Föreningen Sveriges Stadsdomare sammanträdde till årsmöte i Stockholm d. 25 sept. 1925. Sedan mötet öppnats av styrelsens ordförande, borgmästaren Victor Schneider i Örebro, utsågos borgmästarna Johan von Bahr i Uppsala och Johan Cornelius i Falun till ordförande och vice ordförande vid mötet. Detta bevistades av ett fyrtiotal medlemmar, varjämte justitieministern Nothin, presidenten frih. Marks von Würtemberg och överståthållaren Hederstierna särskilt inbjudits.
    Till ledamöter i föreningens styrelse omvaldes borgmästarna Victor Schneider, Johan Bååth, A. L. Sundberg, W. E. Hallin och Jakob Pettersson, f. d. rådmannen Helmer Sundstedt samt rådmännen W. Höglind, Gustaf Tisell, F. A. Lind och Nils Siösteen, samt nyvaldes borgmästarna Bernhard Lindberg och Pehr Gamstorp. Till styrelsesuppleanter omvaldes assessorn S. A. Lundgren, rådmannen Th. Grönwall och assessorn Gösta Bäärnhielm. Till revisorer utsågos borgmästaren greve C. V. Spens och rådmannen W. Kant samt till revisorsuppleanter assessorn Ivan Nyborg och rådmannen Carl Åhman.
    Föreningens styrelse har under år 1924 bland annat dels till K. M:t avlåtit framställning angående höjande av enligt 1883 års lösenförordning utgående lösenbelopp och dels till K. M:t avgivit yttrande i anledning av justitieombudsmannens skrivelse rörande åtgärder i syfte att bereda viss lättnad vid

500 NOTISER.avsöndrad eller avstyckad lägenhets befrielse från ansvarighet för stamfastighets gäld m. m.
    Vid mötet hölls föredrag av borgmästaren Lindberg över ämnet "Processreform utan lagändring". Efter diskussion uppdrogs åt styrelsen att, efter samråd med de i Stockholm, Göteborg och Malmö för ifrågavarande ämne tillsatta kommittéerna eller rådhusrätterna därstädes och med representanter för Sveriges Advokatsamfund samt på grundval av promemoriorna angående handläggning av civilmål vid Stockholms och Göteborgs rådhusrätter, utarbeta en ny promemoria i ämnet och tillställa samtliga rådhusrätter i riket densamma och detta om möjligt så tidigt, att den kunde vinna tillämpning fr. o. m. 1 jan. 1926.
    Efter anförande av borgmästaren Hallin över förslaget till åtgärder, ägnade att åstadkomma en förbättrad kontroll över magistraters m. fl:s medelförvaltning och redovisning, uppdrogs åt styrelsen att i skrivelse till vederbörande departement uttala önskvärdheten av att förslaget underkastades ytterligare granskning och att ledamot av magistrat bereddes tillfälle att deltaga däri, varjämte styrelsen skulle hemställa, att den av styrelsen förut väckta frågan om magistraternas befriande från ansvar för debitering och redovisning av kronoutskylder snarast måtte upptagas till avgörande.
    I anledning av framställning från Sveriges Advokatsamfund uppdrogs vidare åt styrelsen att införskaffa upplysning rörande de olika system för aktbildning vid rättegångsprotokolls uppsättande, som tillämpades vid en del underrätter, samt meddela samtliga rådhusrätter i riket underrättelse härom ävensom att därvid uttala önskvärdheten av tillmötesgående av samfundets hemställan om undanröjande av den praxis, att käranden i en rättegång vid varje rättegångstillfälle till domstolen överlämnade de för käranden utskrivna protokollen i målet.