OM TESTAMENTSVITTNEN. Svensk Juristtidning 1925. @@PAGEBREAK@@2.Dess bestämmelser i ämnet, vilka återfinnas i 9 §, 1 lämna i klarhet åtskilligt övrigt att önska beträffande den kardinala frågan, huruvida vad här säges om vittnen är att fatta såsom en bindande formföreskrift. SvJT 1925 s. 1 Av: BIRGER EKEBERG
OTTO MANNHEIMER. 12/9 1860—10/12 1924. Den 10 december 1924 avled på Mössebergs sanatorium efter några års ohälsa Sveriges advokatsamfunds förutvarande mångårige styrelseledamot och ordförande, v. häradshövding Otto Mannheimer i Göteborg. SvJT 1925 s. 24 Av: S. de Maré
ASKIMS DOMSAGAS TINGSORDNING. Häradshövdingen handlägger själv, utöver nyssnämnda viktigare mål och ärenden å alla allmänna tingssammanträden, alla rannsakningar med häktade personer och syner såsom ordförande i synerätt. SvJT 1925 s. 27 Av: K. SCHLYTER.
LITTERATUR. GesetzSammlung och den franska Bulletin des loix, lyckades det dock ej@@PAGEBREAK@@SVENSK FÖRFATTNINGSSAMLING 100 ÅR. 43genast vinna de särskilda riksståndens bifall till sitt förslag. SvJT 1925 s. 42 Av: C. G. Björling.
Kommentar till strafflagen kap. 17—18. äktenskapsbrotten självständig ställning gentemot de sedlighetsbrott, som hänföra sig till det sexuella området. SvJT 1925 s. 44 Av: Folke P:son Wetter.
Det processuella förfarandet vid ägotvist. JAN ERIC ALMQUIST. Studier över jordabalkens 14 och 15 kapitel. Akad. avh. Sthm 1923. Norstedt. 242 s. Kr. 10.oo. I sitt förslag till jordabalk har lagberedningen ej upptagit de i 14 och 15 kap. SvJT 1925 s. 53 Av: Gabriel Thulin.
DANSK LITTERATUR 1923. Text II af Skaanske Lov og Begyndelsen af Text III af samme Lov. Paa dette Hæftes Titelblad er anført, at Værket, hvis Udgiver er Docent JOHS. BRØNDUM-NIELSEN, nu udkommer under Medvirkning af Arkivsekretær cand. mag. SVEND AAKJÆR og Professor POUL JOHS. JØRGENSEN. SvJT 1925 s. 55 Av: Frantz Dahl.
UR GRANNLÄNDERNAS TIDSKRIFTER. Tidskrift utgiven av juridiska föreningen i Finland 1924 hft 2—5: Robert Hermanson, Den senaste riksdagsupplösningen och grundlag (s. 55—71); R. Erich, Kompetensfördelning, kompetensprövning och kompetenskontroll enligt Finlands författningsrätt (s. 72—157); J. E. SvJT 1925 s. 61 Av: ??
Samhällets barnavård. Children act av 1908 och den tyska lagen om ungdomsvård av 1922, ehuru ingen av dessa lagar innebär kodifikation av barnavårdslagstiftningen i dess helhet. SvJT 1925 s. 62 Av: Ragnar v. Koch.
Dansk Lovgivning 1921—1923. Skattelovgivningen er saaledes blevet underkastet en Revision hovedsagelig med det Formaal for Øje at skaffe flere Penge i Statskassen, og dette Formaal har tillige medført, at man har kastet sig over nye Skatteobjekter. SvJT 1925 s. 68 Av: Johannes Faurholt.
Norsk lovgivning i 1924. aktiebanker av 4 april 1924 er adgangen til å drive bankvirksomhet, med de undtagelser som fölger av lovgivningens övrige bestemmelser, forbeholdt aktieselskaper, hvis kapital og organer tilfredsstiller lovens krav. SvJT 1925 s. 71 Av: E. Alten.
Juristutbildningen. Frågan om de unga juristernas utbildning har ganska länge varit aktuell och särskilt framträtt i form av yrkande på bättre kvalificerade rättsbildade biträden i domsagorna, men även tagit sig uttryck i anmärkningar mot hovrättsjuristers bristande allmänerfarenhet. SvJT 1925 s. 72 Av: Nils Helling.
Juristutbildningen och kvinnas tillträde till domartjänster. att de mål och ärenden, vilka å allmänt tingssammanträde kunna handläggas av biträde, som innehar allenast "andra befogenhetsgraden" (23 §), utökas så, att flertalet polisförseelser, och det även efter uppskov, falla under dessa biträdens kompetens; att... SvJT 1925 s. 75 Av: ??
J. O. om tingsordningen i Askimsdomsagan. I J. O:s ämbetsberättelse till 1925 års riksdag lämnas bland annat en redogörelse för den numera tillämpade tingsordningen i Askims domsaga. J. O. redogör däri till en början för innehållet i ett av häradshövdingen K. Schlyter d. 3 okt. SvJT 1925 s. 77 Av: ??
Listers domsaga. K. M:t har genom beslut d. 21 nov. 1924 med hänsyn till vad som blivit upplyst i de yttranden, vilka avgivits över J. O:s förslag om sammanslagning av Listers och Bräkne domsagor (se Sv. J. T. 1924 s. 310), funnit framställningen icke föranleda någon K. SvJT 1925 s. 78 Av: ??
Lagförslag till 1925 års riksdag. Borgmästarämbetet i Laholm. Genom beslut d. 4 juli 1924 förordnade K. M:t, under åberopande av 2 § i lagen d. 13 juni 1924 om stads läggande under landsrätt, att utredning skulle verkställas angående Laholms läggande under landsrätt. SvJT 1925 s. 79 Av: ??
Svenskt deltagande i internationell rättsskipning och lagstiftning. Strafflagstiftningen. K. M:t har d. 28 nov. 1924 bemyndigat justitieministern att tillkalla tre sakkunniga, därav en såsom ordförande, för att avgiva yttrande och förslag i sådana strafflagstiftningsfrågor, vilka jämlikt K. SvJT 1925 s. 80 Av: ??
Det trettonde nordiska juristmötet. En internationellt-rättslig pristävlan. Juridiska fakulteten vid universitetet i Leiden har meddelat följande: Den år 1919 avlidne kolonialdomaren dr S. J. SvJT 1925 s. 81 Av: ??
Juristföreningen i Stockholm 82 NOTISER Juridiska föreningen i Finland avhöll sitt årsmöte d. 18 dec. 1924 under övliga former. Samtliga funktionärer återvaldes. Föreningens ordförande förblir därför presidenten J. Grotenfelt, redaktör för tidskriften prof. K. A. SvJT 1925 s. 82 Av: ??
Västmanlands Juristförening Göteborgs Juristklubb har under 1924 haft fem sammanträden, därvid föredrag hållits av häradshövdingen G. SvJT 1925 s. 83 Av: ??
Juridiska föreningen i Lund Dalarnes Juristförening avhöll sitt ordinarie årssammanträde d. 28 juni 1924, därvid justitierådet Anshelm Berglöf höll föredrag om det nya ägostyckningsinstitutet i Dalarna. Förutvarande styrelseledamöter omvaldes. (Se Sv.J. T. 1924 s. 59). SvJT 1925 s. 84 Av: ??
Dödsfall. Hans Joachimsson avled 18 nov. 1924. J. var född i Bankekind. Österg. l. 9 febr. 1867, avlade mogenhetsex. i Linköping 1885 och hovrättsex. i Uppsala 1889. Efter tingstjänstgöring utnämndes J. till vice häradshövding 1894 och blev 1905 häradshövding i Finspånga länsdoms. SvJT 1925 s. 85 Av: ??
Vattenöverdomstolen. Carl-Gustaf Bruno att vara förste kanslisekreterare i justitiedepartementet, varjämte K. M:t förklarat, att denna transport icke skulle föranleda rubbning i det Bruno d. 12 okt. SvJT 1925 s. 86 Av: ??
Juridiska examina höstterminen 1924. Axel Robert Gotthard Nyrén att vara häradshövding i Marks domsaga. Vattendomstolarna. K. M:t har d. 5 dec. 1924 förordnat dels vice häradshövdingen Karl-Fredrik Pfeiffer att fr. o. m. d. 1 jan. 1925 tillsvidare, t. o. in. SvJT 1925 s. 87 Av: ??
MÄKLARENS RÄTTSLIGA STÄLLNING. Svensk Juristtidning 1925.@@PAGEBREAK@@90dera. Det är tvärtom fråga om ett särskilt rättsinstitut,1 som på grund av sin vikt väl förtjänar att utredas. SvJT 1925 s. 89 Av: MARTIN FEHR.
LEX CONTRACTUS OCH FORUM CONTRACTUS. I det den 23 april 1923 undertecknade dansk-ryska handelsavtalet förekommer ett stadgande därom att tvist ang. vissa kontrakt skall avdömas enligt lagen i det land, där dessa slutits, och av det landets domstolar, såvida ej annat överenskommits.1 Här nedan skall göras ett försök till principiell lösning av det problem, som sålunda behandlats. Därvid kommer i någon mån förhållandet mellan Sverige ochRyssland att särskilt beaktas.2 SvJT 1925 s. 107 Av: NILS SÖDERQVIST
VIGGO BENTZON: Familieretten I. Ægteskabets Indgaaelse og Opløsning. København 1924. Gad. XIV + 264 s. Häft. kr. 5.45. Inb. kr. 7.00. på grund av djup och varaktig söndring ej kunna fortsätta sammanlevnaden" etc. tillfoga de kursiverade orden. Denna ändring har vunnit efterföljd i Danmark. Det oaktat vänder sig förf. SvJT 1925 s. 119 Av: Birger Ekeberg
Riksrättsinstitutet i 1809 års författning. Uppsala 1924. Ett sådant, av yngre författare med förkärlek omfattat påfund är användningen av verbet 'bottna' i betydelsen *hava sin yttersta grund'. SvJT 1925 s. 124 Av: Birger Wedberg
Den nya medborgarskapslagen. lag om förvärvande och förlust av svenskt medborgarskap att träda i kraft den 1 januari 1925. Den nya lagen ersätter såväl 1894 års medborgarrättslag som 1858 års naturalisationsförordning. SvJT 1925 s. 127 Av: Sven Hagströmer.
Den nya lagen om panträtt i spannmål. Till 1924 års riksdag framlades av regeringen ett förslag till lag om panträtt i spannmål, vilket förslag, med en mindre ändring, av riksdagen antogs. SvJT 1925 s. 132 Av: Gunnar Bendz.
Den danske Straffelovsreform. Forslag til Almindelig borgerlig Straffelov. Grundlaget for Lovforslaget er det Kommissionsudkast, for hvis Tilblivelse og almindelige Del Professor Thyrén allerede har gjort Rede i to Artikler i Sv. J. T. 1924, S. 40—48 og 143—150. SvJT 1925 s. 137 Av: L. N. Hvidt
Processreformer utan lagändring. Östbo och Västbo domsaga börjat tillämpa de i Askimspromemorian (se Sv. J. T. 1925 s. 39) lämnade anvisningar för åstadkommande av förberedande skriftväxling. I Värnamo bosatta advokater hava lovat medverka till reformens genomförande. SvJT 1925 s. 147 Av: ??
Andra huvudtiteln. tillfällig ökning av nedre justitierevisionens arbetskrafter. Denna ökning har från början av budgetåret 1923—1924 bestått av fyra tillförordnade revisionssekreterare, en tillförordnad protokollssekreterare, en amanuens och två tillförordnade skrivbiträden. SvJT 1925 s. 150 Av: ??
Lagförslag angående handelsdomstolar. Det trettonde nordiska juristmötet i Helsingfors kommer att äga rum d. 18—20 nästkommande augusti. I fråga om de ämnen, som skola behandlas vid mötet, hänvisas till Sv. J. T. 1925 s. 81. SvJT 1925 s. 152 Av: ??
Nya böcker. Rättsstatistiken. Statistiska centralbyråns bearbetning av statistiken över domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet åren 1921 och 1922 har utkommit i februari 1925 i väsentligen förkortat skick. Enligt k. brevet d. 22 dec. 1922 (se Sv. J. SvJT 1925 s. 153 Av: ??
Riksdagens lagutskott. Nils Anton Nilsson, som förlidet år vid Karolinska institutet för doktorsgrads vinnande försvarade en avhandling av stort intresse icke minst för jurister med titeln "Om psykiskt abnorma brottslingar och deras behandling" (Norstedt, 472 s., kr. 12.00), har önskat i Sv. J. T. SvJT 1925 s. 154 Av: ??
Tjänstlediga hovrättsråd och assessorer. Johan Fredrik Axel Afzelius; d. 13 mars 1925 till revisionssekreterare fr. o. m. d. 18 mars 1925 utnämnt hovrättsrådet i hovrätten över Skåne och Blekinge Carl Albert Brycker; s. d. SvJT 1925 s. 155 Av: ??
Vice häradshövdingarnas tjänstgöring. hovrätt: C. E. Bengtsson, greve H. Hamilton och N. Quennerstedt (samtliga vattenrättsdomare). Under Göta hovrätt: H. von Sydow (vattenrättsdomare) och H. Söderbaum (adjungerad ledamot i hovrätten). SvJT 1925 s. 156 Av: ??
Hovrätternas divisionsindelning. Svea hovrätt: i Sollentuna och Färentuna härads doms. vice häradshövdingen H. Fagerström, i Södertörns doms. vice häradshövdingen A. H. Söderberg, i Oppunda och Villåttinge härads doms. vice häradshövdingen B. Jacobsson, i Falu doms. vice häradshövdingen C. A. V. SvJT 1925 s. 157 Av: ??
UR SVENSKA TIDSKRIFTER. Nytt juridiskt arkiv. Avd. II 1924. Hft. 2—3 Ny lagstiftning om förmynderskap (s. 217—677). Statsvetenskaplig tidskrift 1924 hft 4—5: Axel Brusewitz, Den svenska utrikesnämndens norska och danska paralleller (s. SvJT 1925 s. 158 Av: ??
RIKSDAGEN Tidskrift utgiven av juridiska föreningen i Finland 1924 hft 6: R. A. Wrede, Matthias Calonius i Stockholm (s. 323—328); Ernst Estlander, Tvenne översättningar av Äldre Västgötalagen (s. 329—350). SvJT 1925 s. 159 Av: ??
OM ARBETET PÅ FOLKRÄTTENS UTBYGGANDE OM ARBETET PÅ FOLKRÄTTENS UTBYGGANDE AV .T. F. HOVRÄTTSPRESIDENT. Hos äldre folkrättslärare och filosofer spelade som bekant begreppet "bellum justum" en stor roll. SvJT 1925 s. 161 Av: E. MARKS von WÜRTEMBERG
TALERÄTT OCH MATERIELL RÄTT. EN RELIKT FRÅN NATURRÄTTEN. rättighetskvalitet3 har endast den förre, ej den senare. SvJT 1925 s. 177 Av: KARL OLIVECRONA.
OM TVENNE NYA ÖVERSÄTTNINGAR AV DEN ÄLDRE VÄSTGÖTALAGEN. efter söner, framgår tydligt av den förklaring han söker giva till stället. På samma sätt fattas stadgandena av SCHLYTER1, WINROTH, SJÖROS, OTMAN, BEAUCHET och andra, som sysselsatt sig med desamma. Detta torde gälla även NORDLING, om vilkens ståndpunkt mera nedan. SvJT 1925 s. 183 Av: CARL DELIN
ANDREAS BJERRE. Bidrag till mordets psykologi. Kriminalpolitiska studier. Norstedt 1925. 216 s. Kr. 4.75. självbedragarna, som förmå i sin inbillning omskapa den påtagligaste verklighet så att den passar dem. Den andra gruppen består avde självuppgivna, som från början till slut avstå från alla individuella strävanden i tillvaron och ofta framleva sina år i ångest och grubbel. SvJT 1925 s. 195 Av: Viktor Almquist
Den gustavianska Högsta Domstolen och dess hävdatecknare författad avhandling i Historisk tidskrift 1924 s. 317—374. SvJT 1925 s. 200 Av: A. K.
De nya internationella konventionerna angående det järnvägsrättsliga fraktavtalet. Beträffande först godstrafikkonventionen tilldrages uppmärksamheten måhända i främsta rummet av det försök att systematiskt ordna innehållet i konventionen, som nu företagits. SvJT 1925 s. 204 Av: Hugo Wikander
Upphörandet av kammarrättens domsrätt i balansmål m. fl. mål. Svensk Juristtidning 1925.@@PAGEBREAK@@210 JOHN ALSÉN.sedlar, som varit vederbörande anförtrodda under eget ansvar inför kronan eller verket och för vilka redovisning ingår till kammarrätten, numera riksräkenskapsverket. SvJT 1925 s. 209 Av: John Alsén
Är lagen om fri rättegång tillämplig i fråga om exekutiva mål, som från överexekutor fullföljas till hovrätt? vid underrätt, d. v. s. i främsta rummet häradsrätt och rådhusrätt men, enligt uppräkning i samma §, även polisdomstol, poliskammare, krigsrätt samt första domstol i skiftesmål och i vattenmål. SvJT 1925 s. 212 Av: Viktor Petrén
Ett konkursrättsligt spörsmål. I 23 § konkurslagen stadgas: "Sedan beslut om egendomsavträde meddelats, må ej för skuld, som gäldenären gjort, utmätning ske å egendom, som hör till konkursboet; har sådan åtgärd ändock kommit till stånd, vare den utan verkan. SvJT 1925 s. 216 Av: Åke Holmbäck
Processreformer utan lagändring. K. G. R. Grönhagen meddelar, att han kommer att vidtaga och redan vidtagit åtgärder i anslutning till de i Askimspromemorian (se Sv. J. T. 1925 s. 39) uttalade grundsatser. SvJT 1925 s. 218 Av: ??
De kungl. kommittéerna. sjölagstiftningskommittén under år 1924 avslutat sin verksamhet (se Sv. J. T. 1924 s. 487). Därjämte avslutades under året den åt revisionssekreteraren G. Bendz anförtrodda utredningen rörande lagstiftning om panträtt i spannmål (se Sv. J. T. 1925 s. SvJT 1925 s. 230 Av: ??
Lagförslag under utarbetande. fideikommissjord på grund av vissa vid granskningen lagrådet framförda erinringar fått anstå. Behandlingen i lagrådet av förslaget till ny jorddelningslag hade måst avbrytas mot slutet av förra året men skall nu ånyo upptagas och slutföras. SvJT 1925 s. 231 Av: ??
Trettonde nordiska juristmötet. Måndagen d. 17 aug. Styrelsen för de nordiska juristmötena sammanträder i Riddarhuset kl. 12 p. d. På aftonen enkel välkomstfest. — Tisdagen d. 18 aug. Allmänt sammanträde i Riddarhuset kl. 11 f. m.—1 e. m.; 2.30—5 e. m. Lunchrast 1—2.30 e. m. SvJT 1925 s. 232 Av: ??
Den nionde internationella penitentiärkongressen skall innevarande sommar äga rum i London under tiden 4—10 augusti. Den första av dessa kongresser avhölls för något mer än 50 år sedan, efter initiativ av Förenta Staternas regering, i London 1872. SvJT 1925 s. 233 Av: ??
Juridisk Forening i København. Den nu afsluttede Foredragssæson indlededes i September 1924 med et Foredrag af Overretssagfører Knud Jarner om "Sovjetruslands borgerlige Lovbog". SvJT 1925 s. 234 Av: Fh.
Ett företag värt uppmuntran? Johan C. W. Thyréns föredrag om "Straffsystemet i svenska strafflagsförslaget 1923" (s. 7—26); advokaten A. Hemming-Sjöbergs föredrag "Några spörsmål rörande rättsförhållandet mellan uppdragsgivare, syssloman och dennes substitut" (s. SvJT 1925 s. 235 Av: B. W.
Hovrätterna. Wedbergs utgivna skrifter, bland dem den i föregående notis omnämnda, det andra avseende professorn i Dorpat Andreas Bjerres av överdirektören Viktor Almquist i detta häfte recenserade bok Bidrag till mordets psykologi. Rättegångsreformen i Finland. SvJT 1925 s. 236 Av: Johan Ernst Sjögren
Ledig notarieplats i domsaga. Ulrik Wilhelm Ossian Queckfeldt beviljat honom avsked från häradshövdingämbetet fr. o. m. d. 21 maj 1925. Justitiedepartementet. K. M:t har d. 9 jan. SvJT 1925 s. 237 Av: ??
BITRÄDANDE DOMARE, FÖRSTE OCH ANDRE NOTARIER I DOMSAGORNA UNDER ÅR 1924. Biträdande domare.Svea hovrätt. Södra Roslags domsaga: v. hhvd. Lennart Axel Ludvig Almqvist, chef för inskrivningsavd. 1/1—31/12. Sollentuna och Färentuna: v. hhvd. Herbert Fagerström 1/1—20/4, 25/10—31/12; v. hhvd. SvJT 1925 s. 238 Av: ??
RIKSDAGEN d. 11 mars: k. prop. nr 8 med förslag till lag om ändrad lydelse av 2, 3, 8 och 9 §§ i lagen d. 25 maj 1894 ang. jordfästning jämte motioner (FLU13), prop. bifallen; motioner (I : 136 och II: 232) om förnyad utredning ang. SvJT 1925 s. 239 Av: ??
OM DEN S. K. VETENSKAPLIGA ÄGANDERÄTTEN. industriella äganderätten eller den s. k. litterära och konstnärliga äganderätten. Den ursprungligen i Paris den 20 mars 1883 slutna konventionen "för skydd av den industriella äganderätten" avser rättigheter till varumärke, firma, patent, mönster och modeller. SvJT 1925 s. 241 Av: GÖSTA EBERSTEIN
OM GÄLDENÄRS SKADESTÅNDSSKYLDIGHET VID FÖRSUMMAD PENNINGBETALNING, MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL VALUTAFÖRSÄMRING. OM GÄLDENÄRS SKADESTÅNDSSKYLDIGHET VID FÖRSUMMAD PENNINGBETALNING, MED SÄRSKILD HÄNSYN TILLVALUTAFÖRSÄMRING.1 AV PROFESSOR. SvJT 1925 s. 258 Av: LAURI CEDERBERG
NÅGRA ORD OM OPPORTUNITETSPRINCIPEN I FRÅGA OM ÅTALS ANSTÄLLANDE. 1 AVPROFESSOR. Upplysningstidens idéer reste sig mot en straffrättsskipning, som innebar ett efter nutida uppfattning mycket ringa mått av skydd för den individuella friheten. SvJT 1925 s. 264 Av: T. ENGSTRÖMER
EN EVENTUELL NORDISK LAGSTIFTNING ANGÅENDE SKULDEBREV. Red.@@PAGEBREAK@@272.sidan är denna regel sedan snart ett hundra år i svensk rätt vedertagen. Å andra sidan strider den emellertid mot vad som för närvarande gäller icke blott i de övriga skandinaviska länderna, utan i modern rätt i allmänhet. SvJT 1925 s. 271 Av: MARTIN FEHR
IFRÅGASATT ÄNDRING AV BESTÄMMELSERNA OM SKADESTÅND VID FÖRLUST AV FÖRSÖRJARE. Red.@@PAGEBREAK@@276.beskaffenhet, i dessa fall skall beräknas med hänsyn såväl till den brottsliges tillgångar som "andra omständigheter". SvJT 1925 s. 275 Av: B. Wieselgren
NORSK LITTERATUR 1924. Som jeg allerede för har hatt anledning til å omtale i dette tidsskrift1, er det for tiden i Norge under utgivelse en "Statsborgerbok", som sikter på å gi en almenfattelig fremstilling av hvad enhver borger bör vite om den stat og det samfund han er medlem av. SvJT 1925 s. 283 Av: Ragnar Knoph
Lagstiftningsfrågor vid 1925 års riksdag. jordfrågorna trätt i förgrunden. Flera av de lagstiftningsspörsmål, vilka pläga hänföras till denna grupp (jfr Sv. J. T. 1923 s. 303), framlades genom kungl. propositioner för riksdagen, och åtskilliga betydelsefulla resultat hava uppnåtts på detta område. SvJT 1925 s. 286 Av: A. Afzelius
Förslaget till lag om försäkringsavtal. Bortsett från sjöförsäkring har svensk lagstiftning hittills i huvudsak reglerat endast den offentligrättsliga sidan av det frivilliga försäkringsväsendet: det allmännas tillsyn över försäkringsanstalterna. SvJT 1925 s. 292 Av: Rudolf Eklund
Förslaget till internationell konvention rörande den s. k. vetenskapliga äganderätten. Jämte övriga till Nationernas förbund hörande länder anmodades på sin tid även Sverige att avgiva yttrande över ett av senator F. Ruffini utarbetat förslag till internationell konvention rörande skydd för den s. k. vetenskapliga äganderätten. SvJT 1925 s. 297 Av: ??
Förslag till giftermålsbalk och avtalslag i Finland. äktenskapsrättens revision har rätt länge stått på dagordningen i Finland. För fem år sedan lämnades i dessa spalter en kort redogörelse för detta lagstiftningsärendes dåvarande läge (1920 s. 237 f. SvJT 1925 s. 300 Av: Birger Ekeberg
Om Forberedelse i borgerlige Sager før Domsforhandlingen ifølge den danske Retsplejelov. Retsorganisationen: Riget er inddelt i c. 100 Retskredse, hver med en Underret, der beklædes af Enkeltdommer, og i 3 Landsretskredse (Østre Landsret i København, Vestre Landsret i Viborg, Søndre Landsret i Sønderborg). SvJT 1925 s. 307 Av: C. Bærentsen
Saksforberedelsen i Norge. megling. Forliksrådet består av tre folkevalgte dommere. Det har også domsmyndighet i mindre saker. Blir saken ikke tilendebragt i forliksrådet, inngis stevning til herreds- eller byretten eller undtagelsesvis til lagmannsretten. SvJT 1925 s. 311 Av: E. Alten.
Den danske familieretslovgivning. Lov om Ægteskabets Retsvirkninger, og Kampen for at faa en tidssvarende Lovgivning for dette Omraade af Familieretten er dermed afsluttet. SvJT 1925 s. 315 Av: Johannes Faurholt
Pass till nordiska juristmötet. Tisdagen d. 18 aug. kl. 11 f. m. (Riddarhuset). Första plenarfrågan: Om gäldenärs skadeståndsskyldighet vid försummad penningbetaining, med särskild hänsyn till valutaförsämring. Se prof. Lauri Cederbergs artikel här ovan s. 258. Onsdagen d. 19 aug. kl. SvJT 1925 s. 318 Av: ??
Ny domsagostadga. ledighet från tremanstingsmål och -ärenden har utsträckts till samtliga allmänna tingssammanträden om året i domsagan utom tre (21 §). SvJT 1925 s. 319 Av: ??
Processreformer utan lagändring. Rådhusrätterna. Samfällda rådhusrätten i Stockholm har vid sammanträde den 14 maj 1925 och Stockholmsavdelningen av Sveriges advokatsamfund vid möte d. 10 juni 1925 beslutat@@PAGEBREAK@@NOTISER. 321för sin del godkänna den av utsedda kommitterade utarbetade P. M. SvJT 1925 s. 320 Av: ??
Advokatsamfundets årsmöte. dels att tillfälle — såsom också skett — bereddes advokatyrkets utövare att bliva hörda över och medverka vid fastställande av reglerna för rättegångsförfarandet, dels att omläggningen av förfarandet skedde någorlunda likformigt vid samtliga domstolar, då... SvJT 1925 s. 321 Av: ??
Domstolsprotokollen i uppskjutna mål. Mälareprovinsernas stadsdomareförening konstituerades vid talrikt besökt sammanträde i Stockholm den 19 maj 1925 under ordförandeskap av borgmästaren J. von Bahr. SvJT 1925 s. 322 Av: ??
Professor Carl Torp 70 år. Ny upplaga av "Konkurs- och ackordslagarna" förberedes till nästa år av revisionssekreteraren Sven Lawski, som i anledning därav bett att få genom Svensk Juristtidning meddela, att han med tacksamhet skulle emotse upplysningar angående mera... SvJT 1925 s. 323 Av: ??
Finansdepartementet. Frans Wilhelm Philibert Humbla avled genom olyckshändelse 23 maj 1925. H., som var född i Lund 19 sept. 1863, avlade mogenhetsex. där 1882 och hovrättsex. 1887. Efter tingstjänstgöring samt tjänstgöring i hovrättten över Skåne och Blekinge, bl. a. SvJT 1925 s. 324 Av: ??
LAGRÅDET Hjalmar Georg Westring avsked från presidentämbetet fr. o. m. d. 1 juli 1925, med betygande av sitt synnerliga välbehag över hans under en lång följd av år i olika befattningar ådagalagda skicklighet samt städse bevisade trohet och nit. SvJT 1925 s. 325 Av: ??
RIKSDAGEN d. 22 april: k. prop. nr 91 med förslag till lag om ändrad lydelse av 14 § i lagen d. 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring ävensom i ämnet väckta motioner (ALU 19), prop. bifallen; motion (II: 103) om ändring av 1 § i lagen d. SvJT 1925 s. 326 Av: E. L.
KRIMINALPSYKOLOGISKA REFLEXIONER. Bidrag till tjuvnadsbrottets psykologi (1907) gav anledning till den förmodan, att den jämförelsevis nya metoden skulle på en gång föra kriminalpsykologien in på säkrare mark och bli mera givande än föregående undersökningar, i vilka man i allmänhet varit i avsaknad... SvJT 1925 s. 329 Av: AXEL HÄGERSTRÖM
OM GÄLDENÄRS SKADESTÅNDSSKYLDIGHET VID FÖRSUMMAD PENNINGBETALNING, MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL VALUTAFÖRSÄMRING. 354OM GÄLDENÄRS SKADESTÅNDSSKYLDIGHET VID FÖRSUMMAD PENNINGBETALNING, MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL VALUTAFÖRSÄMRING. SvJT 1925 s. 354 Av: A. W. Gadolin
HUVUDGRUNDERNA FÖR EN EVENTUELL NORDISK LAGSTIFTNING ANGÅENDE SKULDEBREV. Tes: Skuldebrevet har, vad slag det vara må, icke någon materiell betydelse med de undantag som betingas av dess eventuella egenskap av bärare (återställande villkor för betalning, ränteplikt). SvJT 1925 s. 361 Av: M. Fehr
SKADESTÅND FÖR MISTNING AV UNDERHÅLL TILL FÖLJD AV UNDERHÅLLSGIVARES DÖD. Theses. I. Särskild lagstiftning om ämnet måste anses erforderlig; "Spørgsmaalet kan ikke som Helhed løses paa Grundlag af den almindelige Erstatningsregel. SvJT 1925 s. 366 Av: C. G. Björling
BÖR VID FALL AV LINDRIGARE BROTTSLIGHET ELLER UNDER VISSA ANDRA OMSTÄNDIGHETER ÅKLAGARE ÄGA UNDERLÅTA ÅTAL OCH DOMSTOL ÄGA BEFRIA FRÅN STRAFF, OAKTAT EN I LAG MED STRAFF BELAGD HANDLING KONSTATERATS? AV LINDRIGARE BROTTSLIGHET ELLER UNDER VISSA ANDRA OMSTÄNDIGHETER ÅKLAGARE ÄGA UNDERLÅTA ÅTAL OCH DOMSTOL ÄGA BEFRIA FRÅN STRAFF, OAKTAT EN I LAG MED STRAFF BELAGD HANDLING KONSTATERATS?1 Detta ämne behandlades å juristmötets andra... SvJT 1925 s. 372 Av: ??
OM FÖRBEREDANDE SKRIFTVÄXLING OCH ANNAN FÖRBEREDELSE I CIVILA MÅL FÖRE HUVUDFÖRHANDLINGEN VID DOMSTOL. mægle forlig mellem parterne. Under en virkelig indtrængende mundtlig forhandling vil dette med indre nödvendighed påtrænge sig retten; den inderlige kontakt mellem retten og parterne, som den mundtlige forhandling medförer, gör det umuligt for retten at forholde sig... SvJT 1925 s. 375 Av: ??
OM UTVIDGAD IDEELL EGENDOMSRÄTT ELLER UPPHOVSMANNARÄTT. rätt till sin upptäckt. Fördenskull borde undersökas, om icke den individuella vägen vore till en viss grad framkomlig. SvJT 1925 s. 384 Av: B. Ekeberg
DEN NIONDE INTERNATIONELLA PENITENTIÄRKONGRESSEN. de facto upphört att existera såsom en internationell förening, och den nya, år 1924 på spanskt och franskt initiativ tillkomna "Association internationale de droit pénal" hittills icke visat sig kunna påräkna någon allmän anslutning utan i huvudsak kommit att... SvJT 1925 s. 386 Av: Nils Stjernberg
DANSK LITTERATUR 1924. Romerrettens Omraade har Professor HENRY USSING besørget tredje Udgave af afdøde Professor JUL LASSEN'S "Lærebog i romersk Privatret" (København, G. E. C. SvJT 1925 s. 394 Av: Frantz Dahl
Viktigare finländska lagar 1923—1924. lösöreinteckning, stadfäst 17 febr. 1923, och av denna betingade ändringar i gällande konkursstadga och förmånsrättsförordning ävensom i Str.L. SvJT 1925 s. 402 Av: O. Hj. Granfelt
Den norske civilprocesreform. en ankeinstans over hele linjen, nemlig overretten, hvor saken gjælder en formuesværdi under 5,000 kroner, og ellers Høiesteret. Undtagelsesvis skal dog Høiesterets kjæremaalsutvalg kunne tillate, at en av overretten paadömt sak bringes ind for Høiesteret. SvJT 1925 s. 403 Av: Ferdinand Schjelderup
TRETTONDE NORDISKA JURISTMÖTET. Danmark: Ledamöter: retspresidenten Jørgen Koch, højesteretssagfører Otto Liebe, professor H. Munch-Petersen, landsdommer J. Møller och nationalbanksdirektør F. Schrøder. Suppleanter: overretssagfører A. Bang, landsdommer O. Krabbe, højesteretsdommer V. SvJT 1925 s. 404 Av: ??
Något om advokatarvode. Advokaten E. G. V. Nyström har haft vänligheten tillställa red. följande meddelande rörande den ståndpunkt det amerikanska advokatsamfundet, "the American Bar Association", intagit till frågan om advokatarvodenas bestämmande. SvJT 1925 s. 414 Av: ??
Det juridiske Fakultet ved Københavns Universitet. Viggo Bentzon, født den 15te August 1861, hvis Fag er Civilrettens første Afdeling — "1ste Civilret" —, Personretten, Familieretten, Arveretten og Privatrettens almindelige Del, tidligere ogsaa den almindelige Retslære, en Disciplin, der desværre nu kun... SvJT 1925 s. 415 Av: Frantz Dahl
Finlands universitet. Helsingfors universitet äro: J. W. Chydenius i civilrätt, fakultetens dekanus; O. Hj. Granfelt i processrätt; K. A. Moring i ekonomisk rätt; R. W. Erich i folkrätt; A. A. Tulenheimo i straffrätt; K. S. Willgren i förvaltningsrätt och L. A. Cederberg i handelsrätt. SvJT 1925 s. 416 Av: ??
Ny privaträttskonferens i Haag. ledamöter: 1. avdelningen: förvaltningsrådet F. Grönvall äldre och justitiesekreteraren K. Kaila yngre ledamot; 2. avdelningen: till en början dåvarande hovrättsassessorn L. A. Cederberg äldre och häradshövdingen U. J. SvJT 1925 s. 417 Av: ??
Ny del av Matthias Calonii skrifter. Internationell konferens angående industriell äganderätt. De till den internationella unionen för skydd av den industriella äganderätten anslutna stater äro sammankallade till en konferens i Haag, som tager sin början d. 8 okt. 1925. SvJT 1925 s. 418 Av: ??
G. E. Fahlcrantz †. Gustaf Edward Fahlcrantz påkörd av en spårvagn och dödad. Med honom bortgick en av de mera bemärkta medlemmarna av vår advokatkår, en varmhjärtad personlighet av en egen typ, olika bedömd, men i varje fall aldrig räknad som slätstruken medelmåtta. SvJT 1925 s. 419 Av: C. G. Björling
Justitiedepartementet. Johan Alarik Schartau avled 2 juli 1925. S. var född i Mellan-Grevie, Malm. l., 31 maj 1844, avlade i Lund studentex. 1862 och hovrättsex. 1869. S. blev 1872 vice häradshövding, 1883 häradshövding i Ångermanlands västra doms. och 1896 häradshövding i Östra härads doms. SvJT 1925 s. 420 Av: ??
Juridiska examina vårterminen 1925. Gustaf Robert Broms från honom meddelat förordnande att vara assessor i Svea hovrätt. Häradsrätterna. K. M:t har d. 21 aug. 1925 till häradshövding i Livgedingets domsaga fr. o. m. d. 1 sept. SvJT 1925 s. 421 Av: ??
RIKSDAGEN. Utöver de frågor, i vilka lagutskott eller sammansatt lag- och annat utskott avgivit utlåtande, hava följande lagfrågor av allmännare intresse varit under behandling i riksdagen: vilande förslag till ändringar i grundlagarna,... SvJT 1925 s. 424 Av: ??
FÖRTIDA ARVS INVERKAN PÅ ARVSSKATTENS BERÄKNING. Svensk Juristtidning 1925.@@PAGEBREAK@@426.arvlåtaren med varm hand givit åt barn eller annan bröstarvinge för annat ändamål än uppehälle eller utbildning skall antagas vara lämnat såsom förtida arv, såframt ej annat av givaren föreskrivits eller till följd av... SvJT 1925 s. 425 Av: BIRGER EKEBERG
SKYDDSÅTGÄRDER MOT S. K. FÖRMINSKAT TILLRÄKNELIGA OCH MOT FARLIGA ÅTERFALLSFÖRBRYTARE. SKYDDSÅTGÄRDER MOT S. K. FÖRMINSKAT TILLRÄKNELIGA OCH MOT FARLIGA ÅTERFALLSFÖRBRYTARE. SvJT 1925 s. 442 Av: O. KINBERG
Grundvalarna för vår kommatering. den att-satsen måste man också sätta framför den; o. s. v. Men allt detta tillhör ett nu förgånget tidsskede. I ett domarekollegium gives det väl numera näppeligen två som hylla samma kommateringsprinciper, och den ene finner det lönlöst att söka övertyga den andre. SvJT 1925 s. 457 Av: Birger Wedberg
Nationernas förbund. ANNA BUGGE WICKSELL: I. Uppkomst och organisation. II. Verksamhet. 61+98 s. Stockholm 1925. (Studentfören. Verdandis Småskr. 292—293. SvJT 1925 s. 459 Av: Å. H-ck
Staten och näringslivet. S. E. ÖSTERBERG: Sthlm 1925. Norstedt. 486 s. Inb. kr. 15: —. Den mångfald av skilda lagar och förordningar, vari statliga föreskrifter med avseende å näringslivet återfinnas, gör behovet av en författningshandbok särskilt kännbart. SvJT 1925 s. 460 Av: Ivar W. Sjögren.
SVENSK LITTERATURFÖRTECKNING. 1/1 1924—30/6 1925. SVENSK LITTERATURFÖRTECKNING.1 1/1 1924—30/6 1925. UPPRÄTTAD AV ENVOYÉN ALLMÄN JURIDIK M. M. Aldén, Gustav A. Medborgarens bok. Sthm 1924. Hökerberg. 1. Svensk statskunskap. 15 uppl. 142 s. Kr. 3: 75. 2. Svensk kommunalkunskap. 17 uppl. SvJT 1925 s. 462 Av: A. E. RODHE.
Processreformer utan lagändring. att reformsträvandena ungefär samtidigt sattes i gång på två ställen, nämligen i Askims domsaga och i Göteborg, att de från början medvetet inriktades på två mot varandra principiellt stridande utvecklingslinjer, samt att resultatet blivit, att domare och advokater i hela... SvJT 1925 s. 470 Av: Tom Forssner
Ett spörsmål angående försättande i konkurs. Då vid handläggning för någon tid sedan av en från vederbörande konkursdomare till Askims häradsrätt för prövning överlämnad ansökan om åläggande för en gäldenär att avträda sin egendom till konkurs varken sökanden eller gäldenären tillstädes kom, blev ärendet... SvJT 1925 s. 475 Av: Bernh. Lindberg
Erinringar till förestående artikel. I mitt arbete "Konkurs- och ackordslagarna" har jag i fråga om verkan av sökandes utevaro vid underrätts prövning av dit hänskjuten konkursansökning uttalat den åsikten, att sökandens utevaro på grund av allmänna rättsregler normalt bör hava till påföljd,... SvJT 1925 s. 478 Av: Sven Lawski
Ett spörsmål rörande stämpelförordningen. 2 Det upptagande av stämpelavgift enligt 2 kap. stämpelförordningen, som beträffande vissa "enskilda handlingar" i form av stämpelbeläggning sker i samband med deras behandling i de s. k. SvJT 1925 s. 481 Av: Hugo Ericsson
Expeditionslösen vid intecknings relaxation. Frågan om underlättande i olika avseenden av intecknings relaxation har tilldragit sig intresse särskilt i samband med egnahemsbildningen. I vad frågan avser minskning av vissa kostnader uti relaxationsärenden, har densamma nyligen varit föremål för Kungl. SvJT 1925 s. 486 Av: Gunnar W. Sjögren
Engelsk lagstiftning rörande minderårigas rättsförhållanden. Svensk Juristtidning 1925.@@PAGEBREAK@@490.nats som en motsvarighet till de reformer, vilka på sin tid medförde en liknande förändring i kvinnans ställning på det politiska området. SvJT 1925 s. 489 Av: Hugo Wistrand
Svensk Juristtidning 10 år. Svensk Juristtidning fullbordar med detta häfte sin 10:e årgång. D. 10 jan. 1916 beslöto ett antal jurister i huvudstaden att bilda en förening för utgivande av en juridisk tidskrift. Till styrelse för föreningen utsågos justitierådet T. SvJT 1925 s. 491 Av: ??
Interneringsmyndighet för samhällsfarliga brottslingar. kan skäligen befaras att den misstänkte avviker. 3. Å brottet kan efter lag följa straffarbete, och det kan skäligen befaras att den misstänkte genom undanröjande av bevis eller egendom hindrar sakens tillbörliga utredning. 4. SvJT 1925 s. 493 Av: G. J.
Konferensen i Haag ang. industriellt rättsskydd. första i unionsland gjorda ansökan skulle vara prioritetsgrundande. Detta överensstämmer med det svenska patentverkets praxis, vilken även gillats av regeringsrätten. SvJT 1925 s. 494 Av: E. B.
Processreformer utan lagändring. att stämningsansökningen göres tydlig och fullständig,@@PAGEBREAK@@NOTISER. SvJT 1925 s. 496 Av: ??
Föreningen Sveriges Häradshövdingar hade sitt ordinarie årsmöte i Svenska Läkaresällskapets hus i Stockholm d. 10 okt. 1925 under ordförandeskap av häradshövdingen A. Olivecrona. Till vice ordförande utsågs f. d. häradshövdingen H. Rohtlieb. SvJT 1925 s. 498 Av: ??
Föreningen Sveriges Stadsdomare sammanträdde till årsmöte i Stockholm d. 25 sept. 1925. SvJT 1925 s. 499 Av: ??
Svenska Kriminalistföreningen hade sitt ordinarie årssammanträde i Stockholm d. 26 sept. 1925. Sammanträdet öppnades av styrelsens ordförande, professor Nils Stjernberg, som i samband därmed riktade ett tack till den avgångne ordföranden, f. d. presidenten Hj. SvJT 1925 s. 500 Av: ??
Nya böcker. Fiskalsförordnanden i hovrätt. K. M:t har genom brev till hovrätterna d. 16 okt. SvJT 1925 s. 501 Av: ??
Försvarsdepartementet. står: "Det vore till viss man" etc.; läs: "Det vore också allt annat än tilltalande att göra skuldebrev till viss man" etc. Dödsfall. F. d. rådmannen Frans Oscar Petterson har 6 nov. 1925 avlidit. P. SvJT 1925 s. 502 Av: ??
Till biträdande domare Karl Schlyter gjord framställning om entledigande från uppdraget att vara ledamot av processkommissionen. Extra division i Göta hovrätt. K. M:t har d. 23 okt. 1925 förordnat att vid Göta hovrätt skall fortfarande under tiden 1 jan. SvJT 1925 s. 503 Av: ??
MEDDELANDE. 504 NOTISER. Borgmästarbefattningen i Trosa. K. M:t har d. 23 okt. 1925 beslutat, att borgmästarbefattningen i Trosa skall i vanlig ordning återbesättas. Nya medlemmar i Sveriges Advokatsamfund. SvJT 1925 s. 504 Av: ??
