Betänkande om förhandlingsrätt m. m. för stats- och kommunaltjänstemän. 1948 års förhandlingsrättskommitté (se SvJT 1948 s. 623) har i slutet av december 1951 avlämnat betänkande om stats- och kommunaltjänstemäns förhandlingsrätt (SOU 1951:54). Betänkandet rör väsentligen spörsmål, som pläga hänföras till den s. k. arbetsfredslagstiftningen, d. v. s. frågor om förhandlingsrätt, kollektivavtal och stridsåtgärder för stats- och kommunaltjänstemän.
    Förslaget innebär, att stats- och kommunaltjänstemän i förhandlingshänseende föras in under 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt. De särbestämmelser, som nu gälla (1937 års kungörelse om förhandlingsrätt för statstjänstemän och 1940 års lag om förhandlingsrätt för kommunaltjänstemän) skola försvinna. Genom en särskild lag — kommunaldelegationslag — skall den kommun som så vill få möjlighet att uppdraga åt sin centrala organisation att med för kommunen bindande verkan träffa uppgörelse med personalsammanslutning om anställningsvillkor för kommunaltjänstemän och kommunalarbetare. Detta har hittills ansetts oförenligt med idén om kommunal självstyrelse.
    Kommittén föreslår, att kollektivavtal skola få slutas även för tjänstemän med ämbetsansvar. Kollektivavtal för stats- och kommunaltjänstemän skola dock icke få innehålla bestämmelser om antagande, entledigande och skyldigheter i tjänsten (med vissa undantag).
    I fråga om stridsåtgärderna skall strejken liksom hittills vara förbjuden. Rätten att begagna massuppsägning som stridsmedel regleras. Blockadvapnet lämnas däremot i stort sett oreglerat. Tanken på obligatorisk skiljedom i intressetvister — inbegripet det närbesläktade projektet att genom lag få till stånd en »arbetsmarknadsnämnd» på detta område — avvisas.
    Bestämmelser om stats- och kommunaltjänstemäns rättsställning i skilda hänseenden meddelas i en särskild tjänstemannalag, vartill kommittén utarbetat förslag. Enligt denna lag skall vidare upprättas en domstol förstats- och kommunaltjänstemän — tjänstedomstol — av samma typ som arbetsdomstolen. Den skall döma i alla mål om stats- och kommunaltjänstemäns anställningsvillkor, disciplinärenden inbegripna.

E. C.

 

    Lagrådet har nedannämnda dagar yttrat sig över följade lagförslag.
    1951 aug. 27. Förslag till förordning om ändring i kyrkomötesförordningen d. 22 april 1949 (nr 174). Föredragande: lagbyråchefen B. Kjellin.
    S. d. Förslag till lag ang. tidpunkten för firandet av Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen. Föredragande: e. o. hovrättsassessorn O. Petrén.
    S. d. Förslag till lag om domkyrkostyrelse. Föredragande: t. f. länsbokhållaren N. J. Hörjel.
    Okt. 18. Förslag till lag om räntereglering m. m. Föredragande: revisionssekreteraren A. F. Ribbing.
    Okt. 25. Förslag till lag om investeringskonto för skog. Föredragande: byråchefen i fin.dep:t C. V. Åbjörnsson.

 

FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET. 157    Nov. 19. Förslag till lag om ändring i gruvlagen d. 3 juni 1938 (nr 314). Föredragande: revisionssekreteraren H. Digman.
    Dec. 6. Förslag till lag ang. ändrad lydelse av 2 § lagen d. 30 juni 1948 (nr 449) om disciplinstraff för krigsmän, lag om ändrad lydelse av 9, 22 och 61 §§ militära rättegångslagen d. 30 juni 1948 (nr 472). Föredragande: t. f. lagbyråchefen S. Dennemark.
    Dec. 7. Förslag till lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål. Föredragande: e. o. hovrättssassessorn P. G. Bergsten.
    Dec. 13. Förslag till lag ang. ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den 29 nov. 1946 (nr 722) med särskilda bestämmelser om uppfinningar av betydelse för försvaret, så ock om fortsatt giltighet av samma lag. Föredragande: t. f. lagbyråchefen Dennemark.
    1952 jan. 2. Lag ang. ändring i lagen d. 30 april 1948 (nr 218) om sambruksföreningar. Föredragande: rättsavd.chefen S. Strömberg.
    Jan. 10. Lag om tillfällig ökning av regeringsrådens antal. Föredragande: lagbyråchefen B. Lassen.

B. L.