Vem har rätt på grund av försäkring när den försäkrade är i konkurs? En fördel med den s. k. finanskrisen under 1990-talets första år är att den har fört ett antal relativt slumrande juridiska frågor upp i ljuset. Det gäller inte minst vissa frågor inom sakrätten och skadeståndsrätten, dvs de områden där HD i ett längre perspektiv har sin mest betydelsefulla roll som uttolkare och utvecklare av rätten. SvJT 1997 s. 1 Av: Birger Nydrén Ladda ner PDF
Om ABLs bosättningskrav för styrelseledamot och VD Enligt 8:4 Aktiebolagslagen (1975:1385) (ABL) måste minst hälften av alla styrelseledamöter samt verkställande direktören (VD) vara bosatta inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Bosättningskravet gäller, genom hänvisningar i 8:1 och 8:3 ABL också styrelsesuppleanter och vice verkställande direktör, samt genom hänvisning i 13:7 ABL, likvidator. SvJT 1997 s. 22 Av: Carl Svernlöv Ladda ner PDF
Skyddet för affärshemligheter och de olika begreppen Artikeln behandlar den terminologi som används i skilda lagar för att beskriva affärshemligheter. De lagar som tas upp till diskussion är lagen om företagshemligheter, rättegångsbalken, arbetsmiljölagen och konkurrenslagen. Skillnaderna tycks framförallt bestå i vilken typ av information som ges skydd. SvJT 1997 s. 28 Av: Christina Helgesson Ladda ner PDF
Nyheter från Europadomstolen — fjärde kvartalet 1996 Under fjärde kvartalet 1996 har Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (i det följande kallad ”Europadomstolen”) meddelat följande domar: SvJT 1997 s. 42 Av: Hans Danelius Ladda ner PDF
Reformera reglerna om förvar i utlänningsärenden Det ökade antalet flyktingar i världen i dag skapar svåra problem för alla länder som tar emot flyktingar. Ekonomisk lågkonjunktur och hög arbetslöshet inom den egna befolkningen har medfört åtstramningar inom flyktingpolitiken och ofta också skapat främlingsfientliga stämningar. SvJT 1997 s. 65 Av: Hans Göran Franck Ladda ner PDF
Föreligger det ett behov av ett straffstadgande till skydd mot politiskt ej korrekta åsikter och yttranden? I 16 kap. 16 § BrB stadgas att den som för oljud på allmän plats eller annars offentligen beter sig på ett sätt som är ägnat att väcka förargelse hos allmänheten, skall dömas för förargelseväckande beteende till penningböter. Detta straffbud har gamla anor. Redan i 1734 års missgärningsbalk stadgades i 21 kap. 8 § att den som av överdåd ropade eller skrek på allmänna vägar, gator och gränder eller någon med ord eller på annat sätt förolämpade, skulle böta fem daler SvJT 1997 s. 75 Av: Katarina Alexius Ladda ner PDF
Peter Fitger Lagen om domstolsärenden. En kommentar Vid tingsrätterna handläggs ett stort antal ärendetyper av vitt skilda slag enligt bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden. Dit hör frågor på familjerättens område såsom adoptioner, namnärenden och godmanskap, associationsrättsliga spörsmål såsom fusion, likvidation och nedsättning av aktiekaptial samt frågor rörande dödande av förkomna handlingar. SvJT 1997 s. 83 Av: Karl-Axel Bladh Ladda ner PDF
Henry Olsson, Upphovsrättslagstiftningen En kommentar Henry Olsson — eller Mr Copyright som han också kallas — har fått i uppdrag att komplettera det Gula Biblioteket med en upphovsrättskommentar. Det finns inte någon annan än Henry Olsson som kunnat skriva denna bok, eller skriva den så väl. Som han själv säger i förordet: ”Tiden har nu ansetts mogen att komma ut med en kommentar till denna tämligen komplicerade lagstiftning. SvJT 1997 s. 85 Av: Marianne Levin Ladda ner PDF
ANDERS ANDERSSON, ÖRJAN EDSTRÖM, LARS ZANDERIN, Arbetsrätten i staten I boken behandlas i tre delar det huvudsakliga arbetsrättsliga regelsystemet med särskild inriktning på statligt anställda. Den första delen omfattar främst den kollektiva arbetsrätten. En kortfattad redovisning lämnas här om medbestämmandelagens regler om arbetsrättsliga förhandlingar, om de centrala kollektivavtalen samt om tolkningsföreträde och stridsåtgärder. SvJT 1997 s. 88 Av: Hans Stark Ladda ner PDF
LARS DELIN, Minerallagen med kontinentalsockellagen Riksdagen antog 1990 en ny minerallag, som ersatte 1974 års gruvlag och lagen om vissa mineralfyndigheter från samma år. Lagen har ändrats flera gånger, bl. a. avskaffades 1993 kronoandelsinstitutet. SvJT 1997 s. 89 Av: Hans Svahn Ladda ner PDF
MARGRETHE BASSE (red.): Hållbar utveckling — En rättsteoretisk begreppsanalys Boken är ett resultat av ett miljörättsligt symposium som avhölls i januari 1995 vid Center for Samfundsvidenskabelig Miljøforskning, en forskningsverksamhet som sorterar under Århus universitet. I boken lämnas elva bidrag på tre språk (svenska, danska och engelska) av skilda författare om begreppet ”hållbar utveckling” och andra miljöpolitiska frågor med anknytning till detta begrepp. SvJT 1997 s. 91 Av: Stefan Rubenson Ladda ner PDF
MAURITZ BÄÄRNHIELM och SVEN LARSSON, Arrendelagen För alla som sysslar med arrenderätt är sedan flera år standardverket Bäärnhielm-Larssons kommentar till arrendelagen. Arbetet ingår i serien Norstedts Laghandböcker och utges i form av en pärm med lösblad, som uppdateras en gång om året. Ordet ”arrendelagen” är i själva verket något oegentligt. Någon särskild arrendelag existerar ju inte utan det är i första hand bestämmelserna i 7–11 kapitlen i jordabalken som åsyftas. SvJT 1997 s. 93 Av: Stieg Synnergren Ladda ner PDF
Fredrik Sterzel (red), Rättsstaten — rätt, politik och moral Det finns frågor som i Sverige tillhör de närmast eviga, nämligen frågor kring rättsstaten och vårt konstitutionella hembygge. Rättsfonden, som alltsedan starten i början på 1970-talet oförtrutet haft frågor med anknytning kring rättsstaten på sin dagordning, redovisar i en antologi, sammanställd av professorn Fredrik Sterzel i december 1995, inläggen vid ett seminarium i ämnet hösten 1994. SvJT 1997 s. 100 Av: Krister Thelin Ladda ner PDF
Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet har för närvarande forskningsanslag lediga till ansökan. Forskningsrådet är ett av de nordiska länderna bildat organ, vars huvuduppgift är att främja nordiskt samarbete inom forskningen, med inriktning särskilt på frågeställningar av gemensamt nordiskt intresse. SvJT 1997 s. 105 Ladda ner PDF
Personalnotiser Mikael Tollerz, 20 nov. som kansliråd i dep:t anst. kammarr.ass. i Kammarr. i Sthlm Thomas Rolén, 13 dec. som kansliråd i dep:t anst. hovr.ass. i Svea hovr. Mats Dahl. Socialdepartementet.Departementschefen har 18 nov. 1996 som rättssakkunnig i dep:t anst. hovr.ass. i Svea hovr. SvJT 1997 s. 106 Ladda ner PDF
