Grupprättegång — ett kompletterande rättegångsförfarande Det är enligt regeringens bedömning av värde för de seriösa aktörerna att det skapas processuella instrument för att stävja oönskat beteende på marknaden. Från samhällssynpunkt är det lika allvarligt om 1 000 personer lider en rättsförlust på 1 000 kr var som att 10 personer förlorar 100 000 kr var. Att lämna många små rättskränkningar opåtalade kan skada konkurrensen, motverka miljöfrämjande investeringar och ha en allmänt uppluckrande effekt på människors rättsuppfattning. Det kan dessutom bidra till att oseriösa affärsmetoder utvecklas och att dåliga produkter tillverkas. SvJT 2002 s. 782 Av: CATARINA af SANDEBERG Ladda ner PDF
Brysselförordningens artikel 5: Vad har förändrats? Artikel 5 i Brysselkonventionen var en av de viktigaste och mest komplexa bestämmelserna i den europeiska internationella privaträtten. Denna uppsats analyserar — mot bakgrund av artikel 5 — hur dess efterföljare i den nya Brysselförordningen skall tolkas. En slutsats som dras är att den nya regleringen inte förändrar rättsläget lika genomgripande som förordningstexten ger sken av. SvJT 2002 s. 816 Av: HENRIK LEFFLER Ladda ner PDF
Europadomstolens domar — tredje kvartalet 2002 Europadomstolen har under tredje kvartalet 2002 meddelat följande domar:1 SvJT 2002 s. 824 Av: HANS DANELIUS Ladda ner PDF
Litteratur DOMINIQUE JAKOB, Die eingetragene Lebenspartnerschaft im Internationalen Privatrecht. Schriften der Deutschen Notarrechtlichen Vereinigung, Band 13. Verlag Dr. Otto Schmidt, Köln 2002. LIII + 388 s. SvJT 2002 s. 846 Ladda ner PDF
Notiser SvJT 2002 Anm. av Petter Asp m.fl. (red.) Flores juris et legum. 849lischef och EU- eller departementstjänstemän. SvJT 2002 s. 849 Av: Christoffer Wong Ladda ner PDF
Notiser Till minnet av Håkan Strömberg Professor emeritus Håkan Strömberg har avlidit i en ålder av 85 år. En centralgestalt inom den offentliga rätten har gått ur tiden. Håkan Strömberg var under mer än 50 år — varav 20 som professor i offentlig rätt med folkrätt — den tongivande forskaren och läroboksförfattaren i ämnet. SvJT 2002 s. 851 Ladda ner PDF
Nationella avsteg från EU:s stadga om grundläggande rättigheter Det kan tyckas paradoxalt att granska möjligheterna för medlemsstaterna att göra avsteg från en rättsakt, EU:s stadga om grundläggande rättigheter, som inte är formellt bindande. I denna artikel tecknas emellertid stadgan mot bakgrund av de rättsfilosofiska rättvise- och rättighetsidéer, författningsrättsliga teorier och konstitutionell EG-rätt som förklarar stadgans förhållande till den gemensamma västerländska värdegrunden och varför utrymmet för nationella särlösningar och avsteg är begränsat. Inledningsvis sätts stadgan i relation till pågående arbete att reformera EU:s konstitution. SvJT 2002 s. 853 Av: PÄR HALLSTRÖM Ladda ner PDF
