälda i SvJT 1935 s. SvJT 1952 s. 298 Av: Ejnar Hörstadius.
Probation and related Measures. U. N. Publ. SalesNo. 1951. IV. 2. New York 1951. Fritzes i distribution. 407 s. Kr. 19.10. Kriminalvård i frihet och andra kriminalpolitiska frågor stå på arbetsprogrammet för FN:s sociala råd. SvJT 1952 s. 299 Av: ??
MARGERY FRY. Arms of the Law. »Their lodgings is too bad for hoggys, and as for their meate it is evil enough for doggys, and yet, the Lord knoweth, they have not enough thereof.» Först i slutet på 1700-talet börjar man spåra en modern hållning till straffrättskipningen. SvJT 1952 s. 302 Av: Olof Kinberg.
Moderne Wege der Strafrechtsdogmatik; Finalität, Vorsatz und Fahrlässigkeit. 20—527004. Svensk Juristtidning 1952.... SvJT 1952 s. 305 Av: Hans Thornstedt.
YNGVE LYTTKENS. Yngsjömordet. 306 Sthm 1951. Bonnier. 195 s. Kr. 13.00, inb. 18.0o. Sista gången en kvinna avrättades i Sverige var d. 7 aug. 1890. Det var 48-åriga änkan Anna Månsdotter, den s. k. Yngsjömörderskan, vars huvud då föll för bödelsyxan. SvJT 1952 s. 306 Av: Nils Beckman.
ALFRED R. TIDOW. Der Schuldbegriff im englischen und nordamerikanischen Strafrecht. H. T.ALFRED R. TIDOW. Der Schuldbegriff im englischen und nordamerikanischen Strafrecht. Bonn 1952. Ludwig Röhrscheid Verlag. XII + 183 s. SvJT 1952 s. 307 Av: H. T.
KYÖSTI HAATAJA. Vesioikeus I. H. T. Suomalaisen lakimiesyhdistyksen julkaisuja B-sarja N :o 49. Vasa 1951. Werner Söderströms förlag. 550 s. Rubricerade arbete inleder en brett upplagd trilogisk framställning av den finska vattenrätten. SvJT 1952 s. 308 Av: F. J. B. A.
Förslag till ny ut-länningslagstiftning. utlänningslagen — som föreslås erhålla permanent karaktär — är idén om det fria folkutbytet grundvalen. Kommittén har dock ansett det i nuvarande läge nödvändigt bibehålla åtskilliga inskränkningar i de fria förbindelserna mellan folken. SvJT 1952 s. 309 Av: Johan Björling.
Ur Svensk författningssamling 1952. 48. Lag 22 febr. 1952 ang. tiden för firandet av Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen. 49. KK s. d. om ikraftträdande av nr 48. 87. KK 7 mars 1952 ang. äktenskapsregistret. SvJT 1952 s. 310 Av: B. L.
Finlands lag-stiftning 1951. Om laglott, arvlåtares barn tillkommande understöd och arvslösgörelse, innehållande 20 paragrafer (jfr SvJT 1952 s. 76). Huvudsyftet med lagändringen var att förenhetliga stadgandena rörande testationsfriheten genom avskaffande av skillnaden mellan landsrätt och stadsrätt. SvJT 1952 s. 311 Av: Kurt Kaira.
Kriminalistföreningen i Finland höll sitt årsmöte d. 1 mars 1951. Till föreningens styrelse valdes universitetskanslern, f. d. professorn Antti Tulenheimo, prof. Brynolf Honkasalo, prof. SvJT 1952 s. 316 Av: ??
Retspsykiatriske undersøgelser i straffesager. Tauno Suontausta och direktören för statens olycksfallsbyrå Johanncs Haltia. Förvaltningsrådet Suontausta var justitieminister åren 1948—1950 (se om honom Ss. 683 och 1950 s. 388) samt har därefter tjänstgjort såsom extra förvaltningsråd. SvJT 1952 s. 317 Av: Hv.
Förenta Nationerna. Erwin Munch-Petersen. Hv. Departementschefskifte i statsministeriet. Med udgangen af marts 1952 er departementschefen i statsministeriet Andreas Møller afskediget på grund af alder efter at have beklædt stillingen siden 1938. SvJT 1952 s. 318 Av: ??
Institutet för rättsvetenskaplig forskning, Tillströmningen till juristbanan. I nedanstående tabell lämnas några uppgifter om antalet nyinskrivningar och antalet examina vid de juridiska fakulteterna under åren 1943—1951 (ang. tioårsperioden 1933—1942 se SvJT 1943 s. 289). SvJT 1952 s. 319 Av: ??
Svensk förening för internationell sjörätt Svenska föreningen för industriellt rättsskydd sammanträdde under år 1951 två gånger. Vid årsmötet d. SvJT 1952 s. 320 Av: ??
Kriminalpolitiska sällskapet i Stockholm Sjörättsföreningen i Göteborg höll allmänt vårsammanträde d. 6 april 1951. Förutom föreningsangelägenheter förekom föredrag av Cyril T. SvJT 1952 s. 321 Av: ??
Föreningen Sveriges häradshövdingar Kriminalpolitiska sällskapet i Göteborg, som bildades vid konstituerande sammanträde d. 12 april 1950, har under 1951 hållit fem sammanträden, varvid behandlats följande ämnen: d. 16 febr. SvJT 1952 s. 322 Av: ??
Föreningen Sveriges landsfiskaler Revisionssekreterareföreningen har under år 1951 hållit två sammanträden, nämligen årsmöte d. 30 nov. och extra möte d. 7 dec. Föreningensstyrelse utgöres av revisionssekreterarna Erik Alexanderson, ordf., Gunnar Ekedahl, v. ordf., Arvid Lüzell, kassaförv. SvJT 1952 s. 323 Av: ??
Försäkringsjuridiska föreningens 324 NOTISER. Föreningen Sveriges stadsfiskaler höll årsmöte i Hälsingborg d. 25 aug. 1951. Vid mötet valdes till styrelse för 1952 stadsfiskalerna Lennart Asplund, Stockholm, ordf., Gösta Ahlbeck, Landskrona, v. ordf. och kassaförv. SvJT 1952 s. 324 Av: ??
Östra avdelningen av Sveriges advokatsamfund Stockholmsavdelningen av Sveriges advokatsamfund har under 1951 hållit fem sammanträden, därvid förutom föreningsärenden förekommit föredrag av assessorn Carl Rundquist över ämnet »Några erfarenheter från förmyndarkammarens verksamhet» (vid... SvJT 1952 s. 325 Av: ??
Mellersta avdelningen av Sveriges advokatsamfund Södra avdelningen av Sveriges advokatsamfund har under 1951 hållit två sammanträden, därvid förutom föreningsärenden förekommit föredrag av prof. SvJT 1952 s. 326 Av: ??
Stockholms rådhusrätts domareförening Norra avdelningen av Sveriges advokatsamfund höll årsmöte d. 3 mars 1951 i Östersund. Därvid höll overretssakförer Rejdar Selmer, Trondheim, föredrag över ämnet »Den norske sakförerforening; enkelte aktuelle spörsmål». SvJT 1952 s. 327 Av: ??
Juristföreningen i Kristianstad Mälarprovinsernas stadsdomarförening höll årsmöte i Eskilstuna d. 13 och 14 okt. 1951. Till ledamöter i styrelsen omvaldes borgmästaren Bertil Hagström, ordf. SvJT 1952 s. 328 Av: ??
Göteborgs juristklubb Malmö—Lunds juristförening har under 1951 sammanträtt två gånger, nämligen d. 16 mars och d. 12 okt., till vilka sammanträden inbjudits övriga i Skåne verksamma juristsammanslutningar. SvJT 1952 s. 329 Av: ??
Dalarnas juristförening 330 NOTISER. Sjuhäradsbygdens juristförening höll ordinarie årsmöte d. 26 jan. 1951. Till styrelse för det kommande verksamhetsåret valdes rådmannen Allan Källoff, Borås, ordf, kommunalborgmästaren Sven Törner, Ulricehamn, v. SvJT 1952 s. 330 Av: ??
Norrbottens juristförening Värmlands läns juristförening har under 1951 hållit två sammanträden. Vid årsmötet i Karlstad d. SvJT 1952 s. 331 Av: ??
Nils Wihlborg Gustaf Geger avled d. 14 jan. 1952. Han var född i Los Pinos, Colorado, USA, d. 6 nov. 1899, avlade stud.ex. i Linköping 1919 och jur. kand.ex. i Uppsala 1926. Efter tingstjänstgöring drev han advokatverksamhet i Norrköping från 1929 och i Stockholm från 1934. SvJT 1952 s. 332 Av: ??
Rådhusrätterna. Allan Nordenstam att vara statsråd; landshövdingen i Blekinge län Bertil Fallenius har samtidigt förordnats att fr. o. m. 1 juni 1952 under den tid Nordenstam innehar statsrådsämbete uppehålla befattningen som generaldirektör och chef för lantmäteristyrelsen. SvJT 1952 s. 333 Av: ??
Juridiska examina höstterminen 1951. Landsfogdarna. K. M:t har 28 mars 1952 utnämnt e. o. byrådirektören vid statspolisen Hans Fjelner att fr. o. m. 1 maj 1952 vara landsfogde i Norrbottens län. SvJT 1952 s. 334 Av: ??
OM NÅGRA PROCESSFÖRUTSÄTTNINGAR VID SKILJEMANNAFÖRFARANDE. sans recours, les motifsétant laissés à sa seule appréciation». SvJT 1952 s. 337 Av: E. O. HOVRÄTTSASSESSORN ERLAND CONRADI.
KOMPETENSKONFLIKTER MELLAN ALLMÄN DOMSTOL OCH ADMINISTRATIV MYNDIGHET. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@354 C.-E. SUNDSTRÖM.1947 s. 198 ff och slutligen Jägerskiölds arbete »Tre utlåtanden» s. 33 ff och en uppsats i Förvaltningsrättslig tidskrift 1948 s. 204 ff. SvJT 1952 s. 349 Av: E. RÅDMANNEN C.-E. SUNDSTRÖM.
SVENSK RÄTTSPRAXIS. JORDDELNINGSMÅL 1947—1951.1 13 §. I mål om tillstånd till laga skifte å vissa för en by samfällda ängar, belägna inom gränserna för sökanden tillhörig skogsmark, å vilken byamännen jämlikt vid försäljning gjort förbehåll ägde rätt att jaga, har enbart den omständigheten, att ett skifte,... SvJT 1952 s. 358 Av: Á. BRAUNSTEIN
Festskrift til Professor, Dr Juris Henry Ussing 5. Maj 1951. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@370tryckfel insmugit sig), ligger såvitt jag förstår långt ifrån vad som kan betecknas såsom farlig verksamhet. Professor VILH. SvJT 1952 s. 366 Av: Seve Ljungman.
Den militära strafflagstiftningen. 372 Gällande bestämmelser jämte förklaringar, utgivna av NILS REGNER och HUGO HENKOW. Sthm 1951. Norstedt. 458 s. Inb. Kr. 32.00. SvJT 1952 s. 372 Av: Nils Beckman.
ALGOT ANDERBERG, TORSTEN BOHLIN och CONNY EDLUND. Medling i äktenskap. Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag.Sthm 1950. 193 s. Kr. 6.00. I denna bok ha sjutton präster på medlingen framlagt synpunkter, som framkommit ur deras egen erfarenhet från medlingsarbetet. SvJT 1952 s. 373 Av: E. Thomasson.
HAROLD J. BERMAN. Justice in Russia. An interpretation of Sovjet law. Cambridge, Massachusetts 1950. Harvard University Press. 322 s. $ 4.75. Det intresse för Sovjetunionen och dess förhållanden, som under efterkrigsåren uppstått i U. S. A., har även tagit sig uttryck inom rättsvetenskapen. SvJT 1952 s. 374 Av: Torgil Mellgard.
IVAR STRAHL. Om straffmätning. SvJT 1951, s. 401—422. Ur ett föredrag av prof. Louis LE MAIRE vid Dommerfuldmægtigforeningens årsmöte i Kolding sept. 1951 om »Kampen mod straffen. Domstolenes kriminalpolitiske opgaver», publicerat i »Fuldmægtigen», 24. SvJT 1952 s. 376 Av: Louis le Maire.
Svenska Industritjänstemannaförbundets skriftserie T j ä n s t e m a n n a-rätt, häfte 1, 2—3 och 11. . Svenska Industritjänstemannaförbundets skriftserie T j ä n s t e m a n n a r ä t- t, häfte 1, 2—3 och 11. Sthm. Förbundets eget förlag. 1950—1951. 59 resp. 48 och 56 s. H. 1 och 2—3 vardera kr. 1.00, h. 11 kr. 2.00. SvJT 1952 s. 380 Av: E. C.
Promiskuitet och felaktiga domar i faderskapsmål. antagliga uteslutningsfallen utgjorde 15/36 eller alltså ungefär 40 % av samtliga undersökningsfall. SvJT 1952 s. 382 Av: Hugo Henkow.
Hur bör vittnes-rum användas? Till varje domstolslokal anses sedan länge höra minst ett särskilt vittnesrum. Det är också klartatt det alltid bör finnas rum där vittnen och andra som är tvungna att vänta vid en domstol kan uppehålla sig under drägliga förhållanden. SvJT 1952 s. 387 Av: Joel Laurin.
Norsk lovgivning i 1951. pensjonsordning for statsråder. Rett til alderspensjon har den som har vært statsråd i minst 3 år. Også statsrådstid før lovens ikrafttreden regnes med, likeså den tid en avgått statsråd har hatt vartpenger. SvJT 1952 s. 388 Av: Ole F. Harbek.
Årsbok för nordisk rätt. En årsbok för nordisk rätt med ett innehåll på engelska, tyska och franska språken borde åstadkommas snarast möjligt. Norden bildar en juridisk enhet, en egen rättssfär, som tydligt skiljer sig från den romanistiska, den germanistiska och den angloamerikanska rättssfären. SvJT 1952 s. 391 Av: Kyösti Haataja.
Straffrättslig studiecirkel i Bryssel. D. 3—15 dec. 1951 anordnade Förenta Nationerna i samarbete med världshälsoorganisationen och efter inbjudan av belgiska regeringen en europeisk cycle d'études i Bryssel med ämne: Medicinsk, psykologisk och social undersökning av brottslingen, före domen och efter. SvJT 1952 s. 392 Av: I. S.
Nationalitets- eller domicilprincipen. R. B-n. Prof. Schmidts uppsats i Festskriften för Ekeberg om Nationalitetsprincipen och domicilprincipen i svensk internationell privaträtt intogs i engelsk upplaga i The International Law Quarterly 1951 p. 39 ff med ett diskussionsinlägg av CHESHIRE. SvJT 1952 s. 393 Av: B. L.
Nya tingslokaler i Rättvik. På Nedansiljans domsagas tingsställe i Rättvik har i början av året en större offentlig byggnad i två våningar fullbordats efter ritningar av arkitekten Artur von Schmalensee. SvJT 1952 s. 394 Av: G. v. P.
Föreningen Svensk avdelning av International Law Association T. N. Rättshistoriska Institutet grundat av Gustav och Carin Olin. Hovrättsrådet Gustav Olin, vilken sedan institutets grundande (se Ss. 143, 303) varit ordförande i institutets styrelse och i denna egenskap bl. a. SvJT 1952 s. 395 Av: ??
Högsta domstolen. Axel Afzelius avsked från justitierådsämbetet med utgången av april 1952; s. d. förordnat justitierådet Ragnar Gyllenswärd att fr. o. m. 1 maj 1952 vara högsta domstolens ordförande. K. M :t har 5 maj 1952 till justitieråd fr. o. m. SvJT 1952 s. 396 Av: ??
Hovrätternas indelning. Johan Björling att t. v. biträda med utredningsuppdrag inom dep.; 25 april 1952 förordnat förste kanslisekreteraren i dep. Olof Melén att fr. o. m. 1 juli 1952 vara byråchef i dep.; s. d. utnämnt t. f. kanslirådet i dep. Thore Wisén att fr. SvJT 1952 s. 397 Av: ??
Tjänstlediga lagmän, hovrättsråd, assessorer, fiskaler, tingsdomare och tingssekreterare. hovrättsråden K. Hedström (hand.dep.), H. Zetterberg (statsråd), B. Unger (tjänstgör hos JK), K. Holmgren (t. f. statssekr.i hand.dep.), S. Strömberg (chef för rättsavd. i jordbr.dep.), G. Fredrikson (kommunikationsdep.), I. Weidenhaijn (t. f. rev.sekr.), E. SvJT 1952 s. 399 Av: ??
Universiteten. Karl-Erik Andersson att fr. o. m. 1 april t. o. m. 30 juni 1952 vara extra tingsdomare i Luleå domsaga. Rådhusrätterna. K. M:t har 18 april 1952 utnämnt e. o. assessorn i hovrätten över Skåne och Blekinge Ingvar Jönsson att fr. o. m. SvJT 1952 s. 400 Av: ??
OM MASSAFORDRAN I KONKURS. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@402dock terminologien i fråga försvarlig, och den kommer i det följande att användas. SvJT 1952 s. 401 Av: LARS WELAMSON.
SVENSK RÄTTSPRAXIS. RÄTTSFALL FRÅN HOVRÄTTERNA. öÄ:t inkommen ansökan anförde Forssman: Hildur förhyrde en lägenhet om 6 rum och kök vid Karlavägen i Stockholm. I lägenheten förvarade hon en del henne tillhöriga värdefulla lösören. Hennes ekonomiska ställning vore dålig. SvJT 1952 s. 438 Av: ??
GUNNAR PRAWITZ. Jordfrågan. Utg. av Sveriges lantmätareförening. Norrtälje 1951. 276 s. Kr. 12.oo. Förevarande arbete innefattar två avdelningar. SvJT 1952 s. 447 Av: Hjalmar Nordfelt.
AXEL H. PEDERSEN. Byggeriets retlige og økonomiske organisation. finansieringsplanen, som upptager de beräknade kostnaderna för företaget och medelsanskaffningen härför ävensom en räntabilitetskalkyl för det färdiga huset, samt fördelningsplanen, som anger hur många gånger och med vilka belopp utbetalning skall ske till de olika... SvJT 1952 s. 448 Av: Per Stjernquist.
STURE HEIDING. Svensk varumärkesrätt. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@450 LITTERATURNOTISER.skrift han nu givit ut är högst välkommen. SvJT 1952 s. 449 Av: Hft.
KARL G. SAMUELSON. Kollektivavtal och förhandlingar. Sthm 1951. Natur och Kultur. 106 s. Kr. 7.25. SvJT 1952 s. 450 Av: E. C.
International Review of Criminal Policy. No 1, January 1952. United Nations, Department of Social affairs, New York. SvJT 1952 s. 451 Av: C. H.
N. R. TILLETT. The law and the people. An outline of the legal system ofEngland and Wales. London 1950. George G. Harrap & Co. Ltd. 197 s. För de skandinaviska jurister, som i studiesyfte resa till England, kommer väl under åtskillig tid framåt Theodor Petersens i Ss. SvJT 1952 s. 452 Av: T. M.
HARRY WESTERMANN. Lehrbuch des Sachenrechts. Karlsruhe 1951. Verlag C. F. Müller. 656 s. Föreliggande nya framställning av tysk sakrätt — väl mera av handboks- än av lärobokskaraktär — utgör ett betydande arbete. SvJT 1952 s. 453 Av: Hj. K.
Retslægeraadets A ars beretning for 1949. I .A. København 1952. H. Hagerups forlag. VIII + 211 s. SvJT 1952 s. 454 Av: C. H.
Nyutkommen skattelitteratur. Delvis som en följd av den ökande floran av direkta skatter har under det senaste året utgivits en mängd lika digra som dyra skattehandböcker. SvJT 1952 s. 455 Av: Th. H.
Ur svenska tidskrifter 1952. Förvaltningsrättslig tidskrift. Hft. 1. ARNE IRSTEN, Skärpt kartellkontroll utan lagändring, s. 1—12. — STIG WERNSTEDT, Besvärsfrågor i regeringsrättens praxis. Ett rättsfallsurval, s. 13—32. Hft. 2. NILS HERLITZ, Statstjänsten på ny grundval s. 73—93. SvJT 1952 s. 456 Av: S. R.
Lagstiftningsfrågor vid 1952 års riksdags vårsession. naturskyddslag m. m. samt prop. nr 223 med förslag till lag med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig m. m. Föreliggande redogörelse avser att lämna en översikt över de viktigaste lagstiftningsfrågor som slutbehandlats under vårsessionen. SvJT 1952 s. 457 Av: Bengt Wieslander.
Nya bestämmelser om utskrift av fonogram. D. 4 april 1952 har utfärdats lag (nr 137) om ändrad lydelse av 6 kap. 9 § RB, innebärande att bestämmelserna i detta lagrum om utskrift av fonogram eller stenogram upphävts och ersatts med en hänvisning till protokollskungörelsen. SvJT 1952 s. 473 Av: Bengt Lassen.
Lagrådet har nedannämnda dagar 1952 avgivit ultåtande över följande lagförslag. Jan 16. Förslag till lag om sammanföring av samfälld vägmark med angränsande fastighet m. m., lag ang. SvJT 1952 s. 476 Av: B. L.
Ur Svensk författningssamling 1952. FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET. 477 121. Lag 4 april 1952 ang. ändrad lydelse av 2 § lagen d. 30 juni 1948 (nr 449) om disciplinstraff för krigsmän. 122. Lag s. d. SvJT 1952 s. 477 Av: B. L.
Den europeiska stål- och kolunionen. europeisk stål- och kolunion (Communauté Européenne du Charbon et de l'Acier). Den uppstår till följd av en fusion av nationella suveränitetsrättigheter. SvJT 1952 s. 478 Av: Gerhard Simson.
Nyorganisation av Rumäniens rättsväsen. B. L. Advokatväsendet i Tjeckoslovakien.1 Genom en lag d. 20 dec. 1951, som trädde i kraft vid årsskiftet, har socialiseringen av advokatväsendet i Tjeckoslovakien fullt genomförts. Advokatverksamheten utövas hädanefter av rättshjälpsbyråer. SvJT 1952 s. 484 Av: S. R.
Interneringsnämnden. K. J. S. Enligt interneringsnämndens berättelse för år 1951 (ang. föreg. år se SvJT 1951 s. SvJT 1952 s. 485 Av: Åke Lindqvist.
Ungdomsfängelsenämnden. NOTISER. 487 Nämndens berättelser avseende åren 1948,1949, 1950 och 1951 innehålla liksom tidigare år (se Ss. 551, 1942 s. 375, 1943 s. 854, 1944 s. 951, 1945 s. 740, 1948 s. SvJT 1952 s. 487 Av: H. T-g.
Sinnessjuknämndens verksamhet under 1951 År På grund av ung- domsfängelse- nämndens beslut Efter domstoles för-ordnande Tillhopa Män Kv. Män Kv. Män Kv. 1948 46... SvJT 1952 s. 488 Av: S. R.
Övre Norrlands juristförbund NOTISER. Utskrivningsnämnderna vid Psykiatriska sjukhuset i Stockholm, Ulleråkers sjukhus i Uppsala, S:t Sigfrids sjukhus i Växjö och Sidsjönssjukhus i Sundsvall redovisa i berättelser till medicinalstyrelsen sin verksamhet för år 1951 (ang. föreg. år se Ss. 653). &nb... SvJT 1952 s. 489 Av: ??
Sveriges juristförbund. 490 NOTISER. Västerbottens juristförening har under 1951 hållit sju sammanträden med föredrag över något aktuellt ämne, åtföljt av diskussion. Föreningensstyrelse utgöres av lagmannen Yngve Kristensson, ordf., landskamreraren Valdemar Westin, v. ordf. SvJT 1952 s. 490 Av: ??
Svenska kriminalistföreningen 492 NOTISER. Sveriges domareförbund sammanträdde d. 17 maj 1952 i Handelshögskolans aula i Stockholm. Till ordf. omvaldes presidenten H. Guldberg, till v. ordf. häradshövdingen G. Siljeström, till ledamot utan särskild funktion justitierådet S. SvJT 1952 s. 492 Av: ??
Tore Alméns minnesfond. Tredje nordiska kriminalistmötet (se SvJT 1951 s. 549) hölls programenligt d. SvJT 1952 s. 493 Av: S. J. S.
Bo Leijonhufvud †. T. N. Birger Ekebergs fond. Av redogörelsen för förvaltningen av Birger Ekebergs fond för tiden 4 september 1950—31 december 1951 (jfr 1950 s. SvJT 1952 s. 494 Av: Nils Alexanderson.
Gustaf Arvid Johansson Nils Birger Aurell avled d. 31 mars 1952. Han var född i Stockholm d. 17 dec. 1880, avlade stud.ex. i Malmö 1897 samt jur. utr. kand.ex. i Uppsala 1903. Efter tingssittning och tjänstgöring i hovrätten över Skåne och Blekinge, från 1908 som adj. SvJT 1952 s. 495 Av: ??
Universiteten. Gösta Walin, ordf., samt e. o. assessorn i Svea hovrätt Erland Conradi, sekr., led. av I kamm. prof. Nils Herlilz och prof. Ivar Strahl att ss sakkunniga inom departementet utreda frågan om stats och kommuns skadeståndsansvar; s. d. tillkallat prof. SvJT 1952 s. 496 Av: ??
VILHELM LUNDSTEDT 70 ÅR. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@498ter men ställde, allteftersom bekantskapen utvecklade sig, vissa frågor, liksom för att lära sig en smula juridik. »Men varje fråga ledde till en fälla», skriver Lundstedt. SvJT 1952 s. 497 Av: Karl Olivecrona.
NOEN METODOLOGISKE BETRAKTNINGER. han er da heldigvis livsnær. Kanskje betrakter han dem med en fjern ærbödighet — delvis ikke helt ubeslektet med den ærbödighet man föler overfor dem skjebnen har rammet hårdt; kanskje avfeier han det hele med en skuldertrekning, som en uskyldig hobby, i likhet med... SvJT 1952 s. 505 Av: CARL JACOB ARNHOLM.
LOGISK ANALYSE OG SOSIOLOGI I RETTSVITENSKAPEN. bruke utsagn om at noe er en rettsregel.2 Mens den logisk analytiske retningen representerer en reaksjon mot rettsvitenskapens og rettsfilosofiens formelle svakheter, har den sosiologiske retningen tatt sikte på å utbygge jus- 1 Se f. eks. SvJT 1952 s. 524 Av: VILHELM AUBERT
OM DET LÄMPLIGA I ATT ANLITA RÄTTSPLIKTENS OCH RÄTTIGHETENS BEGREPP I RÄTTEN. normsystem, eller ens i ord samman- @@PAGEBREAK@@RÄTTSPLIKTENS OCH RÄTTIGHETENS BEGREPP I RÄTTEN. 541fatta de bestående viljeimpulser, som de ställa högst och anse vara värda efterföljd. De flesta människors handlingar har mycket liten beröring med pliktbegreppet. SvJT 1952 s. 540 Av: B. C. CARLSON.
ÄR TERMEN RÄTTIGHET ETT SYNTAKTISKT HJÄLPMEDEL UTAN MENING? i sin helhed, semantisk referens til den komplekse situation, at der foreligger en af de kendsgerninger, der siges at stifte ejendomsret, og at A kan vindicere, kræve erstatning o. s. v.»6 Hur är detta möjligt, om termen äganderätt saknar varje mening? An- 1 TfR 1945 s. SvJT 1952 s. 546 Av: PER OLOF EKELÖF.
ARBETSSÄTTET I FÖRENTA NATIONERNAS GENERALFÖRSAMLING. NÅGRA FAKTA OCH NÅGRA REFLEKTIONER. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@562föremål för en rapport till det utskott, som tillsatt underutskottet för att sedan komma i betraktande vid det stora utskottets överläggningar. SvJT 1952 s. 560 Av: ÅKE HOLMBÄCK.
LAGENS BOKSTAV OCH LAGENS ANDEMENING. tolkning av lagar och prejudikat utgör en huvuduppgift även för rättsvetenskapen. Därmed aktualiseras inom den juridiska doktrinen den betydelsefulla frågan om metoden för dylik tolkning eller rättare frågan om rättstillämpningens metod över huvud. SvJT 1952 s. 579 Av: PHILLIPS HULT
VEJEN TIL DEN SOCIALE FRED. mistilliden mellem menneskene. Det er mistilliden, den stadig lurende mistro til hinandens hensigter, der forhindrer det gode samarbejde mellem folkene og klasserne. SvJT 1952 s. 609 Av: FR. VINDING KRUSE.
HOV OCH TING. AV PRÓFESSOR. Tills helt nyligen har den åsikten varit förhärskande, att styrelseskicket i den forna isländska folkstaten skulle ha ägt sakrala rötter. SvJT 1952 s. 632 Av: ÓLAFUR LÁRUSSON
OM HYRESGÄSTS HEMSKYDD. särskilt beroende av nyttjanderätten för sitt hemliv eller sin affärsverksamhet eller hela sin livsföring. SvJT 1952 s. 640 Av: FRITJOF LEJMAN.
TILL FRÅGAN OM LAGTOLKNINGSMETODERNA. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@658.andra dylika sammanhang, i och utom Uppsala. Av olika skäl ha därvid lagtolkningsprinciperna på sistone särskilt tilldragit sig uppmärksamheten. SvJT 1952 s. 657 Av: ÅKE MALMSTRÖM
PENNINGEN I CIVILRÄTTENS SYSTEM. Omsättningsfunktionen. Omsättningen av varor liksom förvärvet av tjänster sker i det nutida samhället till allra största delen på det sätt, att förvärvaren ikläder sig en penningskuld mot att erhålla en vara, resp. en tjänst. SvJT 1952 s. 675 Av: KARL OLIVECRONA
ETT MÄRKLIGT RÄTTSFALL OM ÄLDRE OCH NYARE STRAFFLAG. Kgl. Br. den 9 jan. 1688 — rätteligen bort komma efter den senare meningen, emedan det i målet var fråga om en gärning som var straffbar både enligt den äldre och enligt den nya lagen. Likaså förtjänar det anmärkas, att hänvisningen till Kgl. Br. den 8 okt. SvJT 1952 s. 685 Av: BO PALMGREN.
OM BEGREPPET VÅRDSLÖSHET. NÅGRA REFLEXIONER MED SYFTNING SÄRSKILT PÅ KONTRAKTSFÖRHÅLLANDEN. den grad av aktsamhet som är typisk för hela denna grupp. Lundstedt menar att detta är den realitet man famlat efter 1 LUNDSTEDT, Grundlinjer i skadeståndsrätten, II:II:1, s. 23 ff. @@PAGEBREAK@@OM BEGREPPET VÅRDSLÖSHET. SvJT 1952 s. 696 Av: KNUT RODHE
RETSFILOSOFIENS PROBLEM. rettens »begreb» eller »natur»; om en række andre grundbegreber, der anses for nødvendigvis1 implicerede i retsbegrebet selv, begreberne retskilde, retssubjekt, retspligt, retsnorm, retlig sanktion m.v. SvJT 1952 s. 701 Av: ALF ROSS
BÖR FÖRVARINGS- OCH INTERNERINGSINSTITUTEN OMLÄGGAS? ETAPPSYSTEM I KRIMINALPROCESSEN. 22 september 1951, andra frågan, Domen. I Sverige är läget följande. I. SvJT 1952 s. 733 Av: KARL SCHLYTER
TRE SPÖRSMÅL FRÅN TOLKNINGEN AV STRAFFLAGEN. dylik befattning. Agge har emellertid fäst sig vid att straffrättskommitténs motiv till 21:6 icke såsom straffbara omtala andra typer av handlingar än sådana som voro straffbara enligt den äldre lagtexten och sluter därav, att någon ändring icke avsetts eller... SvJT 1952 s. 743 Av: IVAR STRAHL
LIDT OM RETSTRIDIGHEDSLÆREN UDENFOR NORDEN. Tyskland. Udtrykket »widerrechtlich» bruges allerede af forfattere, der tilhørte naturretsskolen, og synes at være kommet i almindelig brug også udenfor denne skole i begyndelsen af 1800-tallet. Dette har jeg kort oplyst i Retstridighed s. 32 f. SvJT 1952 s. 758 Av: HENRY USSING
VILHELM LUNDSTEDTS BIBLIOGRAFI 12. 9. 1942—11. 9. 1952.1 VILHELM LUNDSTEDTS BIBLIOGRAFI 12. 9. 1942—11. 9. 1952.1 Fortsättning av »Vilhelm Lundstedts bibliografi. Förteckning över Professor Vilhelm Lundstedtsintill den 11 september 1942 utgivna skrifter» av O. Holm. Utarbetad av amanuensen 1942. SvJT 1952 s. 775 Av: Curt Bokelund.
FORMKRAVET VID FASTIGHETSKÖP. NÅGRA ANTECKNINGAR I ANLEDNING AV EN NYUTKOMMEN AVHANDLING. 527004. Svensk Juristtidning 1952. @@PAGEBREAK@@784.ligen luftigt. Det mesta man kan säga är väl, att här framlagts en rättshistorisk hypotes, som icke är oresonlig.1 Förf. SvJT 1952 s. 783 Av: HJALMAR KARLGREN
AKTUELLA RÄTTSPOLITISKA KARDINALFRÅGOR INOM PROCESSRÄTTEN. REFLEKTIONER UR DEN FINSKA RÄTTENS SYNVINKEL. dogmatisk form, d. v. s. såsom undersökning de lege lata. De skrivna normerna i gällande processrätt och av sedvanerätten utbildade regler ha tolkats, ordnats, systematiserats och kompletterats. SvJT 1952 s. 800 Av: TAUNO ELLILÄ
SVENSK RÄTTSPRAXIS. IMMATERIELLT RÄTTSSKYDD 1942—1950.1 I. FÖRFATTAR- OCH KONSTNÄRSRÄTT SAMT RÄTT TILL FOTO-GRAFISK BILD. bearbetning av litterärt eller musikaliskt verk, sådant detta begrepp möter i 3 § i lagen 30 maj 1919 om rätt till litterära och musikaliska verk (NJA 1943 s. 411 och 1945 s. 275). NJA 1943 s. SvJT 1952 s. 811 Av: GÖSTA EBERSTEIN
II. PATENT- OCH MÖNSTERRÄTT. uppfinnarhöjd, sålunda för att en uppfinning skall kunna anses ny (1 § patentförordningen), är föremål för prövning i NJA 1949 s. 396. SvJT 1952 s. 820 Av: GÖSTA EBERSTEIN
III. NAMN-, FIRMA- OCH VARUMÄRKESRÄTT. ILLOJAL KONKURRENS. NJA 1946 s. 767 (Skidfrämjandet), där HD ansåg förbudet i varumärkeslagen 4 § 2) mot att i varumärke intaga annans namn även vara tillämpligt å ideell förenings namn i allmänt känd förkortning. Det kan synas som om avgörandet stode i strid med NJA 1938 s. SvJT 1952 s. 824 Av: SEVE LJUNGMAN
SVENSK RÄTTSPRAXIS. RÄTTSFALL FRÅN HOVRÄTTERNA. Stockholms RR ansvar å värnpliktige vid Stockholms luftvärnsregemente S. E. G. Lövgren jämlikt 26 kap. 11 §, 11 kap. 10 och 11 §§ samt 10 kap. 4 § strafflagen för undanhållande, fylleri, förargelseväckande beteende och våldsamt motstånd. SvJT 1952 s. 833 Av: ??
ERIK WELLANDER. Kommittésvenska. the Treasury. Förhållandet kan tagas till utgångspunkt för vemodsfyllda betraktelser. Drivkraften till att dessa skrifter sett dagen har alltså icke i första hand varit omsorg om språkets skönhet, dess rytm och klang utan statsfinansiella synpunkter. SvJT 1952 s. 852 Av: Sture Petrén
AAGE HENDRUP. Havnenes retlige Stilling. passage inoffensive, samt rådande privaträttsliga förhållanden lägga hinder i vägen. SvJT 1952 s. 857 Av: Gösta Wilkens.
KNUT RODHE. Föreningslagen , 1951 års lag om ekonomiska föreningar. Sthm 1952. LT:s förlag. 308 s. Kr. 11.50, inb. 14.50. Inför ikraftträdandet d. 1 jan. 1953 av den nya lagstiftningen om ekonomiska föreningar (se denna tidskrift årg. 1951 s. 629) har prof. SvJT 1952 s. 860 Av: E. H.
ALFRED WICHER. Handwörterbuch der französischen Rechtssprache J. H. , Frankfurt/M. 1951. Verlag Fritz Knapp. 400 s. DM 18.00. Juridiska ordböcker, såsom HAKULINENS där de svenska, finska och tyska rättsspråken direkt kan jämföras med varandra (se SvJT 1946 s. SvJT 1952 s. 861 Av: R. Gr.
Hundert Jahre Schweizerisches Recht. Jubiläumsgabe der Zeitschrift für Schweizerisches Recht. T. M. Hundert Jahre Schweizerisches Recht. Jubiläumsgabe der Zeitschrift für Schweizerisches Recht. Helbing & Lichtenhahn. Basel 1952. 437 s. SvJT 1952 s. 863 Av: G. S.
Ur svenska tidskrifter 1952. I. A. Förvaltningsrättslig tidskrift. Hft. 3. STIG JÄGERSKIÖLD, Tjänstemännen och strejkrätten, s. 140—-149. Juristnytt. Nr 14—15 och 16. CARL SVENNEGÅRD, Förhandlingsrätten, s. SvJT 1952 s. 864 Av: S. R.
Förslag till ny kommunallagstiftning. 1946 års kommunallagskommitté, som tidigare avgivit förslag till vissa partiella reformer av kommunallagstiftningen, har nu slutfört en allmän översyn av denna lagstiftning såvitt angår de borgerliga primärkommunerna. SvJT 1952 s. 865 Av: Björn Widegren.
Folkomröstningsutredningen. rådgivande folkomröstning efter beslut av statsmakterna, har tillämpats endast en gång, vid 1922 års förbudsomröstning. 1948 begärde emellertid riksdagen en utredning av huruvida och på vad sätt beslutande folkomröstning kunde infogas i det svenska statsskicket. SvJT 1952 s. 867 Av: Björn Widegren.
Ur Svensk författningssamling 1952. 382. Strandlag 30 maj 1952. 383. KK s. d. med tillämpningsföreskrifter till strandlagen. 415. KK 6 juni 1952 om fridlysning av vissa djurarter under jaktåret 1952/53. SvJT 1952 s. 868 Av: B. L.
Dansk lovgivning 1950—51. rettens pleje i Grønland, som selvsagt på adskillige punkter må afvige fra den almindelige retsplejelov. Domsmyndigheden udøves af en appeldomstol, Grønlands Landsret, og af underretterne, af hvilke der som regel skal være en for hver kommune. SvJT 1952 s. 869 Av: Johannes Faurholl.
Danmarks rigsdag. B. L. I Folketinget, der tæller 151 medlemmer, sidder for tiden 11 jurister. Socialdemokratiet (59 medlemmer) har følgende: fhv. statsminister V. Buhl (tidligere skattedirektør), fhv. justitsminister N. SvJT 1952 s. 871 Av: Hv.
Sveriges riksdag. K-t K-a. Islands Althing. Althinget har alt 52 medlemmer. Et mandat er for tiden ledigt, på grund af dödsfald, mén af de 51 nuværende althingsmænd er der 12 jurister. SvJT 1952 s. 872 Av: B. W-r.
Den sjunde nordiska kriminalvårdskonferensen K. S. hölls i Köpenhamn d. 9 juni 1952. I konferensen deltogo: från Danmark departementschef Vilh. Boas, landsdommer Bodil Dybdal, politiinspektør Alex Haslund, prof. Stephan Hurwitz, vicedirektør Axel Hye-Knudsen, statsadvokat K. SvJT 1952 s. 873 Av: C. H.
Svensk docent professor i Aarhus. Thøger Nielsen udnævnt til professor i retshistorie ved Aarhus universitet. Professor Nielsen er født 1919 og kandidat 1943. SvJT 1952 s. 874 Av: ??
Helsingfors hovrätt. Hv. Juridisk Forening i København har i foredragssæsonen 1951—52 haft foredrag af overretssagfører, dr. jur. Poul Meyer: »Ejendomsretten i opløsning», prof. dr. jur. Stephan Hurwitz: »Dommernes uddannelse», prof. dr. jur. W. E. SvJT 1952 s. 875 Av: B. P-n.
Juridiska föreningen i Finland Martti Fredrik Rautiala. Han är född 1908, blev jur. kand. 1934, v.häradsh. 1937 och jur.dr 1945 samt utnämndes till adjunkt 1946. Hans vetenskapliga produktion omfattar ett flertal arbeten på finska språket, huvudsakligen på äktenskapsrättens område. B. P-n. SvJT 1952 s. 876 Av: Göran Westerlund.
Den Norske Sakførerforening hadde i juni 1951 sitt hovedstyremøte og representantskapsmøte i Oslo. Som foreningens formann ble valgt høyesterettsadvokat Einar Grette. Fast ansatt sekretær var i 1951 som tidligere høyesterettsadvokat Rolf Christophersen, Oslo. SvJT 1952 s. 877 Av: J. T. B.
Den Norske Sjøretts-Forening, Norsk Forening For International Ret (Norsk Avdeling av International Law Association) har i løpet av 1951 hatt to medlemsmøter med foredrag av byråsjef Colban om »Litt omkring vår fiskerigrensetvist med Storbrittania» og av overrettssakfører... SvJT 1952 s. 878 Av: J. T. B.
Svensk straffrätt inför utländsk publik. B. L. 1952 års sommarkurs i Cambridge. University of Cambridge anordnar genom sin Board of Extra-mural Studies vartannat år en sommarkurs för utländska jurister och juris studerande. Betr. SvJT 1952 s. 879 Av: S. R.
Emil Heijnes stiftelse för rättsvetenskaplig forskning. Styrelsen hade under 1951 enligt förvaltningsberättelsen följande sammansättning: Justitierådet Hugo Ericsson, ordf., advokaten Axel Nilsson, v. ordf., prof. SvJT 1952 s. 880 Av: ??
Föreningen Sveriges häradshövdingar NOTISER. 881 Sverigcs advokatsamfund höll årsmöte d. 7 juni 1952 i Handelshögskolans aula i Stockholm. Sammanträdet bevistades av omkring 100 ledamöter. SvJT 1952 s. 881 Av: ??
Hugo Alexander Henry Hamilton Bo Torsten Birger Palmgren avled d. 10 juli 1952. Han var född i Kalmar d. 6 febr. 1904 samt avlade stud.ex. där 1923 och jur. kand.ex. i Uppsala 1927. SvJT 1952 s. 882 Av: ??
Kommunikationsdepartementet. Sven Strömberg, expeditionschefen i finansdep. Henrik Klackenberg samt byråchefen för lagärenden i justitiedep., hovrättsrådet i Svea hovrätt Erik Hedfeldt att fr. o.m. 1 okt. 1952 vara regeringsråd. Justitiedepartementet. K. SvJT 1952 s. 883 Av: ??
Vattendomstolarna. Lars Simonsson att biträda inom dep. med utredningsarbete i anledning av fråga om Sveriges anslutning till en konvention om enhetligt skeppsmätningssystem; 19 sept. 1952 förordnat revisionssekreteraren Mauritz Wijnbladh att t. v. inom dep. SvJT 1952 s. 884 Av: ??
Juridiska examina vårterminen 1952. Raoul Mårtens och Bengt Orre, Sthm, Axel Wallinder, Sunne, samt Torsten Kinnwall, Örebro; 19 sept. 1952 Hans-Erik Enghoff, Halmstad, Göran Stangel, Norrköping, Carl Olof Wettergren, Sthm, Bo Martinsson, Sundsvall, och Theodor Sandgren, Umeå. SvJT 1952 s. 885 Av: ??
