KNUT RODHE. Föreningslagen, 1951 års lag om ekonomiska föreningar. Sthm 1952. LT:s förlag. 308 s. Kr. 11.50, inb. 14.50.

 

    Inför ikraftträdandet d. 1 jan. 1953 av den nya lagstiftningen om ekonomiska föreningar (se denna tidskrift årg. 1951 s. 629) har prof. Rodhe utgivit en redogörelse för den nya lagstiftningen. Ändamålet med arbetet angives vara »att förklara lagen för dem som har praktiskt intresse av densamma — den är därför upplagd så att den ej kräver juridiska förkunskaper hos läsaren». Arbetet inledes med en överblick över olika typer av rättsregler, som man har att räkna med på förevarande område, samt en framställning av olika typer av sammanslutningar, bolag och föreningar, varefter förf. något berör de ideella föreningarna.
    Förf. kommer härefter in på de egentliga föreningsrättsliga spörsmålen och lämnar en utförlig framställning av de problem som den nya lagen söker lösa. Bland de ämnen som ingående dryftas må nämnas frågorna ombildande av ekonomiska föreningar, om medlemskapet i en ekonomisk förening och därmed sammhängande spörsmål samt om den ekonomiska föreningens organisation (föreningsstämman, styrelsen och revisorerna). I anslutning till de nya lagreglerna om överförande av vinstmedel till reservfond behandlas frågan om skyddet för föreningens kapital. Arbetet upptager vidare en redogörelse för lagbestämmelserna om styrelsens årsredovisning, föreningsorganens ansvar och minoritetsskyddet. Redogörelsen för

 

¹ Angående några av de senaste inläggen i den ytterst intressanta och betydelsefulla debatten om hithörande frågor, se SvJT 1952 s. 42 och AHLANDER, Om rätt och rättstillämpning, 2 uppl., 1952, s. 103 ff o. 137 ff.

² Festskrift för svenska handelsagenters förening, 1944.

 

de redovisningstekniska bestämmelserna ha författats av auktoriserade revisorn Bo Björkman.
    Det föreliggande arbetet kommer säkerligen att fylla ett behov som en handledning vid studiet av den nya föreningslagstiftningen. Dess begagnande underlättas av sakregister och framställningen åskådliggöres genomen mångfald praktiska exempel, särskilt från konsumentkooperationen, bostadskooperationen och jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse.

E. H.