Är avtalstolkning endast en rättslig verksamhet eller kräver den också bevisbedömningar? Avtalstolkning kan kräva ställningstaganden till bevisvärderingsfrågor när det rör sig om bevisbara tolkningsdata, såsom uttalanden som gjorts eller handlingar som utförts av en part. Bevisfakta som i och för sig har rättslig tolkningsrelevans bör inte tillmätas betydelse för tolkningen om de är osannolika. Om möjligt bör man hålla isär bevisvärderingen från den rättsliga relevansbedömningen och, i ett första steg, avgöra om ett bevisfaktum är mer eller mindre sannolikt och därefter, i ett andra steg, vilken rättslig relevans ett sannolikt bevisfaktum har. Sannolikhet och relevans kan behöva avvägas separat för varje bevisfaktum innan det görs en avvägning av alla de tolkningsdata som talar för eller emot en viss påstådd avtalstolkning. Sammanvävd tolkning och bevisvärdering bör undvikas. SvJT 2015 s. 793 Av: Lars Heuman Ladda ner PDF
Avtalade aktieöverlåtelserestriktioners verkan gentemot ondtroende aktieförvärvare När aktier har bytt ägare i strid med en avtalad överlåtelserestriktion uppkommer ibland frågan huruvida avsaknaden av fullödig sakrättslig verkan av restriktionen innebär att avtalet under inga omständigheter har någon verkan gentemot tredje man. Det har förekommit att liknande rättigheter i rättspraxis tillerkänts verkan mot en tredje man som förvärvat den av rättigheten belastade egendomen med vetskap om rättigheten. Rättsläget är emellertid inte klart. De ändamålsöverväganden som erfordras måste ytterst utmynna i en bedömning av om omsättningsintresset bör vika för intresset av skydd för rättigheten eller vice versa. SvJT 2015 s. 826 Av: Erik Sjöman Ladda ner PDF
Varför har man egentligen rätt att bli glömd av Google? – en analys av personuppgiftsrättens normativa logik Behandling av personuppgifter får allt större både företags- och samhällsekonomisk betydelse. Samtidigt gör sig det personuppgiftsrättsliga regelverket gällande inom allt fler områden, när företags och myndigheters intresse av personuppgiftsbehandling allt oftare hamnar i konflikt med individers intresse av respekterad integritet. Det är därför problematiskt att den normativa kärnan och logiken inom detta rättsområde är så bristfälligt klarlagd. I artikeln redogörs för ett förslag till personuppgiftsrättslig analysram som bl.a. gör anspråk på att förklara den grundläggande logiken i regelverket. SvJT 2015 s. 835 Av: David Frydlinger Ladda ner PDF
Dataintrång att olovligen installera datorprogram? Frågan om det är dataintrång att olovligen installera datorprogram har blivit föremål för prövning i ett mål i Svea hovrätt i januari 2015 (RH 2015:15). Domen i sagda mål har föranlett ett yttrande av Åklagarmyndigheten och förorsakat diskussion i såväl sociala medier som ITbranschen. Syftet med denna artikel är dels att belysa domen ifråga och de frågeställningar som avhandlas i den, dels mer allmänt belysa de objektiva rekvisiten i dataintrångsbestämmelsen och förhoppningsvis därmed lämna ett bidrag till den rättsliga diskussionen kring dataintrångsbrottet. SvJT 2015 s. 862 Av: Erik Woodcock Ladda ner PDF
Notiser Juridiska biblioteket i Stockholm — obemärkt men utmärkt I Stockholm finns ett relativt okänt juridiskt bibliotek med goda resurser och visst underutnyttjande. Det är öppet för juridikstuderande och för alla med svensk juristexamen. Biblioteket ligger i Advokatsamfundets hus, Tryggerska villan, på Laboratoriegatan 4 i Stockholm. Det är väl värt ett besök redan för den vackra miljön. Grunden till Juridiska biblioteket lades 1935 genom en sammanslagning av flera mindre boksamlingar, bl.a. justitierådet Tore Alméns bibliotek och advokat Gunnar Collins dito. Sedan 1963 är biblioteket en stiftelse. Vid den renovering som gjordes efter att Advokatsamfundet hade köpt Tryggerska villan 1981 byggdes delar av den nedersta våningen om till bibliotek. SvJT 2015 s. 875 Ladda ner PDF
Svensk rättspraxis Specialregister för översikterna över svensk rättspraxis... SvJT 2015 s. 2015 Ladda ner PDF