RÄTTEGÅNGSREFORMEN OCH HOVRÄTTERNA. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@2handlingarna. Visserligen ha riksdagens uttalanden endast karaktären av ett yttrande och innebära alltså icke ett definitivt ståndpunktstagande till d e omhandlade frågorna. Såväl Kungl. SvJT 1932 s. 1 Av: N. GÄRDE.
ANM. AV NILZ HERLITZ: OM LAGSTIFTNING. möjlighet att välja formen av lagstiftning för sitt beslut, såvida icke reglerna i ämnet lägga hinder i vägen t. ex. därigenom att gemensam votering i hithörande frågor är påbjuden. Förf:s tankegång här verkar övertygande. SvJT 1932 s. 23 Av: GUSTAF APPELBERG.
ANM. AV G. EBERSTEIN: OM SKATT TILL STAT OCH KOMMUN. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@34framhåller förf., att läroböcker behövas. Och han har gjort sig i hög grad förtjänt av tacksamhet, då han tagit på sig att skriva en lärobok i beskattningsrätt. Icke minst i betraktande av att förf. SvJT 1932 s. 33 Av: CARL W. U. KUYLENSTIERNA.
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Nordisk Tidsskrift for Strafferet har med det i sept. 1931 utgivna dubbelhäftet 3—4 avslutat sin 19. årg. Rigsadvokat AUG. GOLL skriver om »Morderen og Sædelighedsforbryderen Peter Kürten». Förf. SvJT 1932 s. 41
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. SvJT 1932 s. 42
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Juridisk Tidsskrift. H. 7 och 9 innehålla en skarp polemik mellan N. Cang. den danska tinglysningslagen. I h. 8 anmälas några böcker, däribland Ussings Aftaler paa Formuerettens Omraade.H. N. Defensor legis. I h. SvJT 1932 s. 44
LAGSTIFTNINGSFRÅGOR VID 1931 ÅRS RIKSDAG. indrivning av underhållsbidrag samt antagit en i anslutning därtill upprättad lag om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i något av nämnda länder (SFS nr 157). SvJT 1932 s. 45 Av: JOHN ALSÉN.
TRAFIKFÖRSÄKRINGSFRÅGOR. Trafikförsäkringsfrågor vid automobilsammanstötningar. Justitierådet STENBECKS uppsats i festskriften för presidenten Erik Marks von Würtemberg berör, såsom redan antytts vid dess anmälan (SvJT 1931 s. 419), ett högeligen intrikat ämne. SvJT 1932 s. 53 Av: YNGVE HÄCKNER.
TRAFIKFÖRSÄKRINGSFRÅGOR. skadelidande försäkringshavarens rätt till ersättning av de för skadan ansvariga d. v. s. försäkringsanstalten äger regressrätt för fulla ersättningsbeloppet emot såväl bilägaren som bilföraren, när den senare icke kan anses exculperad. SvJT 1932 s. 56 Av: EINAR STENBECK
NÄR UPPHÖR EN TRAFIKFÖRSÄKRING? ansvarighet omedelbart. Enligt 14 § försäkringsavtalslagen må till följd av försummad premiebetalning ansvarigheten icke upphöra, förrän en vecka förflutit från det försäkringsgivaren givit försäkringstagaren meddelande med erinran om premiens förfallodag, men sådant... SvJT 1932 s. 63 Av: WILLIAM HEMBERG.
FÖRSÄKRINGSGIVARENS STÄLLNING I RÄTTEGÅNG. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@66som med begagnande av sin interventionsrätt inträder i rättegången. Andra hållpunkter till frågans bedömande än rättegångsbalkens knapphändiga interventionsregler torde saknas. Enligt 18 kap. SvJT 1932 s. 65 Av: CURT EKDAHL.
EN MATEMATISK BEVISMETOD I BILMÅL. En matematisk bevismetod i bilmål. Den elementära matematiska formeln vägen/hastigheten = tiden kan ofta vara till nytta i s. k. bilmål, men har icke vunnit tillräckligt beaktande i praktiken. SvJT 1932 s. 69 Av: BRITA FUNKQUIST
AVSTYCKNING I INTECKNINGSAVSEENDE. åtminstone teoretiskt — vid tiden för inteckningsåtgärdens vidtagande har kännedom om förefintliga avstyckningar. SvJT 1932 s. 72
MISSTAG I TESTAMENTE ENLIGT TYSK RÄTT. Misstag i testamente enligt tysk rätt. Enligt Bürgerliches Gesetzbuch § 2078 kan ett testamentariskt förordnande, som tillkommit genom misstag med avseende å förklaringens innehåll eller genom misstag i själva förklaringshandlingen, göras till föremål för... SvJT 1932 s. 75 Av: HARRY GULDBERG
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Fransk rättspraxis ang. holografiskt testamente. År 1930 ha underdomstolarna i såväl Marseille som Rouen såsom holografiska testamenten godkänt handlingar, å vilka texten varit maskinskriven. SvJT 1932 s. 79
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. att öka snabbheten i förfarandet, att förenkla och rationalisera rättsskipningen till minskande av domstolarnas arbetsbörda, även som att genomgå samtliga gällande bestämmelser i syfte att avlägsna inadvertenser och oklarhet samt framför allt att i sak omarbeta de föreskrifter,... SvJT 1932 s. 80
NOTISER. att hovrätterna efter den 1 januari 1932 icke längre måtte antaga några e. o. notarier, att hovrätterna måtte, med stöd av bestämmelse i de för hovrätterna gällande arbetsordningarna, ur sin matrikel avföra e. o. SvJT 1932 s. 81
NOTISER. Bo Pfannenstill d. 18 april 1931 höll inför föreningen Yngre jurister i Skåne och Blekinge samt Juridiska föreningen i Lund. Föredraget var i huvudsak av följande innehåll. I. Tillgången på juridisk arbetskraft. SvJT 1932 s. 82
NOTISER. Hovrätten över Skåne och Blekinge har fastställt följande plan att tillsvidare från och med d. 1 juli 1931, där ej annorlunda särskilt förordnas, äga tillämpning i samtliga domsagor under hovrätten, i vilka biträdande domare finnes anställd. SvJT 1932 s. 85
NOTISER. Föreningen Svensk Avdelning av International Law Association. Vid det ordinarie sammanträdet med föreningen d. 12 maj 1931 utsågos till ledamöter av styrelsen förutvarande ledamöterna konsuln Th. SvJT 1932 s. 87
NOTISER. Svensk förening för internationell sjörätt höll årsmöte d. 8 maj 1931, därvid förekom bl. a. föredrag av assuransdirektören Axel Rinman om »Letters of indemnity-frågans nuvarande läge och förslagen till dess lösning». SvJT 1932 s. 88
NOTISER. Svenska Kriminalistföreningen hade sitt ordinarie årsmöte i Stockholm d. 4 dec. 1931, varvid till ledamöter av styrelsen omvaldes regeringsrådet Axel Afzelius, f. d. överdirektören Viktor Almquist, prof. Olof Kinberg, kanslirådet G. H. v. SvJT 1932 s. 89
NOTISER. Sveriges Advokatsamfunds Göteborgsavdelning har under år 1931 haft tre sammanträden, därvid bl. a. förekommit diskussion om önskemål beträffande rättegångsordningen i Askims m. fl. SvJT 1932 s. 90
NOTISER. Föreningen Sveriges stadsdomare avhöll ordinarie årsmöte i Göteborg d. 6 och 7 juni 1931 i närvaro av representanter för Magistraternas och Rådstuvurätternas i Finland förening samt Föreningen Sveriges häradshövdingar. SvJT 1932 s. 91
NOTISER. Juristföreningen i Stockholm har under år 1931 sammanträtt tre gånger, därvid följande föredrag hållits: d. 6 febr. av docenten Håkan Nial: »Om karteller och andra företagssammanslutningar», d. 23 okt. av statsrådet N. SvJT 1932 s. 92
NOTISER. 93 Föreningen Yngre Jurister i Skåne och Blekinge har under år 1931 sammanträtt två gånger, nämligen tillsammans med Juridiska Föreningen i Lund d. 18 april, därvid e. o. SvJT 1932 s. 93
NOTISER. 94 Västernorrlands Juristklubb har under år 1931 haft ett sammanträde, varvid föredrag hållits av häradshövding Ingemar Kramer över ämnet »Några memoranda till inteckningsförordningen och därmed sammanhängande författningar». SvJT 1932 s. 94
NOTISER. Stockholms Högskolas Juridiska Förening. Vid sammanträden under år 1931 ha hållits föredrag: d. 26 mars av advokaten Tom Forssner om »Hel eller halv processreform» och d. 22 april av prof. SvJT 1932 s. 95
NOTISER. dels lämnats tryckningsbidrag åt juris dr frih. E. Ramel (för arbetet »Studier i svensk internationell arvsrätt») med 1,500 kr. och åt prof. C. G. Björling (för dennes »Rättsfall för undervisningen i civilrätt») med kr. 158: 50, dels utbetalts kr. SvJT 1932 s. 96
HJALMAR HAMMARSKJÖLD. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@98nationella privaträtten; resultatet visade sig i tre konventioner, som för Sveriges del avspeglade sig i lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. SvJT 1932 s. 97 Av: GUSTAF CARLSON.
HANDLINGSFORMERNA VID BROTT MOT POLITISK VALRÄTT. val till dylika korporationer. I trots av de ofta använda rubrikerna (politiska, medborgerliga etc. rättigheter) är det emellertid icke egentligen den enskilde medborgaren, som staten vill skydda i hans rättighet. SvJT 1932 s. 105 Av: J. C. W. THYRÉN.
BLODPROVETS VÄRDE FÖR BEDÖMANDE AV ALKOHOLPÅVERKAN. TILL FRÅGAN OM BLODPROVETS VÄRDE FÖR BEDÖMANDE AV ALKOHOLPÅVERKAN. AV PROFESSOR MED. DR Som bekant har sedan några år ett betydande arbete utförts i vårt land, speciellt av professor E. SvJT 1932 s. 113 Av: G. LILJESTRAND.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL. ETT KVARTS SEKEL. Med anledning av det kvartsekeljubileum den nordiska köplagen redan kunnat fira i Sverige, där lagen utfärdades d. 20 juni 1905, och i Danmark, där den är daterad d. 6 april 1906, och som den kommer att kunna fira i Norge d. SvJT 1932 s. 118 Av: HENNING BØDTKER – GUFTAF CARLSON – RUDOLF EKLUND.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL. Kjøpsloven innskrenket sig i det vesentlige til å lovfeste hvad der tidligere var gjeldende rett i kjøpsforhold, og for at loven ikke skulde binde rettsutviklingen blev dens regler — undtatt § 70 — gjort deklaratoriske og mest mulig elastiske. SvJT 1932 s. 119 Av: HENNING BØDTKER – GUFTAF CARLSON – RUDOLF EKLUND.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL Lagen om köp och byte av lös egendom gemenligen kallad köplagen — trädde i kraft den 1 januari 1906 och kunde sålunda redan under det gångna året fira sitt tjugofemårsjubileum. Man kan säkerligen beteckna lagen såsom ett stort steg framåt. SvJT 1932 s. 120 Av: HENNING BØDTKER – GUFTAF CARLSON – RUDOLF EKLUND.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL. Den skandinaviska lagstiftningen om köp har i en utsträckning, som så vitt jag har mig bekant saknar motsvarighet i andra länders lagstiftning på detta område, ålagt den av kontrahenterna, som anser ett köpeavtal icke vara å medkontrahentens sida rätteligen... SvJT 1932 s. 121 Av: RUDOLF EKLUND – MARTIN FEHR.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL. En god lag medför alltid stora olägenheter — för de delar av rättsområdet, där det icke finnes lika goda lagar. SvJT 1932 s. 123 Av: MARTIN FEHR – H. E. KÜHL.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL. Den i Danmark den 6. April 1906 stadfæstede Lov om Køb indeholdt for Danmarks Vedkommende ikke mange nye Retsregler, idet Lovens Bestemmelser i det væsentlige var overensstemmende med, hvad der allerede var gældende Ret i Henhold til Sædvane og Praksis. SvJT 1932 s. 124 Av: MARTIN FEHR – H. E. KÜHL.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@130 HERMAN LIE — E. MARKS VON WÜRTEMBERG. SvJT 1932 s. 126 Av: HERMAN LIE.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL. Redaktionen av Svensk Juristtidning har visat mig vänligheten att begära ett uttalande om de erfarenheter av köplagen, som framträtt under det kvartssekel denna lag varit i tillämpning. SvJT 1932 s. 130 Av: E. MARKS VON WÜRTEMBERG – J. E. SACHS - Ǿ. AHNFELT-RǾNNE.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL. Med anledning av redaktionens begäran om uttalande rörande min erfarenhet såsom köpman av 1905 års lag om köp och byte får jag i korthet anföra följande. SvJT 1932 s. 132 Av: E. MARKS VON WÜRTEMBERG – J. E. SACHS - Ǿ. AHNFELT-RǾNNE.
KÖPLAGEN I TILLÄMPNING ETT KVARTS SEKEL. Højesteretssagfører Ø. AHNFELT-RØNNE skriver i et brev till redaktionen, varihan avböjer att bidraga till enquêten, följande motivering härtill, som red. SvJT 1932 s. 133 Av: E. MARKS VON WÜRTEMBERG – J. E. SACHS - Ǿ. AHNFELT-RǾNNE.
ANM. AV B. EKEBERG OCH H. GULDBERG: TESTAMENTSLAGEN. Fremhævelse af Enkeltheder; jeg har nemlig paa intet Punkt noget at anmærke til Udgivernes Arbejde. Selve den nye »lag om testamente» kommer jeg maaske til at omtale i det danske »Ugeskrift for Retsvæsen». SvJT 1932 s. 134 Av: VIGGO BENTZON.
ANM. AV ÖSTEN UNDÉN: OM VITTNEN VID FASTIGHETSKÖP. utlåtandet från Linköpings län2 anfördes inledningsvis, att det skulle vara lämpligt, om den i gamla tider förekommande sedvanan med handsträckning kunde iakttagas; »men såsom åffta hender, att kiöp, bythe och gåffwor skee aff högförnähme och aff fierran... SvJT 1932 s. 136 Av: IVAR W. SJÖGREN.
ANM. AV G. THULIN: REG. TILL REGERINGSRÄTTENS ÅRSBOK. Register till Regeringsrättens årsbok 1909—1929. Utgivet av GABRIEL THULIN. Sthm 1931. Norstedt. VI + 308 + 81 + 87 s. Kr. 14.50. SvJT 1932 s. 139 Av: NILS HERLITZ.
LITTERATURNOTISER. Festskrift tillägnad Republiken Finlands President P. E. Svinhufvud. (Hft 6—9 av Lakimies 1931.) Rikspresidenten P. E. Svinhufvud fyllde den 15 sistlidne december 70 år. SvJT 1932 s. 143
Fingerzeige für die Gesetzes- und Amtssprache omedelbara sammanställandet av prepositioner (für durch öffentliche Ausschreibung verkaufte Oberbauteile) stämplas som vollends unerträglich. SvJT 1932 s. 144 Av: B. W.
LITTERATURNOTISER. Handelsbruk, II. Uttalanden av svenska handelskamrar 1926—1930, samlade och utgivna genom Stockholms Handelskammare. Sthm 1931. Fritzes Kungl. hovbokhandel (i distr.). 60 s. Kr. 3.00. SvJT 1932 s. 147
LITTERATURNOTISER. omsättningens intressen. I slutkapitlet undersökes vid vilka av de vanligare och viktigare slagen av dokument negotiabilitetens fördelar väga tyngre än dess nackdelar och negotiabilitet sålunda bör gälla. Såsom allmän regel hävdar förf. SvJT 1932 s. 148
LITTERATURNOTISER. H. B—d. P. KJERSCHOW. Hvilken tillit kan man ha til de menneskelige utsagn? Oslo 1931. Aschehoug. 119 s. Kr. 3.25. Denna skrift av f. d. SvJT 1932 s. 149
LITTERATURNOTISER. THYRÉN, JOHAN C. W. Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen X. Förräderibrott m. m. Sthm 1931. Gleerupska universitetsbokhandeln, Lund, i distr. 313 s. — Statens offentliga utredningar 1931: 33. Denna del av prof. SvJT 1932 s. 150
STADSPLANELAGSTIFTNINGEN. stadsplanelag jämte åtskilliga följdlagar (SFS nr 142 — 151). Genom denna lagstiftning hava stadgandena om stadsplan och tomtindelning med visst undantag såsom en särskild lag utbrutits ur 1 kap. SvJT 1932 s. 151 Av: HILDING FORSSMAN.
PROCESSREFORMEN INFÖR 1931 ÅRS RIKSDAG. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@162bör föreligga såväl för part som ock — ehuru i mera begränsad omfattning — för annan. SvJT 1932 s. 157 Av: PER SANTESSON.
INSKRIVNINGSREFORMEN. första punkten påstås, att protokollssystemet skulle bibehålla en onödig uppteckning av utredningsmaterialet, i det protokollet skulle innehålla ett förnyat upptecknande av vad som antecknas i diariet eller i fastighetsboken. SvJT 1932 s. 165 Av: CARL ARHUSIANDER.
NORSK LOVGIVNING I 1931. grunnlovsbestemmelse av 10. april 1931 har grl. § 26 fått en tilføielse om at »traktater angående saker av særlig viktighet, og i alle tilfelle traktater hvis iverksettelse efter konstitusjonen nødvendiggjør en ny lov eller stortingsbeslutning, blir først... SvJT 1932 s. 172 Av: OLE F. HARBEK.
NOTISER. dels att varje rådhusrätt, vid vilken tillfälle till aspiranttjänstgöring föreligger, ansluter sig till den av samfällda rådhusrätten i Malmö fastslagna principen att icke till aspirant antaga annan än den som fått provföredragning såsom fiskal av hovrätt godkänd, dels... SvJT 1932 s. 175
NOTISER. 179 Andra huvudtiteln. Bland anslagsäskanden och ärenden under andra huvudtiteln i årets statsverksproposition märkas följande. SvJT 1932 s. 179
NOTISER. Propositioner i lagfrågor till 1932 års riksdag. Genom kungl. propositioner hava för årets riksdag framlagts bland andra följande lagförslag, nämligen förslag till växellag (nr 2); checklag och om ändrad lydelse av 22 kap. SvJT 1932 s. 180
NOTISER. Karl Henning Håkansson avled i Djursholm 13 nov. 1931. H. föddes 1880 i Skön i Medelpad. Han avlade mogenhetsexamen i Härnösand 1899 och jur. utr. kand. ex. i Uppsala 1905. SvJT 1932 s. 181
NOTISER. Esko Kalervo Hakkila. Denne är född 1893, avlade sin juridiska slutexamen 1919 och erhöll vicehäradshövdingetitél 1921. Därefter har han fungerat som juridisk medarbetare i sällskapet »Pellervo» och som juridisk rådgivare vid landskommunernas kommunalbyrå. H. SvJT 1932 s. 182
NOTISER. Hj. Hammarskjöld att såsom sakkunnig inom socialdepartementet biträda med verkställande av utredning dels rörande revision av förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm dels ock rörande vissa av riksdagen begärda jämkningar i lagarna om kommunalstyrelse på landet och i... SvJT 1932 s. 183
NOTISER. KarlFredrik Pfeiffer och Carl von Essen, den förre i Gotlands norra härads domsaga fr. o. m. d. 30 nov. och den senare i Jämtlands västra domsaga fr. o. m. d. 1 dec. 1931; d. 11 dec. 1931 till häradshövding i Bollnäs domsaga fr. o. m. d. 1 jan. SvJT 1932 s. 184
NOTISER. Svea hovrätt: hovrättsråden H. Ch. Wikander (sakkunnig inom justitiedep.), Ph. J. Aastrup (uppdrag inom ecklesiastikdep.), B. G. Hj. Hammarskjöld (statssekr. i socialdep.), J. V. O. Bäcksin (förordn. rev.-sekr.), K. S. H. Hedström (förordn. rev.-sekr.), J. O. Odencrantz (förordn. rev. SvJT 1932 s. 185
NOTISER. Svea hovrätt tjänstgöra f. n.: såsom t. f. domhavande B. Jacobsson i Västernärkes domsaga, T. C. J. Sandström i Kalix domsaga och P. Grufman i Ångermanlands mellersta domsaga saml såsom bitr. domare E. G. Young i Södertörns domsaga. H. O. SvJT 1932 s. 186
NOTISER. Svea Hovrätt.Första huvudavdelningen. Hovrättsrådet Kiellanders div.: hovrättsråden L. Kiellander, ordf., S. Bjurner, v. ordf., och A. V. Rosengren, assessorn C. E. Grundén* samt e. o. assessorn W. Behrman. Hovrättsrådet Weidenhielms div. SvJT 1932 s. 187
NOTISER Svea hovrätt: förordnade fiskalerna N. Liliequist 28, G. Walin 29, N. Rignell 29, F. Hägglund 29, N. Falk 29, R. Dahlgren 30 (extra bitr. domare), C. A. Durling 29, J. S. Granér 29, B. Danielson 30, S. Munck af Rosenschöld 30, C. Leijonhufvud 30, N. Holmström 30, Ch. E. SvJT 1932 s. 188
NOTISER. Erik Verner Ahlqvist, göteb., f. i Göteborg 28/2 06, student där 8/6 25. — Karl Torsten Paul Berg, västm.-dala, f. i Åtvids förs. Kopparbergs 1. 24/3 08, student i Falun 22/5 26. — Per Rune Michael Bondestam, gästr.-häls., f. i Österby bruksförs. Uppsala 1. SvJT 1932 s. 189
LAGRÅDET har nedannämnda dagar avgivit utlåtanden över följande lagförslag. 1931 Sept. 23 Förslag till lag med särskilda bestämmelser om äldre ägogränser och lag ang. ändring i vissa delar av lagen d. 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord på landet. SvJT 1932 s. 190
RIKSDAGEN. 6 febr.: motion (II:39) om utbyggnad och ändring av grunderna för lagen om försäkring för olycksfall i arbete (ALU 1), avslagen; @@PAGEBREAK@@192 KIKSDAGEN. motion (II:58) ang. SvJT 1932 s. 191
FASTSTÄLLANDE AV FADERSKAP. MEDICINSKA SYNPUNKTER BETRÄFFANDE FASTSTÄLLANDE AV FADERSKAP ENLIGT LAG OM BARN UTOM ÄKTENSKAP DEN 14 JUNI 1917. AV PROFESSOR MED. SvJT 1932 s. 193 Av: GUNNAR HEDRÉN.
FASTSTÄLLANDE AV FADERSKAP. Rs. 565. Flickebarn ansågs icke hava avlats vid samlag 239 dagar före födelsen. SvJT 1932 s. 203 Av: T. S.
REGRESSANSPRÅKS STÄLLNING I KONKURS. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@210hustruns 5 %. Men det är ganska tveksamt, huruvida detta skall kunna fasthållas med hänsyn till regeln i 5: 6 GB och det nyss återgivna uttalandet. SvJT 1932 s. 204 Av: IVAR W. SJÖGREN.
ANM. AV S. WILDTE: KOSTNADER I CIVIL RÄTTEGÅNG. dels fråga om verkan härav i avseende å ett sådant bolag tillhörig, utom ryskt territorium befintlig egendom, dels fråga huruvida, sedan vissa emigrerade styrelseledamöter i Paris organiserat sig såsom styrelse med bolagets förutvarande verkställande direktör... SvJT 1932 s. 226 Av: CARL LJUNGHOLM.
ANM. AV C. A. BORUM: LOVKONFLIKTER. 243C. A. BORUM. Lovkonflikter. Hovedpunkter af den internationale og intertemporale Privatret. Gad. København 1931. VIII + 152 s. Kr. 4.75. SvJT 1932 s. 243 Av: FOLKE MALMAR.
LITTERATURNOTISER. Nordisk kriminalteknisk tidskrift, som började utkomma i januari 1931, har nu fullbordat sin första årgång. Tidskriften utgör ett led i det samarbete mellan de nordiska ländernas polismän, som på senaste tiden blivit mera intimt. SvJT 1932 s. 246
LITTERATURNOTISER. via kungörelse och därpå följande väntetid vinna lagfart utan att ha kunnat förete fångeshandling (s. 54). Detta återfinnes emellertid icke i lagberedningens förslag utan har kommit till under ett senare stadium av lagstiftningsarbetet. SvJT 1932 s. 247
LITTERATURNOTISER. ROBERT MALMGREN. Sveriges författning. En lärobok i svensk statsrätt. I. Andra häftet. Malmö 1932. Lundgrens Söners boktryckeri. S. 161—430. Kr. 8.50. Då första häftet av detta arbete anmäldes (Ss. 41), uttalade anm. SvJT 1932 s. 248
LITTERATURNOTISER. E. Wolff. ALARIK HERNBERG. Adoptionen. Andra omarb. uppl. Helsingfors 1932. Keravan Kirjapaino. 88 s. Stommen till detta arbete utgör, enligt vad förf. SvJT 1932 s. 249
LITTERATURNOTISER. Tidsskrift for Retsvidenskap. Ii den strid, som uppstått kring Alf Ross' avhandling Theorie der Rechtsquellen. SvJT 1932 s. 250
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Nordisk Tidsskrift for Strafferet har utsänt sitt första häfte för året. Hgiver en klar och överskådlig bild av riktlinjerna för den svenska straffprocessens omdaning (jfr SvJT 1932 s. 157 ff.). SvJT 1932 s. 251
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Fjärde och sista häftet för 1931 av denna tidskrift inledes med en intressant artikel av den bekante grekiske folkrättsjuristen och politikern N. POLITIS: Grundlaget for afrustningskonferensens arbejde. SvJT 1932 s. 252
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Tidskrift, utg. av Juridiska föreningen i Finland. I h. 6 för det gångna året märkes en uppsats av O. HJ. GRANFELT om »Utländsk skiljedom». Förf. SvJT 1932 s. 253
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Defensor legis. Iför tillämpningen av 1915 års förordning ang. inskränkningar i vissa bolags och föreningars rätt att förvärva fastighet på landet (h. 11) samt en uppsats av S. R. BJÖRKSTEN om konventionen 26/9 1927 ang. verkställighet av utländska skiljedomar (h. 12). SvJT 1932 s. 254
SVENSK LITTERATURFÖRTECKNING 1931. Granfelt, O. Hj. Jura novit curia. Grundsatsens tillämpning enligt gällande finländsk rätt. Festskr. s. 182-194.Gärde, N. Samhället och lagarna. Några reflexioner. Festskr. s. 220—227.Register till Regeringsrättens årsbok 1909—1929. Utg. SvJT 1932 s. 255 Av: IVAR AGGE.
NORDISK KONVENTION OM VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR. Nordisk konvention om verkställighet av domar. Svensk lag innehåller icke några allmänna bestämmelser om utländska domars erkännande och verkställighet. SvJT 1932 s. 259 Av: ERIK LIND.
AVSTYCKNINGS BETYDELSE I INTECKNINGSAVSEENDE. område, som utgjorde den med denna registerbeteckning utmärkta fastighet den dag, då inteckning beviljades, blir ansvarig för inteckningsbeloppet, och att följaktligen, där allenast stamfastighetens registerbeteckning angivits, alla de avstyckningar från samma registernummer,... SvJT 1932 s. 263 Av: H. A. SJÖGREN.
VERKSTÄLLIGHET AV UTLÄNDSK SKILJEDOM. grundat (kurs. här) avgörande av domstol». Den nya lagen innebär åter, att verkställighet av utländska skiljedomar skall sökas hos Svea Hovrätt, vilken om vissa förutsättningar äro för handen, har att utan att ingå i någon sakprövning... SvJT 1932 s. 269 Av: G. BOMGREN.
EFTERSKRIFT. lag om skiljemän eller den tidigare, år 1887 tillkomna lagen med samma titel — alltså »inländska» skiljedomar — gäller den i 46 § utsökningslagen givna bestämmelsen, att verkställighet å sådan skiljedom sökes hos överexekutor. SvJT 1932 s. 271 Av: E. MARKS VON WÜRTEMBERG.
FÖRSÄKRINGSGIVARENS STÄLLNING I RÄTTEGÅNG. jämte bilägaren, vilken av Hovrätten dömts till skadestånd (överstigande 1,500 kr.) fullfölja talan mot Hovrättens utslag, varigenom bolaget nekats rätt till dylik fullföljd. Hos Kungl. Maj:t, där bolaget sökt prejudikatdispens, anförde bolaget bl. a. SvJT 1932 s. 272 Av: YNGVE HÄCKNER.
VAD ETT REDAKTIONSFEL KAN VÅLLA. dammägare, men gällande lag utsträcker skyldigheten även till andra. SvJT 1932 s. 275 Av: B. W.
FASTSTÄLLANDE AV FADERSKAP. graviditets- @@PAGEBREAK@@278tiden vid moget (»fullgånget») foster och denna uppfattnings rättsmedicinska konsekvenser, sker detta med hänsyn till att ärenden av ifrågavarande art allt oftare förekomma till rättslig omprövning och det därvid måste anses... SvJT 1932 s. 277 Av: EINAR SJÖVALL.
FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Norsk lag ang. gåvor mellan makar.1 Enligt norsk lag gäller, liksom enligt svensk, att gåvor mellan makar regelmässigt skola ske genom äktenskapsförord. SvJT 1932 s. 282
FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. O. F. H. Anerkjennelse og fullbyrdelse av utenlandske dommer i Norge. I en kgl. proposisjon til Stortinget om forandringer i rettergangslovene er bl. a. SvJT 1932 s. 283
FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. varor (alltså ej t. ex. karteller mellan försäkringsanstalter, tryckerier o. s. v.). SvJT 1932 s. 285
FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Österrikisk lagstiftning om straff för trolöshet mot huvudman. Österrikes gamla strafflag känner icke trolöshet mot huvudman såsom ett särskilt brottsbegrepp. SvJT 1932 s. 286
FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. E. L. Dödsstraffet i Österrike och Tyskland. Österrikes strafflag upptager icke dödsstraffet. I dessa dagar synes, på grund av ett lustmord, folkstämningen fordra detta straffs återinförande. SvJT 1932 s. 287
NOTISER. l'Académie Internationale de Droit Comparé. Närmare upplysningar ang. kongressen skola meddelas i SvJT:s nästkommande häfte. Académie de droit international i Haag. Programmet föreligger nu för akademiens föreläsningar instundande sommar. SvJT 1932 s. 288
NOTISER. Viggo Thorup, f. 1876, cand. jur. 1901, Assistent i Sø- og Handelsretten 1905, Assessor i Kriminal- og Politiretten 1914, Dommer i Københavns Byret 1919, i Østre Landsret 1923 og i Højesteret 1929. Carl Victor Bohn-Rasmussen, f. 1877, cand. jur. SvJT 1932 s. 289
NOTISER. Paal Berg, f. 1873, cand. jur. 1895, byrettsdommer 1900—13, høiesterettsdommer siden 1913, statsråd og chef for Socialdepartementet 1919—20, justisminister 1924-26 og formann i arbeidsretten siden dens oprettelse i 1916. SvJT 1932 s. 290
NOTISER. David Åberg avled i Gävle 5 mars 1932. Född i Loos 1891 avlade han 1910 studentex. i Gävle och 1916 jur. kand. ex. i Uppsala. Efter tingstjänstgöring startade Å. advokatverksamhet i Gävle och blev 1923 ledamot av advokatsamfundet. SvJT 1932 s. 291
NOTISER. Rådhusrätterna. K. M:t har d. 24 mars 1932 medgivit att med tillsättande av en ledigbliven rådmansbefattning vid rådhusrätten i Härnösand måt. v. anstå, intill dess fråga om fastställelse å beslutad omorganisation av rådhusrätten och magistraten blivit av K. SvJT 1932 s. 292
RIKSDAGEN d. 27 febr.: motioner (II:61 och 133) om vissa ändringar i lagen om arbetarskydd (ALU 14), avslagna; k. prop. nr 6 med förslag till lag ang. fortsatt tillämpning av lagen d. 2 aug. SvJT 1932 s. 293
RÄTTSBILDADE BITRÄDEN I RIKETS DOMSAGOR ÅR 1931. Norra Roslags domsaga: Vik. domare Rolf Bertil Dahlgren, f. 02, J. K. 26; 11/3—7/4. — 1 not. Anders Sture August Hjalmar Hanson, f. 05, J. K. 28; 1/1—31/8. — Kurt Axel Wilhelm Blom, f. 03, J. K. 29; fr. 1/9 (2 not. 1/1). — 2 not. Hans Hermans, f. 03, J. K. SvJT 1932 s. 294
K. G. CARLSON †. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@306 Nakna biografiska data lämna ej någon säker ledning för en persons karaktäristik och värdesättandet av hans livsgärning. SvJT 1932 s. 305 Av: Erik MARKS VON WÜRTEMBERG.
OM DAGSBOTSLAGSTIFTNINGENS TILLÄMPNING. icke kunna försvaras. Även om man satte dagsbotsantalet så lågt som till 25, vad vore det, som föranledde, att just denne skulle hava dagsbotsminimum? För åtskilliga bötesdömda kunde visserligen föreligga i hög grad ömmande omständigheter. SvJT 1932 s. 309 Av: SEVE EKBERG.
REALISMEN I RETSVIDENSKABEN OG SAMFUNDSNYTTEKIMÆREN. hvad Jhering overhovedet mener med at tale om Rettens »Formaal»; dernæst hvori dette Formaal siges at bestaa. SvJT 1932 s. 324 Av: ALF ROSS.
FINSK JURIDISK LITTERATUR 1930—1931. rättshistoriens gebit må nämnas den av Suomen Historiallinen Seura (det finskspråkiga historiska samfundet) utgivna »Jordeboken aff heela Åbo Slotz Leenn» (1540) såsom faksimile-tryck. SvJT 1932 s. 350 Av: LAURI CEDERBERG.
ANM. AV RAGNAR KNOPH: NORSK SJØRETT. RAGNAR KNOPH. Norsk sjørett. Oslo 1931 (trykt som manuskript). Nationaltrykkeriet. XVI + 390 s. Kr. 15.00. År 1926 utkom i kontratryck en första upplaga av denna bok. SvJT 1932 s. 361 Av: HUGO WIKANDER.
LITTERATURNOTISER. cupidae legum iuventuti till tjänst och hela Nordens juristvärld till stort gagn. Att förf. nu, jämnt trettio år senare. kunnat utsända bokens åttonde upplaga i marknaden, är ett vackert bevis på den uppskattning, som med fullaste rätt kommit boken till del. SvJT 1932 s. 364
LITTERATURNOTISER. icke i 1766 års fiskeristadga eller på fullföljas i st. f. fullfölja densamma i 1805 års hävdeförklaring. Men att i en så sen lag som 1924 års lov om bygningsvesenet »et gammelt byggearbeide», som smugit sig in i § 142 i st. f. SvJT 1932 s. 365
LITTERATURNOTISER. H. N. Domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet åren 1929 och 1930. Sveriges officiella statistik. Rättsväsen. Sthm 1932. 92 + 157 s. SvJT 1932 s. 366
LITTERATURNOTISER. Dix ans de juridiction internationale (1922—1932) — Ten years of international jurisdiction (1922—1932). A. W. Sijthoff. Leyden 1932. 76 + 76 s. Holl. fl. 2.00. SvJT 1932 s. 368
UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1931. kolla med matilda Bellquist, Erik Cyril. Statsvetenskapens ställning i Förenta Staterna. ST s. 397—428.Carlson, Gustaf. Till Uppsala juridiska fakultets trehundraårsminne. TfR s. 1—14.Hessler, Carl Arvid. Fascismens statslära. NT s. 380—396.Hällström, Erik af. SvJT 1932 s. 369
LUCKOR I FÖRMYNDERSKAPSKONTROLLEN. bon mot särskilt till det ifrågasatta upphävandet av förmyndares rätt att »låna» av myndlingens medel, d. v. s. att ställa sig själv som gäldenär för belopp, som han tillägnade sig av myndlingens egendom. SvJT 1932 s. 373 Av: GUNNAR FANT.
INSKRIVNINGSREFORMEN. förslag till lag om handläggning av inskrivningsärenden jämte några följdförfattningar. Lagförslaget, vilket i sin systematik var byggt på lagberedningens förslag av åren 1907 och 1909, upptog i sig bl. a. SvJT 1932 s. 382 Av: K. SCHLYTER.
AVSTYCKAD FASTIGHETS INTECKNINGSANSVAR. Red. @@PAGEBREAK@@388 Anledningen till denna hemställan är ett uttalande av fastighetsregisterkommissionen (FRK) i dess meddelande XXVI 1930, ett uttalande som faller helt utanför kommissionens kompetensområde och går stick i stäv med allmänt gängse praxis. SvJT 1932 s. 387 Av: EINAR BERGELMER.
OLAGA ANHÅLLANDE OCH OLAGA HUSRANNSAKAN. Olaga anhållande och olaga husrannsakan. I J. O:s ämbetsberättelse till årets riksdag refereras utförligt (s. 108—174) ett av J. O. anhängiggjort åtal mot kriminalkommissarien C. O. Clementz i Malmö för olaga anhållande och olaga husrannsakan. SvJT 1932 s. 391 Av: G. S.
DAGSBOTSMÅLEN OCH TREMANSTINGSLAGEN. Dagsbotsmålen och tremanstingslagen. På olika håll har ovisshet rått, huru man efter tillkomsten av 1931 års lagstiftning om dagsböter bör tolka brottsbeskrivningen i 1 § 1 lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa mål och ärenden. SvJT 1932 s. 395 Av: K. J. S.
NYA LAGAR I FINLAND. fideikommiss omedelbart upphävts och instiftandet av sådana för framtiden förbjudits. De fastigheter och kapital, som hade natur av fideikommiss, övergingo därvid till fri egendom uti innehavarens hand. — I denna tidskrift har tidigare (Ss. 593, jfr 1929 s. SvJT 1932 s. 398
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Spaniens nya författning. Den betydelsefullaste händelsen på det konstitutionella området under föregående år torde vara antagandet den 9 december 1931 av den nya spanska författningen. SvJT 1932 s. 400
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@402 den rådande italienska regimens statsteori, i det konkursens natur av statligt exekutionsförfarande och det allmännas bestämmanderätt kraftigt markerats. SvJT 1932 s. 401 Av: I. A.
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Styrelse och uppsiktsråd (Aufsichtsrat). Styrelsen har ålagts att regelmässigt, minst en gång i kvartalet, och f. ö. så snart viktig anledning därtill föreligger, till uppsiktsrådet avlämna berättelse angående verksamhetens gång och företagets ställning. SvJT 1932 s. 403
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. fasta egendom (för hustru s. k. »dower» och för man s. k. »courtesy») bortfaller, då laglottsrätt göres gällande. Hustrus rätt till »dower» kvarstår endast i äktenskap ingångna före d. 1 sept. SvJT 1932 s. 404
NOTISER. Henry Ussing. Vattendomstolarnas omorganisation. Såsom redan anmärkts i den sedvanliga översikten över anslagsäskandena under andra huvudtiteln vid årets riksdag (SvJT s. SvJT 1932 s. 406
NOTISER. Dagsbotsmålens handläggning i häradsrätterna. Genom särskilda, likalydande cirkulär d. SvJT 1932 s. 407
NOTISER. Eberstein, revisionsekreteraren Lind, prof. Lundstedt, docenten Sundberg och advokaten Treffenberg. Danska rapportörer äro jur. kand. Holm-Nielsen och dr Westrup, finska äro prof. Cederberg, dr Hakulinen, dr Honkasalo, prof. Kaila, dr Kaira, prof. Kauppi, prof. Sjöström och prof. SvJT 1932 s. 408
NOTISER. Föreningen Sveriges hovrättsdomare hade sitt ordinarie årsmöte i Stockholm d. 2 april 1932 under ordförandeskap av presidenten B. Ekeberg. Närvarande voro de båda andra hovrättspresidenterna samt ett 50-tal hovrättsråd och assessorer. SvJT 1932 s. 409
Tillströmningar till juristbanan Tillströmningen till juristbanan belyses genom följande siffror (jfr SvJT 1931 s. 488). SvJT 1932 s. 410 Av: C. Ludv. Hasselgren. Gust. Åkerlindh
NOTISER. Bror Otto Bergman †. Svea hovrätt är för den, som haft förmånen att fostras i dess skola, en rik och vacker tillgång i livet. SvJT 1932 s. 411
NOTISER. Berndt Wilmer Bengtsen avled i Falkenberg 5 juni 1932. Född i Hässleholm 1870 avlade han 1888 studentex. i Lund och 1890 hovr.-ex. därstädes. Efter vederbörlig tingstjänstgöring och verksamhet vid Göta hovrätt blev B. stadsfogde i Falkenberg 1899. Redan 1903 utnämndes B. SvJT 1932 s. 412
NOTISER. Ragnar Petré; d. 17 juni 1932 i Sevede och Tunaläns härads domsaga fr. o. m. d. 1 juli 1932 vice häradshövdingen Emil Severin. K. M:t har d. SvJT 1932 s. 413
RIKSDAGEN. d. 16 mars: k. prop. nr 99 ang. anslag ur kyrkofonden för reparationer å den åt kyrkoherden i Korpilombolo församling upplåtna prästgården (FLU 22), bifallen; k. prop. SvJT 1932 s. 414
NÅGOT OM ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL TILL VÄRMELEDNINGAR OCH LIKNANDE TILLBEHÖR TILL FASTIGHET. NÅGOT OM ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL TILL VÄRMELEDNINGAR OCH LIKNANDE TILLBEHÖR TILL FASTIGHET. SvJT 1932 s. 417 Av: OTTO LAGERSTRÖM.
TILL RÄTTSHANDLINGSLÄRAN. En språklig olikhet kan man dock ej undgå att märka: uttrycket »icke ägde eller bort äga vetskap» är på tre ställen utbytt mot »icke ägde eller kan anses hava bort äga vetskap» (21 och 39 §§). SvJT 1932 s. 428 Av: C. G. BJÖRLING.
INSTANS- OCH PROTOKOLLSFUSION I ÄLDRE TIDER. instansfusion syftar jag icke blott på den kända företeelsen att överrätterna ofta dömde i första instans, så att konungstingen upptogo och avgjorde mål som icke tidigare handlagts på häradsting resp. SvJT 1932 s. 432 Av: NILS EDLING.
DANSK LITTERATUR 1931. retshistoriske Publikation »Danmarks gamle Landskabslove med Kirkelovene» (Gyldendalske Bogh.)4, udgivet af Det danske Sprogog Litteraturselskab ved Professor Dr. phil. JOHS. BRØNDUM-NIELSEN under Medvirkning af Professor POUL JOHS. SvJT 1932 s. 434 Av: FRANTZ DAHL.
ANM. AV E. RAMEL: STUDIER I SVENSK INTERN. ARVSRÄTT ERIC RAMEL. Studier i svensk internationell arvsrätt. Upsala och Stockholm 1930. Almqvist & Wicksell. XVI + 337 s. Kr. 10.00. Den internationella privaträtten är ett inom svensk rättsvetenskap ganska litet bearbetat fält. SvJT 1932 s. 444 Av: FOLKE MALMAR.
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Tidsskrift for Rettsvidenskap. Den löpande årgången inledes, i ett dubbelhäfte, med en intressant uppsats av E. HAGERUP BULL om några till orsaksläran hörande spörsmål. Utgående från en kritik av Stuart Mills tämligen allmänt accepterade orsakslära söker förf. SvJT 1932 s. 448 Av: Ph. H.
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Nordisk Tidsskrift for Strafferet. Andra häftet för året inledes med en artikel av prof. O. Hj. GRANFELT om straffprocessreformen i Finland (jfr SvJT 1925 s. 236, 1927 s. 90 och 1929 s. 178, 587). SvJT 1932 s. 450
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Första häftet för 1932 inledes med ett av kontorchefen i danska handelsministeriet HELPER författat referat över de internationella checkrättskonventionerna av 1931. SvJT 1932 s. 452
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Juridisk Tidsskrift. I h. 2 redogör Dommer A. P. LARSEN för de danska lagarna den 28 april och 22 nov. 1931 om »Landboakkord». Genom dessa lagar ha statsmedel, i allt 10 milj. kr., ställts till förfogande för genomförande av ackord åt gäldtyngda lantbrukare. SvJT 1932 s. 453
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Defensor legis. I en uppsats kallad Kultur- och kriminalpolitiska betraktelser rörande »huliganismens» bekämpande ingående i häfte 2) söker JARL Lange orsakerna till och medlen mot den brutala kriminalitet som i tiden efter världskriget fått en skrämmande utveckling i... SvJT 1932 s. 454
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Norsk retstidende. H. 1—39. Av de litterära bidragen intresserar särskilt en uppsats av cand. jur. R. SvJT 1932 s. 455
TIDSKRIFTSÖVERSIKT. Statsvetenskaplig Tidskrift. Fil. lic. G. SWENSSON avslutar i det nu utkomna 2:a häftet sin redogörelse för de norska formandskapslagarna av år 1837. — Prof. G. SvJT 1932 s. 456
LAGSTIFTNINGSFRÅGOR VID 1932 ÅRS RIKSDAG. inteckning i jordbruksinventarier har erhållit sin lösning genom en lag i ämnet, som trätt i kraft den 1 juli 1932 (SFS nr 171; tillämpningsföreskrifter SFS nr 282). Enligt denna lag må inteckning meddelas i inventariebeståndet vid visst jordbruk. SvJT 1932 s. 457 Av: JOËL LAURIN.
OM RÄTTA STRÄCKNINGEN AV ÄGOGRÄNS M. M. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@466ser, under vissa förutsättningar gränsernas sträckning å marken anses såsom den rätta, ändå att den ej överensstämmer med förättningskartan och därtill hörande handlingar. SvJT 1932 s. 465 Av: IVAR STRAHL.
DAGSBOTSSYSTEMET I TILLÄMPNINGEN. dagsböternas antal måste sättas tämligen högt, man icke alls skulle kunna räkna med möjligheten, att böterna bleve betalade, även om viljan vore god. SvJT 1932 s. 472 Av: IVAN NYBORG.
FRÅGA OM FRI RÄTTEGÅNG FÖR KÄRANDEPART I BILMÅL. Red. @@PAGEBREAK@@476 framställa sina krav. Om åklagaren däremot skulle finna, att tillräcklig bevisning för B:s fällande till ansvar icke skulle komma att stå till buds i rättegången och han med anledning härav underlåter anställa åtal — vilket han torde vara... SvJT 1932 s. 475 Av: Albert Hansson.
FLAGGANS ELLER KONTRAKTSORTENS LAG? Flaggans eller kontraktsortens lag? Inom få områden av rättslivet torde möjligheterna för lagkonflikter vara så stora som inom sjöfartsnäringen. SvJT 1932 s. 476 Av: G. BOMGREN.
SVENSKA MEDBORGARES GIFTERMÅL Å UTRIKES ORT. Vigsel inför svensk myndighet i utlandet. a) Inför svensk diplomatisk eller konsulär ämbetsman. Enligt K. SvJT 1932 s. 478
BÖTESAVBETALNING INOM SPECIALSTRAFFRÄTTEN. efter dagsbotslagstiftningens antagande. I förslaget till lag om vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker m. fl. SvJT 1932 s. 481 Av: S. M.
AVSTYCKAD FASTIGHETS INTECKNINGSANSVAR. Einar Bergelmer. Fastighetsregisterkommissionens ordförande, revisionssekreteraren H. A. Sjögren, som tagit del av häradshövding Bergelmers förestående artikel, replikerar följande. Gb. SvJT 1932 s. 482
EN ENGELSK RÄTTEGÅNGSREFORM. En engelsk rättegångsreform. I England har under de senaste åren pågått en livlig diskussion rörande det bestående rättegångsväsendets fel och förtjänster. SvJT 1932 s. 483 Av: KURT HOLMGREN.
DANSK LOVGIVNING 1931—32. veksellov og en ny cheklov, der bygger paa de internationale veksel- og checkkonventioner. Ved lov af 16. februar 1932 er der gennemført almindelige regler om skyldnerens ret til at frigøre sig ved deponering. SvJT 1932 s. 488 Av: JOHANNES FAURHOLT.
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Oktrojerad författning i Jugoslavien. Den 6 jan. 1929 upphävdes den då gällande författningen för den serbisk-kroatisk-slovenska staten, varefter ett författningslöst tillstånd inträdde, under vilket samtliga statsfunktioner utövades i konungens namn. SvJT 1932 s. 489
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Förslag till steriliseringslag i Norge. Den norska strafflagskommittén (ordf. prof. Skeie, föregående förslag 1925 och 1929) har i början av innevarande år framlagt ett förslag till lag om sterilisering m. m. SvJT 1932 s. 490 Av: R. B.
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. O. F. H. Anerkjennelse og fullbyrdelse av utenlandske dommer i Norge. Ved lov av 10. SvJT 1932 s. 492
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. capable d'aprés sa propre loi nationale — — —". Av A:s senare framställning följer, att det kursiverade ordet bör utbytas mot incapable. @@PAGEBREAK@@494 uppgjort förslag till allmänna principer godkändes av parlamentet år 1929 och promulgerades s. SvJT 1932 s. 493 Av: E. L.
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. E. L. Om dagsbotssystemet i praktiken höll häradshövdingen Lennart... SvJT 1932 s. 494
NOTISER. Den rättsvetenskapliga världskongressen i Haag. I enlighet med tidigare i SvJT (1931 s. 634—635; 1932 s. 288 och 408) meddelade notiser ägde världskongressen rum d. 2 — 6 aug. 1932. SvJT 1932 s. 495 Av: C. G. Bj.
NOTISER. Ändringar i stadgan ang. juridiska examina. Genom författningsändringar d. 2 april 1931 och d. 15 jan. 1932 har önskemålet om riksgiltighet för juridiska tentamina i viss omfattning förverkligats. SvJT 1932 s. 496
NOTISER. Björling framlade vid fakultetssammanträde d. 15 dec. 1931 ett förslag att, efter en ny lärostols tillkomst, vid fakulteten skulle finnas följande professurer med nedan angivna läroområden: 1. familjerätt och arvsrätt samt rättshistoria; 2. SvJT 1932 s. 497
NOTISER. Werner Ilmari Fredrik Tawaststjerna. Såsom i denna tidskrift tillförne är omtalat (Ss. 95 f.), var prof. Tawaststjerna född d. 21 sept. SvJT 1932 s. 498
NOTISER. Johan Arvid Näsmark avled 30 juni 1932. N., som var född i Ytterlännäs 1864, avlade mog.-ex. i Östersund 1886 och hovr.-ex. i Lund 1894. Efter tingstjänstgöring blev N. stadsfogde i Sala 1904 samt rådman där 1906. Under tiden 1906 — 16 var N. SvJT 1932 s. 499
NOTISER. dels utnämnt hovrättsrådet i Svea hovrätt Olof Odencrants att fr. o. m. d. 15 juli 1932 vara revisionssekreterare, dels ock förordnat revisionssekreteraren Gunnar Ramstedt att fr. o. m. d. 15 juli tills vidare t. o. m. d. 31 dec. SvJT 1932 s. 500
RIKSDAGEN. RIKSDAGEN Utöver de frågor, i vilka lagutskott avgivit utlåtande, hava följande frågor av allmännare juridiskt intresse varit under behandling i riksdagen: Motion (II: 148) om viss ändring i gällande föreskrifter om rätt för kommuner å landet att... SvJT 1932 s. 503
SPÖRSMÅL UR DEN INTERNATIONELLA SUCCESSIONSRÄTTEN. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@506vetenskapen hänfördes i allmänhet lagar avseende rätten till kvarlåtenskap till området för statuta realia. Varje särskild CHYDENIUS = CHYDENIUS, JAKOB WILHELM, Lärobok i Finsk Arfs- och Testamentsrätt, 2. uppl. Helsingfors, 13. SvJT 1932 s. 505 Av: FOLKE MALMAR.
METAFYSIK ATT BEAKTA SAMHÄLLETS INTRESSEN? kritik av hela rättsvetenskapens grundåskådning, vilken kritik av Ross i fortsättningen lämnas fullständigt åsido, är det väsentliga i mitt författarskap. Utan att vara fullt insatt i denna kritik är det meningslöst att söka förstå mina positiva synpunkter, bl. a. SvJT 1932 s. 537 Av: VILHELM LUNDSTEDT.
TEORI OCH VERKLIGHET. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@554klaring torde icke vara funnen. Och det synes vara ärligast att tillsvidare stanna inför det enkla faktum, att det gives vissa rättsregler, som upprätthållas med stöd av samhälleliga maktmedel. SvJT 1932 s. 553 Av: HARRY GULDBERG.
LITTERATURNOTISER. NORSK LITTERATUR 1931. Den juridiske forfatter som i 1931 kan peke på den rikeste produksjon er uten sammenligning professor JON SKEIE. SvJT 1932 s. 559 Av: Ragnar Knoph.
LITTERATURNOTISER. JAN ERIC: ALMQUIST. Strödda bidrag till familjerättens historia. Sthm 1932. Norstedt. 85 s. Kr. 4.00. Förf. har sammanfört tre uppsatser i, såsom titeln anger, ganska olikartade ämnen. SvJT 1932 s. 560
LITTERATURNOTISER. JOHN NORDIN. Invaliditet vid olycksfallsskador. Sammanfattning av bestämmelser i olycksfallsförsäkringslagarna i Sverige samt övriga europeiska länder rörande ersättning för invaliditet vid olycksfallskador m. m. Sthm 1932. Norstedt. 345 s. Inb. kr. 10.00. SvJT 1932 s. 561 Av: I.S.
LITTERATURNOTISER. A. MOLIN. Svensk arbetslagstiftning. Sthm 1932. Norstedt. 372 s. Inb. kr. 4.00. I förevarande arbete har förf. SvJT 1932 s. 562
STADS OCH LANDSBYGDS FÖRENANDE. Stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende. Vid årets riksdag har en för det fortsatta arbetet på en rättegångsreform betydelsefull fråga, nämligen om statens övertagande av rättsskipningen i vissa städer, vunnit sin lösning. SvJT 1932 s. 563 Av: PER SANTESSON.
MAGISTRATSBESTYREN I STAD UTAN MAGISTRAT. Svensk Juristtidning 1932. @@PAGEBREAK@@570 OLOF ALSÉN.emedan magistraten nu åvilande ansvar för uppbörden icke bör åläggas annan. SvJT 1932 s. 567 Av: OLOF ALSÈN.
NOTARIERNAS TINGSSITTNING. 571Domsagoanslaget och notariernas tingssittning. Vid Föreningen Sveriges häradshövdingars årsmöte d. 8 okt. 1932 diskuterades bl. a. detta ämne: Huru bör granskningsnämndens krav på nedsättning av domsagoanslaget med 75,000 kr. SvJT 1932 s. 571 Av: ÅKE BRAUNSTEIN.
FASTIGHETSBÖCKER I ASKIM. dels för att förvissa sig om att samtliga fastigheter komma med i de nya böckerna, dels för konstaterande av avsöndringars och avstyckningars stamfastigheter, dels för att vid fastighetsutredningar kunna gå tillbaka till de äldsta skiftesdelägarna och dels slutligen för att... SvJT 1932 s. 574 Av: RAGNAR VON KOCH.
ÆNDRINGER I DEN DANSKE RETSPLEJELOV. Landsretterne i Sø- og Handelssager i første Instans kan bestemme, at Retten skal tiltræ des av 2 sø- eller handelskyndige Dommere. SvJT 1932 s. 577 Av: VICTOR HANSEN.
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Statistik angående fosterfördrivning. Förekomsten av fosterfördrivning, eller framkallad abort," och verkningarna därav undandraga sig i allmänhet tillförlitlig statistisk undersökning. SvJT 1932 s. 583
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Fosterfördrivningsutredning i Danmark. I Danmark har d. 7 nov. 1932 tillsatts en kommitté med uppgift att undersöka, huruvida och i vilken omfattning avbrytande av havandeskap bör vara tillåtet. SvJT 1932 s. 584
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. E. L. Samtycke till adoption i England. I den engelska »Adoption of Children Act» av år 1926, för vilken lag redogörelse lämnats i Ss. 157 f., 38 — Svensk Juristtidning 1932. SvJT 1932 s. 585
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. H. N. Aktierättsreform i Grekland. Med hänsyn till motsvarande frågors aktualitet i Sverige förtjäna några kontrollbestämmelser i den grekiska aktienovellen 30 juni—17 juli 1931 omnämnande. SvJT 1932 s. 586
MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. Ändringar i den tyska straffprocessen. Genom tyska riksregeringens nödförordning av d. 14 juni 1932 hava betydande förändringar vidtagits inom den tyska straffprocessrätten. SvJT 1932 s. 587
Hovrätternas förslag till besparingar antalet tjänstgörande fiskaler (t. f. fiskaler och biträdande fiskaler) till ett antal motsvarande två för varje division. Detta skulle för Svea hovrätt, som f. n. äger förfoga över 12 t. f. fiskalslöner och 7 bitr. fiskalsarvoden, innebära en begränsning till 9 t. f. SvJT 1932 s. 591 Av: E. L —e
NOTISER. häradshövdinngkåren, måste dess rekry- @@PAGEBREAK@@ 595tering enligt talarens mening i stort sett betecknas som synnerligen tillfredsställande. SvJT 1932 s. 594
NOTISER. Rådhusrätternas rekrytering. Genom k. brev d. 30 sept. 1932 (SFS nr453) har fastställts sådan ändring i stadgan för magistraten och rådhusrätteni Hälsingborg, att en ordinarie assessorstjänst utbytts mot en e. o. assessorsbefattning. Den e. o. SvJT 1932 s. 596
NOTISER. R. B. Dödsfall. Advokaten jur. dr Adolf Åström avled i Malmö 3 okt. 1932. Född 1863 i Åryd, blev han student i Växjö 1886, jur. kand. i Lund 1893 samt promoverades där 1903 till jur. dr. Under åren 1890—95 tjänstgjorde Å. i Svea Hovrätt. Å. SvJT 1932 s. 598
NOTISER. Karl Schlyter. Övriga jurister i den nya ministären Hansson äro professorn Östen Undén och generaldirektören Torsten Nothin, båda konsultativa statsråd. Högsta domstolen. K. M:t har d. 30 sept. 1932 till justitieråd fr. o. m. d. 1 okt. SvJT 1932 s. 599
NOTISER. Karl-Gustaf Hjärne att fr. o. m. d. 1 okt. 1932 vara ledare av utredningen. Nedre justitierevisionen. K. M:t har d. 30 sept. 1932 utnämnt dels till revisionssekreterare fr. o. m. d. 8 okt. SvJT 1932 s. 600
