Några tankar om produktansvaret i franchiseförhållanden Med produktansvar menar man skadeståndsansvaret för en skada som en produkt orsakar på något annat än produkten själv.1 I svensk rätt finns lagregler om produktansvar i framför allt produktansvarslagen (1992:18). Den lagen är emellertid tillämplig bara på personskador och på sakskador som orsakats på egendom som till sin typ vanligen är avsedd för enskilt ändamål och som den skadelidande vid tiden för skadan använde huvudsakligen för sådant ändamål. SvJT 1994 s. 225 Av: Anders Eriksson Ladda ner PDF
Juridik och politik — aktuella grundlagsändringar Inget riksdagsval utan konstitutionella reformer, så också i år. Ändringar av grundlagarna är i Sverige ett regelbundet fenomen vart tredje år. Ett knippe propositioner om grundlagsändringar ligger på riksdagens bord sedan tidsfristen för sådana förslag gick ut i december (8 kap. 15 § regeringsformen, RF). SvJT 1994 s. 242 Av: Göran Regner Ladda ner PDF
Genomförandet av EES-avtalet i svensk rätt EES-avtalet trädde som bekant, efter omförhandlingar och många svårigheter, i kraft den 1 januari 1994. Det är det mest omfattande avtal som Sverige hittills har ingått. Dess innehåll påverkar hela det svenska samhället; i hög grad näringslivet och enskilda men också domstolar och myndigheter. Inte bara övertagandet av resultatet av 30 års rättsskapande verksamhet i EG utan också inrättandet av nya organ som upprättas genom avtalet och vilkas verksamhet får direkt betydelse för svenska förhållanden medför att det svenska rättssystemet berörs påtagligt. SvJT 1994 s. 260 Av: Ingrid Larén Marklund Ladda ner PDF
Marknadsföringslagens tillämplighet i EES-rättslig belysning Den mest betydelsefulla förändringen i den svenska rättsordningen under 1990-talet blir utan tvekan dess anpassning till den europeiska integrationsprocessen. Denna anpassning, som till betydande del redan har ägt rum men alltjämt pågår, är inte beroende av Sveriges eventuella kommande medlemskap i EG resp. Europeiska unionen,1 eftersom det mesta av den materiella EG-rätten såsom s. k. acquis communautaire redan övertagits genom medlemskapet i EES (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Man kan således tala om en EG/EES-rätt, vilken på olika sätt formar den svenska rättsordningen på olika områden. SvJT 1994 s. 277 Av: MIchael Bogdan Ladda ner PDF
EES och EFTA-domstolen. Risk för kollisioner med EG-domstolen? Den 1 januari 1994 trädde EES-lagen i kraft. Den innebär bl. a. att svenska domstolar skall tillämpa ett antal regler med samma lydelse som EG-rättsliga regler. En EFTA-domstol med säte i Genève har inrättats. Svenska domstolar kan, när fråga om tolkning av en sådan regel uppkommer i ett mål, vända sig till EFTA-domstolen, som då skall ge besked om hur regeln enligt dess mening skall tolkas. SvJT 1994 s. 289 Av: Brita Sundberg-Weitman Ladda ner PDF
Ögonvittnesidentifieringar Identifieringsproblematiken har under senare år aktualiserats i flera viktiga rättsfall. I Palme-målet uppmärksammades flera svårigheter när det gäller att identifiera en gärningsman, bl. a. med vilken säkerhet ett ögonvittne pekar ut en misstänkt i en konfrontationsparad. I en sådan ingår den misstänkte samt ett antal s. k. figuranter, deltagare som ej är misstänkta. SvJT 1994 s. 298 Av: Birgit Hellbom Ladda ner PDF
Anm. av Peter Fitger, Domstolsprocessen. Peter Fitger har på Norstedts juridik utgivit en kortfattad kommentar till rättegångsbalken med titeln Domstolsprocessen. Den är avsedd att vara en vademecum för advokater och andra som behöver en hanterlig kommentar till RB. Att skriva en kommentar, som vänder sig såväl till yrkeskunnigt folk som till lekmän, har givetvis sina svårigheter. Frågor måste alltid uppkomma vad som skall tas med i den kommenterande texten och hur ingående de olika frågorna skall behandlas. SvJT 1994 s. 310 Av: Mats Hilding Ladda ner PDF
Skall någon göra något åt betygshetsen bland juriststudenterna? Notarietjänstgöring upplevs av många juriststudenter som ett nödvändigt första steg i yrkeslivet. Av tradition anses nämligen notarietjänstgöringen vara värdefull för en yrkesverksam jurist. Trots att notarietjänstgöringen egentligen endast är nödvändig för dem som vill bli domare, åklagare eller kronofogde strävar många studenter tidigt efter att uppfylla kraven för att bli notarie.1 Även flera av de studenter som tänker sig andra vägar och anser att notarietjänstgöring verkar ointressant dras med i denna strävan. De vill ”ha möjligheten att sitta ting om det skulle visa sig nödvändigt”. SvJT 1994 s. 313 Av: Claes Martinson Ladda ner PDF
Domstolsverket kan dämpa betygshetsen! När min kollega Claes Martinson bad mig att titta på ett utkast till hans artikel om betygshets,1 berättade jag för honom att jag i mars 1993 vänt mig till notarienämnden angående just denna fråga. Notarienämnden lämnade min skrivelse vidare till domstolsverket, som helt kort och utan någon närmare motivering avvisade mina synpunkter. SvJT 1994 s. 319 Av: Folke Grauers Ladda ner PDF
Lagstiftning i riksdagen hösten 1993 I denna översikt lämnas en redogörelse för lagstiftningsfrågor som har behandlats av riksdagen hösten 1993. När det gäller sådan lagstiftning som är en följd av Sveriges åtaganden enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-avtalet) har den redovisats i en separat översikt (se SvJT 1994 s. 213 ff.). SvJT 1994 s. 326 Av: Karin Lindell, Lars Hagelind Ladda ner PDF
Personalnotiser Bertil Hübinette att vara generaldirektör och chef för domstolsverket. Bertil Hübinette började sin juridiska bana med utbildning till landsfiskal 1961–1966 och 1968 blev han jur. kand. Efter tingsmeritering blev han i Svea hovrätt fiskal 1971 och hovrättsassessor 1978. SvJT 1994 s. 334 Ladda ner PDF